senITel

senITels kamera  Här hittar du information om hur du ska hantera klubbens digitalkamera, ifall du lånar den. Det är ett bildspel i PowerPoint, ca 8 Megabyte stort. Vill du hellre ha en pdf-fil (för Acrobat Reader) så klicka här (den är ca 4 Mb) Med kameran följer förstås också tryckt bruksanvisning m m. För att låna kameran, sänd ett mejl till Krister Björnsjö och kolla var den finns/om den är tillgänglig.

Klicka dig direkt till:
Elektronisk bildbehandling	Lite foto-länkar
Den 25 januari	Scanna bilder - lathund
Den 8 februari	Printa bilder - lathund
Den 22 februari	Bilder från webben
Den 15 mars	Ändra bildformat
Den 29 mars	Ögat och färgen
Den 19 april	Råd om bildformat m m
Den 17 maj	Kameradoktorns råd (04-03-25)
Den 21 februari 02	Kameradoktorns bildspel (1,4 Mb)
Den 4 april	Kalibrering av bildskärmen
Den 24 oktober	Tips om påfyllning av bläck (engelsk)
Den 20 februari 03
Forts. inte daterad

Elektronisk bildbehandling

Informationen sammanställd av Christer Toorell

Dokumentet består av lite minnesanteckningar från en tidigare kurs i Bildbehandling som bedrevs i en annan klubb.

Scanna bilder

Starta scannern innan du startar din dator för att ska vara accesserbar då du startar bildbehandlingsprogrammet.

Det är också viktigt att värma upp lampan innan du scannar första bilden, speciellt vad beträffar färgbilder. Färgtemeraturen skiljer normalt mellan en kall och en varm lampa.

Öppna bildbehandlingsprogrammet och låt TWAIN starta din scanner.

Välj:

• RGB för färgbilder

• Gray Scale (gråton) för bilder i svartvitt

• Line Art (streckbilder) för bilder som bara innehåller svart och vitt

Upplösning väljs med hänsyn till vad bilden ska användas till.
Upplösnings-inställning = Udata-upplösning x skalfaktor

(Om en skrivare har upplösningen 600 dpi och bilden ska bli hälften så stor som originalet blir upplösningen 600 dpi x 1/2 = 300 dpi)

Streckbilder

Streckbilder innehåller bara svart och vitt.

Om en bild som ska scannas innehåller gråtoner, prova med olika tröskelvärden för streckbilden..

Ett lågt tröskelvärde ger en ljus bild, ett högt värde en nästan svart bild.

Bilder från tidskrifter och tidningar

Bilder från tidningar och tidskrifter kan ofta få ett konstigt utseende (moaré) beroende på interferens med originalets rastertäthet.
OM detta inträffar ändra rastertätheten  (descreen) till

• 80 lpi                för dagstidningar

• 120-133 lpi                för tidskrifter, kataloger

• 75-200 lpi                konsttidskrifter

Prova med olika värden för att hitta den bästa rastertätheten. Kombinera aldrig detta med inställning av skärpan.

Konvertering från färg till svartvitt

Låt alltid scannern göra konverteringen. Resultatet blir bättre än alla programmässiga konverteringar.

Delar av en bild

Beskär bilden redan i scannern. Ger ofta ett bättre resultat och framför allt en mindre fil att hantera.

Bilder för WEB

Regler:

·          Filen ska vara så liten som möjligt.

·          Bilden bör inte vara för stor.
  De flesta surfar med en skärm 800x600. (Sverige något bättre)

·          Bilden ska vara i JPG-format.

·          Om du vill visa flera bilder på en sida, scanna också in el liten bild (tumbnail)

Använd måttenheten pixel för att bestämma storleken på bilden så du kan se hur stor bilden blir i förhållande till en bildskärm (640x480, 800x600,…)

På en bildskärm med bredden 640 visas 590 pixel.

Scanna i RGB-mode med 75 ppi för anpassning till visning på bildskärm.

Scannern eller bildbehandlingsprogram

Nedanstående funktionalitet för korrigering av bilder finns ofta i både scannern och i bildbehandlingsprogram. Bäst resultat erhålls oftast om man kan göra korrigeringarna vidd scanningen av bilden.

Mörka bilder

För att ändra kontrasten i en bild ändras densiteten (tätheten).
Den punkt som har lägst densitet kallas vitpunkt (Dmin), den med högst svartpunkt (Dmax).
En ökning av densiteten ger en ljusare bild men med förlust av detaljer i de ljusa partierna.
En minskning av Dmaxvärdet ger skuggor mer svärta med förlust av detaljer i  mörka områden av bilden.
Om en bild innehåller reflexer av ljus blir ofta bilden mörk. Välj en White/Black Point som inte ligger inom ljusreflexen.

Färgstick

Om en färg dominerar i en bild kan man förändra färgbalansen (Color Balance). Prova genom att välja någon punkt som är vit, neutralt grå. Om bilden inte innehåller en sådan punkt är det SVÅRT att ändra färgbalansen.

Histogram

Kvalitén på en bild kan också kontrolleras med hjälp av en histogramfunktion.
Separata histogram finns för White/Black Point och respektive RGB-färg.
Experimentera och granska resultaten

Upplösning och filstorlek

Upplösningen är ett mått på hur små detaljer som kan visas. Vid en lägre upplösning upplevs ofta diagonala linjer på en bild som hackiga.

Bildupplösning uttrycks i ppi eller dpi (pixels per inch , dots per inch)

• 300 dpi ger 90 000 punkter per kvadrattum

• 600 dpi get 360 000 punkter per kvadrattum

Varje punkt kan sedan representeras av olika antal bitar vilka ger olika färgdjup på respektive 2, 16, 256, 65000 eller 16 milj. färger men också olika storlek på filerna.

Utskrifter och upplösning

Upplösningen på skrivare och scanner anges i dpi. Dessa angivelser betyder inte alltid samma sak.

Vid streckbilder representeras varje svart pixel på datorn som en svart punkt på papperet. Bilder som skrivs ut blir i skala 1:1.

Hur representeras då gråtoner? Lösningen är gråtonsersättning eller rastrering. I stället för att låta en bildpixel representeras av en skrivarpixel motsvaras en bildpixel av 4x4 punkter på skrivaren. Detta minskar upplösningen på skrivaren till en fjärdedel av upplösningen jämfört med streckbilder.

Dessa grupper av pixlar är ordnade i linjer på sidan. Värdet anges får skrivaren i antal linjer per tum (lpi). Ju högre värde ju bättre kvalité på utskriften.

Filformat

Nästan alla bildbehandlingsprogram har sitt eget filformat men kan oftast importera andra programs filer, och i vissa fall även skriva dessa format. Ett antal format är dock av mera generell natur. Hitintills finns stöd för lager endast i de interna formaten för respektive bildbehandlingsprogram.

EPS (Encaplulated PostScript)

Stödjs av de flesta grafik- och layout-program. Formatet kan vara både ASCII (PC) och binärt (Mac).

TIFF (Tagged-Image File Format)

För utbyte av dokument mellan olika program. De flesta bildbehandlingsprogram kan skapa denna typ av fil.

Det blir stora filer då all information lagras för varje pixel.

BMP (Bitmap)

Standardformat for DOS och Windows. Kan hantera färgdjup på 1 eller 24 bitar och använder en icke förstörande komprimeringsalgoritm.

JPEG (Joint Photographic Experts Group)

Ett vanligt format för bilder på WEB och andra elektroniska tjänster. Använder sig av en effektiv komprimeringsalgoritm som dock är förstörande (går ej återskapa ursprungsinformationen).

Använd aldrig detta format för mellanlagring av arbetsfiler.

CompuServe GIF (Graphics Interchange Format)

Används ofta för bilder på WEB och är ett komprimerat format med ett färgdjup på 8 bitar (256 färger). Bilderna kan lagras för gradvis visning (interlaced).

GIF89a (Graphics Interchange Format)

Används ofta för bilder på WEB och är ett komprimerat format med ett färgdjup på 8 bitar (256 färger). Kan vara transparenta och animerade. Bilderna kan lagras för gradvis visning (interlaced).

PNG (Portable Network Format)

Ett alternativ till GIF för WEBsidor. PNG bevarar all färginformation och använder förlustfri komprimering. Bilden kan lagras för gradvis visning (interlaced - Adam7)

Referat från torsdagsövningarna med bildgruppen följer nedan.

Den 25 januari

Bildmakarverksamheten började i det stora forumet på förmiddagen och fortsatte sedan i en mindre grupp efter lunch, i båda fallen under Kurt Åbergs ledning. Intresset var stort och flera nya medlemmar kom till. Så nu är det 16 st deltagare.

Kurt presenterade en struktur för det hela och la sina synpunkter/erfarenheter utifrån följande begrepp:

• Syftet: Vill jag ersätta mörkrum med PC, eller räcker det med att visa bilder på pc och skicka som mail.
• Vad utgår jag från: Har jag digitalkamera eller scanner. Eller får jag bilderna på CD redan från labbet som framkallar vanliga bilder
• Vad krävs av PC:n: Räcker det med 200 Mhz processor, 32 MB RAM-minne, 2 GB Hårddisk.

Sedan visade Kenneth Bergvall ett bra exempel på hur bilder ser ut på CD, som man kan beställa i samband med att man framkallar film. Intresset var livligt och inläggen och synpunkter från medlemmarna var många vilket gladde cirkelledaren.

Efter lunch gick en mindre krets igenom en bildsvit som beskrev bildmakarprofessionen i stort och även bitvis (!) i detalj. Vi kom överens om följande:

• Nästa gång (8/2 kl 13) fortsätter vi pratet runt bildpaketet och demo av bildbehandlingsprogram.
• Vi var överens om att praktisk hantering av program är en väsentlig del och därför skall vi planera några tillfällen på SeniorNets lokal på Söder, som vi hört om tidigare; där kan vi öva i grupper runt de 6 pc:er som finns där.
• Kurt skall bjuda in experten på bildbehandling, som han tidigare haft kontakt med. Experten skall då svara på frågor och exempelvis beskriva praktiskt vilken scanningkvalitet man skall ställa in vid scanningen, beroende på syftet: visa bild på PC eller skriva ut en bild med fotokvalitet på bra papper och med bra skrivare.
• Kurt lägger upp en ny diskussion på Kom2000.
• Vi bjuder in t ex Fuji för att beskriva "Foto på CD", som Kenneth hade visat ett exempel på.
• Dessutom lovade Kurt att ge adressen till den firma som framkallar film gratis och lägger ut bilderna på Internet med hopp om att kunden sedan beställer kopior. Här kommer den:  www.snapsend.se.

Den 8 februari

Här följer Kurts dokumentation från genomgången den 8 feb

1 Hur får man bilder digitala?

a) digitalkamera 3000kr-100000kr

b) scanner: scanna framkallade kort 600kr

c) scanner: scanna negativ  4000 kr.  Tillsats till flatbädd mycket billigare men ger sämre kvalitet. Scanner-tillsatserna är oftast för 35mm- eller APS-film, men t ex Agfa har tillsatser för 6x6 och 6x9 negativ. För glasplåtar får man experimentera med att lägga ett reflekterande papper, välvt över plåten. Det kan gå.

d) bilder på cd från fotoaffären: tilläggskost: 80-100 kr

e) framkallning av färgfilm plus uppläggning av bilder för påsikt på webben: gratis på www.snapsend.se (sedan kan man beställa bilder och få hemsända)

2 Något om bildkvalitet o scanning

a)     Bästa kvalitet:
bra kamera finkornig film o neg/diascanner (bra för att göra delförstoringar på pc)

b)     Tillräcklig kvalitet för pappersbilder som skrivs ut på skrivare (ingen eller mycket liten förstoring):
1 bild på cd
2 scanna labb-bilder 10*15 cm med scanner i 600 kr-klasse

c)    Tillräcklig kvalitet för att skicka som mail, lägga upp på web-album --överhuvudtaget att använda bildskärm:
enkel scanner (600 kr), billig dig-kamera, det krävs ganska lite för att få en tillräckligt bra bild på pc:n! Scanning med 75-300 dpi räcker.

d)     Inställning av upplösning vid scanning.
När man skall scanna bilder skall man anpassa scanningen på följande sätt;

i)      Anpassa inställningen av scanningen till vad man skall använda inscanningen till  - visa på pc, skriva ut små bilder/stora bilder. Om man skall visa bilder på pc räcker det med lägsta upplösningen i scanningen. Om man vill ha samma bildstorlek på PC:n som storleken på originalet, väljer man 72 dpi. Vill man ha bilden dubbelt så stor: 2*75=300 dpi. (Bildskärmar har 72 dpi, påstås det.)

ii)      Om man skall skriva ut bilden, skall man ha 1,5-2 ggr upplösningen vid inscanningen än den upplösning skrivaren har. Om skrivaren har 360 dpi, (som den ställer in sig på, om man har vanligt papper) skall man alltså scanna med 720. Detta gäller för upplösning på skrivaren vid ca 360, kanske 720 dpi. Har man högre kvalitet, t ex 1440 dpi, kan man välja samma, eller t o m lägre dpi-tal vid inscanningen (annars blir bildfilen mycket stor).

Om man skall beskära bilden, dvs bara ta med en bit, t ex mitten av bilden,  skall man göra detta redan vid scanningen. Då reducerar man filstorleken och därmed lagringskraven och den tid som behandlingsprogrammen tar på sig för att behandla bilden. Om man har en rätt slö processor är detta väsentligt.

iv)       Litet exempel, från Christer Toorell:
Frågan om upplösning är klassisk. Jag kan ge dig ett exempel att diskutera runt. Jag har nyligen gjort en bildshow för ett bröllop med bilder från brudparets tidiga bardomar. I detta sammanhang beskar jag bilderna i scannern och annpassade upplösningen till utmedia, en projektor med upplösningen 800x600. Alla skannade bilder hade alltså en maximal bredd på 800 och/eller en höjd på 600.

v)          Alla scannrar, digitalkameror mm åtföljs ofta av program för hantering av scanning och utskrifter. Dessa ställer in sig själv, om man låter bli att fingra för mycket, så egentligen är det inga problem. Även skrivarna ställer in utskriftsupplösningen dpi efter det papper man använder, t ex vanligt vitt, ink jet paper, photo quality ink jet, glossy paper osv. Ett exempel: Scanning av ett negativ i negativscanner för web-publicering gav till resultat ca 2 MB. För utskrift i A4, fotopapper erhölls en fil på 10,7 MB.

vi)       Till kameror etc följer ofta med ”lay-out-program”, med vars hjälp man kan skriva ut flera olika bilder på en A4. Detta går oftast inte med de vanliga utskriftsfunktionerna i skrivare, scannrar och bildbehandlingsprogram, utan där får man skriva ut en bild i taget.

3 Tips

a)     Har man gamla s/v negativ, t ex 6*6 eller större, kan man fotografera av dessa m digitalkamera o ljuslåda.

b)     Det finns web-sidor på nätet där man kan lägga upp album som vänner o bekanta kan inbjudas att titta på. Ex: www.clubphoto.com

c)      Tips från Christer Toorell: Om man är kvalitets-freak, så kan man fotografera av ett guldföremål, och sedan med olika inställningar få en så bra utskrift som möjligt (eller bild på pc:n). Bilder på guld ställer stora krav på färgåtergivningen! Man kan också i ett bildbehandlingsprogram skapa s k gradienter, som återger ett färgschema  blått – rött, och sedan skriva ut eller visa på skärm.

d)     Olika ambitionsnivåer: man kan (skall!) börja försiktigt och känna sig för utan att behöva göra stora investeringar så småningom kan man rätt lätt ruinera sig,  men häftigt nära fotokvalitet blir det..

Den 22 februari

Denna torsdags eftermiddag ägnades först åt en demonstration av bildbehandlingsprogrammet Photoshop Pro. Efter kaffepausen lyckades vi starta upp 4 macar så att deltagarna själva kunde arbeta med att retuschera ett fotografi, som att ta bort rödstick, byta färg på föremål, förbättra skärpan och byta ut bakgrunden, en tråkig himmel, mot en himmel med dekorativa moln.

Arbetslusten var mycket stor. så stor, att det kanske vore idé att upprepa övningen. Som bekant är det ju endast övning som ger färdighet. Tyvärr gick inte alla macarna att använde på grund av för litet RAM. Photoshop Pro, som användes vid övningen, är ett mycket minneskrävande program. Det mindre Photoshop Le visar sig ha betydligt färre möjligheter. / Ragnar

Den 15 mars

Vi ägnade eftermiddagen åt följande intressanta ämnen:

1. Information om Snapsend tillika med visning av exempel
   

2. Diskussion om Scanner-inköp till lokalen och demo av Pelles privata scanner, av vdb själv.

3. Lite bildbehandling och diskussion om bildbehandlingsprogram, enkla (billiga/gratis) vs fullfjädrade (dyra)

4. Diskussion om vad vi gör nästa gång

Kurt

Den 29 mars

gick Ragnar igenom en introduktion om lager i Photoshop och sedan paraktiserade deltagarna på de användbara Mac:arna. Tyvärr fungerar inte alla, kan möjligen bero på bristande minne (RAM).

Kurt presenterade också sina undersökningar på scanner och församlingen
kommer att föreslå inköp av brännare och scanner, vi har ju redan en
skrivare. Styrelsen lär också få ta ställning till administrationen vid
förbrukning av fotopapper och färgpatroner. / Ragnar

Den 19 april
Här följer ett kort referat om vad som sig tilldrog vid bildmakarträffen den
19 april 2001.

Först diskuterades lite om kostnaden för att få fram pappersbilder på
färgskrivare. Det varierar lite, men exempel som kan nämnas Epsons priser,
Photo Quality Ink Jet paper (A4) kostar 1,25 kr styck. Matt papper. Blankt
är betydligt dyrare, ca 5 kr per styck i 20 förpackningar. Patronerna kostar
235 kr för svartvitt och 180 kr för färg. Man får räkna med att få ut ca 20
A4 sidor per uppsättning patroner.

En diskussion uppstod om huruvida man kan använda piratpatroner och fylla på
gamla patroner med bläck. Kurt hade dåliga erfarenheter medan Ragnar hade
goda (gällande påfyllning, som ju blir billigast). Vi blev överens om att
man får prova sig fram, det är olika för olika skrivarfabrikat.

Några hade problem med att anpassa en bild med många pixlar - hög
upplösning - för visning på bildskärm. En sådan bild blir mycket omfångsrik
när den visas på bildskärm, eftersom storleken på bilden på bildskärmen är
direkt avhängig antalet dots per inch i bilden. Ragnar  visade att
bildbehandlingsprogram innehåller funktioner där man kan ange dpi-talet för
en bild. Detta tal ska vara 75 för att en bild skall passa en bildskärm.

Sedan tog övningarna vid, efter introduktion av Ragnar. Det vi provade var
att byta bakgrund på en bild. Man vill t ex byta ut en rörig bakgrund mot en
blå himmel. Efter mycket om och men så lyckades vi.

Ett tips är kanske att man successivt   noterar arbetsgången i en sådan
operation, för det visar sig att handböckerna antingen är otydliga, eller t
o m felaktiga - åtminstone konstaterade vi detta när det gällde photoshop.

Nästa bildbehandling blir ... Ett förslag är att gå igenom CDn som vi
tittade på för flera månader sedan, och som då var lite obegriplig ibland.
Nu kanske vi i vårt mognare bildmakartillstånd förstår mer.

OBS: förslag till vad vi skall göra nästa gång, vid sidan av övningar,
emotses.

Vid pennan /Kurt

var det lilla julafton för bildmakarna. Den nya scannern provkördes med diabilder och pappersbilder. Och den nya skrivaren skrämdes utan större problem igång och skrev ut på både vanligt papper och "fotopapper". Resultaten var av imponerande bra kvalitet. Från ett 6x6-dia från mitten av 50-talet gjordes en A4-utskrift som med knivskärpa visade fru Åkesson i Disneyland - färgen hade falnat en del, men det skulle säkert ha kunnat hjälpas upp med lite mer bildbehandling i Photoshop. Alltsammans lovar gott för den framtida användningen av scanner och skrivare. Kurts redogörelse följer efter bilden nedan.

Se bara så nöjda dom ser ut:

Dagens (syttende maj 2001) övningar i bildbehandling pågick parallellt med kamraternas byggande av dator. Hur det gick med det, vet inte skribenten av dessa rader, men äventyret med bildmakandet med både ny skrivare och - nästan - ny scanner gick till slut bra. Nåväl, den nya epson stylus photo skrivaren installerades utan problem, även om det upptäcktes att anvisningarna i medföljande papper inte stämde så bra med anvisningarna i installationsprogrammet. Det löstes emellertid utan problem, skrivaren skrev snällt ut sin första test av att patronerna var rena och prydliga.

Därefter började lite tafatt - till en början - scanning av ett 6x6-dia från en tidig (1957!) resa i USA, som Bengt Å hade med sig. Detta Dia var som sagt av vördnadsvärd ålder, så tonen hade antagit en grön anstrykning. Efter diverse tafflande av cirkelledaren, fick vi dock ut en pappersbild från nämnda dia. Vi slog på stort och använde ett dyrt, glansigt Photo Quality papper. Resultatet blev över förväntan - mycket bra. Vi gjorde två varianter, en högkvalitativ med upplösningen för utskrift med 300 dpi (stor fil, upp mot 10 MByte, minns dock inte så noga) och en med endast ungefär 50 dpi, vilket gav en betydligt mindre fil (kom inte ihåg just nu, men den fick lätt rum på en diskett, konstaterade vi). Märkligt är att även denna bild blev mycket bra. Var dessutom framställd på ett HP-papper och inte på ett Epson-papper. Det har tydligen inte så stor betydelse. En lämplig övning i fortsättningen verkar vara att justera färgerna på bilden i photoshop. Vi får väl se i höst.

Rent allmänt blev vi varse fördelen av att redan vid scanningen bestämma så mycket som möjligt. T ex beskärning, bestämning av media som det hela skall ut på (bestämmer upplösning och därmed filstorlek - allt mellan 50 k och 50 meg är möjligt). Lämpligen gör man detta genom att tidigt kalla in TWAIN-rutinen, från det "enkla" programmet som fixar bilder från befintligt foto - Epson Smart Panel. TWAIN-rutinen medger också att man lagrar bilden som en fil, direkt efter scanningen. Där väljer man också format (tiff, jpeg, bmp).

Se'n blev cirkelledaren tvungen avvika, så vad som hände efter lunch, får någon lägga till något om.

Hur som helst var vi eniga om att apparaturen bör ställas upp så att den är så färdig-ställd som möjligt, för den kommer säkerligen att användas mycket, eftersom resultatet blev så bra. Bättre blir det ju säkert också med den nya datorn - den befintliga var lite väl långsam.

Pelle lovade att fixa till arrangemangen på ett bra sätt, och vi får hoppas att han får hjälp. Cirkel-ledaren, och säkert flera,  ställer gärna upp.

Bosse föreslog också att vi skriver en enkel A4-sida, som beskriver hur man gör. Det lovade Kurt att göra. Dessutom bör vi bränna cd:er med manualerna på (framförallt scannern men kanske också Photoshop och skrivaren). Men det får väl vänta, tills datorn är klar (den kanske redan är det??).

Så var det med det. Om någon kompletterar detta med vad som hände på eftermiddagen - om något hände - är det ju bra.

I all hast, sent på kvällen samma dag. ...... Kurt

Jo men visst, övningarna fortsatte  även sedan Kurt avvikit. Inscanning av en färgfotokopia gjordes. Olikfärgade hinkar var motivet. Proven skrevs ut på vanligt papper och resultatet var klart tillfredsställande. På fotopapper hade det säkert blivit likvärdigt med vad vi får från fotolabben. Blir nog fint att göra förstoringar och delförstoringar. Konstaterades dock att verksamheten tärde hårt på bläckpatronen eller bläckpatronerna (det lär finnas flera i den nya skrivaren). För ett kort i A4-format kommer därför huvuddelen av kostnaden utgöra kostnaden för bläcket, medan fotopapperkostnaden kommer att vara 4 - 5  kr. Totalkostnaden kanske uppgår till 15 - 20 kr per A4. Väljer man att ta ut två kort per A4, dvs A5-format för korten, bör det alltså bli fråga om högst en tia per kort. Men vi avstod ifrån något så avancerat som att scanna in två kort och sedan placera dessa korrekt för att få dem utskrivna på samma A4. Det får bli en kommande övning.

Den tryckta manualen blev konsulterad. Den tycktes dock vara rätt mager. Mera omfattande var den manual som kan klickas fram från scannerprogrammet.

Efter allt detta scannande vandrade vi över till datorbyggargruppen där belåtenheten strålade över att den nya datorn snabbt och fint kommit igång!

Ja, det var en dag att minnas!

Nedtecknat av Bosse Z

Som framgår ovan hände det viktiga saker den 17 maj 01. Under hösten har vi haft övningar med att scanna in bilder från både papper, diapositiv och negativ. Några har också scannat från gamla glasplåtar. Det mesta med stor framgång. Vi har också tränat oss lite på att skriva ut bilderna på olika sätt. Det har gjorts upp "lathundar" som hjälp för den som vill scanna bilder eller skriva ut bilder. En uppsummering med Kurt Åberg av det hela var planerad till

den 21 februari (02)

Tiden för bildmakandet blev begränsat beroende på besöket vi fick av SeniorNets ordförande, men vi hann i alla fall med ca en timme. Vi följde utskrifts-lathunden (från Senitels Lathundskennel) samtidigt som vi manipulerade PaintShop Pro. Följande hann vi med:

- Inställning av bildstorlek och papperstyp, direkt ifrån PaintShopPro.
- Hur man beskär bilden i PaintShopPro
- Hur man får plats med fler bilder på en A4, antingen med hjälp av Word
eller Powerpoint.
- Hur man använder utskriftsprogrammet PhotoPrinter, som finns på
Seniteldatorn

I Lathunden har Kurt lagt in en anvisning för Photoprinter.

Torsdag den 4 april
sysslade vi med följande saker, vi bildmakare som ställde upp.

Vi gick igenom hela kedjan från scanning fram till utskrift av bild.
Tidigare har vi mer arbetat med fragmenten scanning och utskrift, var för
sig. Kurt lovade att skriva en lathund för den kompletta produktionskedjan.

Och så använde vi några bra verktyg  för att ta bort skräp och dylikt från
bilderna,  Klonstämpel, pipett och pensel/penna, och retuscheringsverktyget.
Det verkar vara lättare att använda Paintshop Pro än Photoshop Limeted
Edition. Båda finns installerade på PC:n på Telemuseum.  Dessutom är nog PSP
lättare tillgängligt hemmavid, hos medlemmarna. Ett program som fått mycket
bra kritik av bedömare är Photoshop Elements, som är en ny
Photoshop-variant.

Pelle visade hur man för över bilder från digitalkamera, i detta fall Canon
Ixus.

Vi bestämde att nästa gång visa hur man kan utgå från "Foto på CD" som man
kan beställa om man framkallar alldeles vanlig film från en alldeles
vanlig - gammal hederlig - kemisk kamera. Får där en association till en
dekal som jag såg på bakrutan på en helt vanlig bil: "No Turbo shit - Just
real power". /Kurt

Man gör korrigeringar, om det inte ser bra ut. Därvid kan man använda tips på inställningar av Kontrast, färger mm som finns på den nämnda hemsidan (Part 1A: Monitor/printer calibration and gamma/Printer).

• Scandinavian Photo - Bäst på digitalkameror och traditionell fotoutrustning
• Testresultat för tre  digitalkameror: itnytt itnytt2 itnytt3 - det finns säkert mer att hitta på samma ställe.
• Skola i Photoshop på nätet.
• Här kan du hitta en del intressant: http://fotosidan.surftips.se
• Computer Club Sweden har en omfattande avdelning för bildbehadling på den här adressen: http://www.ccsweden.se/bildtema/index.html
• En snabb och bra sökmotor för att hitta bilder på nätet finns här: http://www.picsearch.com/

• Har man högre ambitioner i bildbehandling (”mörkrum på pc”) finns en bra sida på webben: http://www.computer-darkroom.co.uk/

• En Photoshopskola som verkar bra finns på adress: http://www.webdesignskolan.com/photoshop/index.htm

• www.pixeloo.com
•  

Sidan senast uppdaterad 2008-10-28