Ändra bildformat
Det finns flera tolkningar av begreppet
Kan ske genom att ändra upplösningen så det blir annat antal punkter per tum (dpi). Högre upplösning = större datafil = (som regel) bättre bildkvalitet.
Kan också ske genom att ändra bildens format i ett bildbehandlingsprogram. T ex i PaintShop Pro gör man det genom att välja Image/Resize och sedan ange hur många pixlar bred bilden ska vara (hela skärmens bredd motsvarar ofta ca 800 pixlar). Normalt ändras då höjden i proportion härtill. Om man resizar uppåt så blir kvaliten på bilden sämre. Om man resizar neråt så duger den nya bilden inte att förstora sedan. Behåll därför alltid originalet och gör den nya bilden till en egen fil genom att välja Arkiv/Spara som (File/Save as).
Bilder kan lagras i ett otal olika språk eller koder. De vanligaste är JPG (eller JPEG) och GIF. Båda dessa fungerar på webben och båda ger en god komprimering av datamängden. GIF passar bäst till teckningar o dyl, JPG är bäst till färgfoton. JPG innebär dock att man vid varje komprimering försämrar bilden en aning (ofta ser inte ögat skillnaden, men ).
Gör man en bild i Paint är standardformatet BMP, eller bitmap. Det har ingen komprimering alls och ger därför stor datafil. TIF(F) är ett liknande format, något mer ekonomiskt, som garanterar att man inte tappar någon kvalitet.
De stora bildbehandlingsprogrammen Photoshop (Adobe) och PaintShop Pro (Jasc) har egna bildfilformat (APS resp PSP) som nog är bra så länge man jobbar i resp program men som är obegripliga för andra program och för webbläsaren.
När man skriver ut en bild är det förstås bra om den har god upplösning. Dock innebär skrivaren en begränsning, den klarar måhända 700 dpi och då lönar det sig inte med 2800. Även papperet man använder är begränsande. Bra fotopapper klarar fler punkter (och är dyrare).
Oavsett hur stor upplösningen är så kan man på papperet ge bilden den storlek man önskar (om man förstorar den för mycket är dock risken att man tappar lite i kvalitet förstås). Inför utskriften anger man hur stor bilden ska vara på papperet och var på papperet den ska vara placerad. Hur detta sker beror på vilket program man använder, och vilken metod.
I ett bildbehandlingsprogram kan man som regel zooma in och ut och välja den betraktningsstorlek man vill (utan att för den skull ändra upplösning eller bildkvalitet på originalet). I webbläsaren däremot återges bilden som den är. Eftersom bildskärmen bara klarar ca 72 pixlar per tum så kommer en bild med upplösningen 150 att på skärmen bli dubbelt så stor i längdskalan och alltså 4 gånger så stor som originalet i yta. Det är inget att göra åt, om man inte har Internet Explorer 6, för den anpassar stora bilder så att dom får plats på skärmen.