Burkbygge

Jag har denna vårvinter byggt en egen PC. Det följande är ingen anvisning om hur Du som läser detta ska göra. Det är bara en berättelse om hur jag gjorde. Sannolikt lär Du dig minst lika mycket av mina misstag som av mina framgångar. Jag mottar gärna synpunkter på min berättelse till neve'snabel-a'telia.com . Sist följer mina faktareferenser för att Du ska slippa leta i texten efter dem.

Varför?

De som kan göra sina egna leksaker, dem tillhör världen! Jag lovar dig, det är en tillfredsställelse att få ihop sin egen dator! Men det är klart jag har byggt mina egna HI-FI högtalare och nästan byggt mitt eget hus själv också. Dock den där TVn jag försökte bygga på femtitalet blev det aldrig något av! Konklusion; den digitala tekniken och PC-marknaden har utvecklats så att det räcker med lite envishet och snickeribakgrund för att få ihop en egen burk!

Det blev inte billigare att bygga själv men jag undvek att bli pådyvlad sånt som försäljaren tyckte ”var bra att ha, ingår i priset” men som jag egentligen inte behövde. Persondatorer är komplexa grejor där en mängd funktioner ska samverka. Därför försöker jag att åtminstone till en början, hålla nere antalet funktioner. För programvara heter det ”faciliteter”! Min fasta övertygelse är att olika anskaffningsansvarigas böjelser för just nya och extra systemfaciliteter är roten till de många problem vi idag upplever med ”teknik” i vårt samhälle.

Viktigaste skälet för mitt självbygge var den modularitet , jag med måttlig ansträngning kunde uppnå. Därmed öppnade jag möjligheterna att framdeles kunna förändra och/eller komplettera min PC efter nya behov. Uppgradera den som det heter. Jag tänker köpa till nya delar efterhand och tror mig även kunna sälja de som jag ej längre behöver, ty de är ju ”standard”.

Datorkomponenter såsom; moderkort, processor, RAM-minne, grafikkort, ljudkort, hårddisk, floppydisk, CD-läsare/skrivare samt chassi, har under de 15 år (!) de funnits, av marknaden begåvats med förvånansvärt väl fungerande standardgränssnitt.

Den tekniska utvecklingen innebär ju dock att det ständigt kommer till nya standarder – här råder det ingen brist! Därför blev det nödvändigt med planering!

Planering!

För drygt ett år sedan började jag planera för mitt bygge. Det var nog PC för Allas ”drömdator” som gav mig första impulsen. På nätet fann jag flera webbplatser som diskuterar PC. Den bästa är nog Daft som också har en del guider för både hur att köpa PC och att bygga själv.

Intressanta var också de ”datorpaket” som en hel del PC-affärer plockat ihop av standardkomponenter. Vill man slippa bygga själv är dessa ett gott alternativ. Många säljare kan ändra på innehållet efter ditt önskemål dessutom.

Det enda jag absolut avskrev var sk märkesdatorer. De är ej dåliga men Du är låst till en leverantör och det blir dyrt att uppgradera. Det finns de som inte ens bryr sig utan hellre säljer ny burk. När jag, efter 3 år, ringde den som ursprungligen sålt den AST-dator jag ärvt av barnen, blev känslan av ”Flintstone” ofrånkomlig.

Jag vandrade runt några Stockholmsbutiker och kikade på nätet. Där finns många som säljer mot postförskott. Dock jag var för feg att pröva det.

En givande källa var tyckarproffsen i USA (finns svenska också, tex Maxidata) såsom ”Tom´s Hardware”. Han skriver initierade och välstrukturerade rapporter om allt som kommer ut på PC-fronten. Detta är verkligen framkantsinformation, varför en viktig del i min planering blev att ”backa” så långt tillbaka att grejorna inte var för nya och oprövade men ändå inte på väg ut!

Detta gjorde jag genom att titta in på The Buyers Guide! Trots namnet och att den är på engelska, är den svensk. Den listar: komponenttyp (moderkort tex), tillverkare och återförsäljare. Till sist skriver Du in lite klartext som talar om mer exakt vad Du söker tex SE6 som är ett moderkort från Abit. Vid sökning får Du en lista i prisordning över alla som säljer den efterfrågade prylen.

Priset är ju intressant men jag studerade också hur många som förde produkten ty det gav mig en fingervisning om hur vanlig den är! Detta är en antydan om kvalitet (popularitet) och vägledde mig således till det som är standard! Det gäller att akta sig för udda grejor hur bra de än är!

Val av affär (leverantör)

Eftersom jag var beredd satsa 6000 – 7000:- vågade jag inte ta risken att köpa komponenterna från olika affärer vilket kanske kunnat sänka kostnaderna med 10%, kanske mer? Jag letade i stället upp några affärer här i Stockholm och vandrade runt en del. Till sist valde jag mellan det välkända Skribofont med bra betyg enligt IDG-pressen (som har sin huvudredaktion i samma hus) och Office One Data som inte har lika bra betyg men som bättrat sig på senare tid. Båda har dels web-butik dels vanlig butik. Kollade upp lite begagnat dessutom ”Goodies Resale Market” och ”Östgötagatan 66”. Det verkade ganska riskabelt att köpa där även om det var billigare. Dessutom visste de sällan vilka moderkort mm burkarna innehöll och visste dom det, blev det genast dyrare! Ett tag funderade jag på vårt kära gubbdagis, Clas Ohlson. Han har numer PC-komponenter och det moder han för är enligt USA-referat ett mycket bra kort. Dock är han ensam om det moderkortet i Sverige? Således skrinlade jag honom som leverantör denna gång…

Priserna på nya produkter var ganska lika ty marginalerna är nog låga. De två jag till sist valde mellan, hade i stort sett samma sortiment. Båda tillät mig komma släpande med egna grejor och var ändå beredda att sätta ihop burken och testa ut den. Skribofont ansåg dock att de av licensskäl måste sälja en OEM W98, trots att jag redan hade ett exemplar som jag tidigare fullt ärligt köpt.

Det blev Office One Data ty med dem fick jag en överenskommelse om att själv plocka ihop burken, installera min W98 samt att utan kostnad, få lämna in eländet för test och support om den inte gick igång. Därmed hade jag skaffat mig ett skyddsnät och kunde ägna mig åt val av komponenter mer i detalj.

Val av komponenter

Till att börja med trodde jag att det gällde att satsa mest på bästa tänkbara moderkort för att sedan placera de utbytbara komponenterna på. Men på min rundvandring bland PC-folk lärde jag mig att moderkortet nog kan bli lika moget för utbyte som någon av de övriga delarna! Jag satsade på en rejäl ATX-låda med nätaggregat om 235W och med ”svängdörrar, från Clas Ohlsson till att börja med. Kanske mest för att annars viss risk förelåg för att den där huven blir liggande och att burken blir stående öppen för dammråttorna.

Mitt val innebar dock att jag valde bort AMD processorer som nu håller på att bli ”heta” pga pris/prestanda i konkurrens med Intel. Dessa kräver nämligen 300W.

Moderkort ägnade jag en hel del omsorg. Det blev nödvändigt att tränga lite djupare in i tekniken och fundera kring ”chipsets”. Detta är två IC-kretsar. Den ena kallad ”north bridge” tar hand om samarbetet mellan processor, minne, grafik den andra kallad ”south bridge” länkar vidare till hårddisk och övriga enheter. Se bilden där de svarta blocken är de båda ”broarna”:

Dylikt chipset är avgörande för både moderkortets art och prestanda. När jag började min planering var jag inne på att använda Intels BX440 chipset med 100Mhz buss mellan processor och minne . Detta har tillverkats i minst två års tid och haft stor framgång. Det ingick länge i PC för Allas drömdator. Dock när Pentium III kom föll det för åldersstrecket. Pga en del schabbel med utveckling av nytt chipset, från Intel sida, sprang VIA ett Taivanesiskt förtag förbi. Bilden ovan visar just detta chipset´s blockschema med den nya 133Mhz bussen. Alla stora moderkortstillverkare har efter visst trassel, numera bra produkter med The VIA Apollo Pro133A chipset. Jag valde ett kort från Micro-Star Inc kallat MS-6309. Det var något billigare än PC för Allas val till drömdatorn.

Intel är nu på väg att ta igen marknaden (?) med ett nytt chipset 815E som ger goda prestanda varför jag kanske i en framttid skulle valt detta i stället. Det är som att skjuta på rörligt mål! Jag ryggade lite för att Intel med sitt nya chipset kan hantera ”bara” max 512 Mb RAM-minne medan VIA Apollo Pro133 klarar 1,5 Mb. Så mycket minne kan väl inte behövas säger någon? Har Du hört den förut?

( I det fall man i dagens läge skall köpa en bättre begagnad PC, tror jag man ska försöka få en med Intels BX440 chipset.)

Till processor valde jag den måttligt snabba och måttligt dyra Intels Celeron 633Mhz.

Nästa val som krävde lite omtanke var grafikkort Med stöd av PC för Alla blev det 32Mb kort Riva TNT2 M64 vilket inte är ett”spelkort” i den högsta skolan men ett bra kort för att hantera bilder med.

Ljud finns integrerat i moderkortet men jag vale ändå även här ett instickskort, det enklaste från Soundblaster.

RAM-minne köpte jag till en början med 128Mb för 133Mhz. De kostar obetydligt mer än den äldre 100Mhz varianten. Snart kommer det omvända nog gälla. Man kan inte blanda dem. Senare utökade jag med en 128 Mb modul till, se vidare nedan varför. Moderkortet har 3 platser för RAM-minne varför det kan synas bättre att starta med en 256 Mb modul i stället för två 128 Mb? Dock priset för den förra är mycket mer än faktor 2, just nu är bäst att tillägga.

Till sist valde jag en i dagens läge måttligt stor hårddisk (HDD) på 20 Gb. Jag hade redan en hårddisk av samma fabrikat och med volymen 6,4 Gb. Genom att använda båda fick jag en bra lösning för backup av mina data ( ”Mina Dokument” på C: kopieras över till D: ). Diskett-läsare och CD-ROM-läsare båda av enkelt slag kompletterade det hela.

Montera och Skruva

Så började det roliga! Dock återstod den allra viktigaste förberedelsen: Skydd för urladdning av statisk el (det där med kattskinn!) Jag investerade i antistatmatta och armband (Clas Olsson 195:-) Så fort det var någon elektrisk komponent inblandad placerade jag grejorna på antistatmattan ansluten till jord och såg till att jag själv var jordad via armbandet. Vidare fick varje komponent som låg i antistatpåse ligga kvar där tills jag skulle använda den och hade placerat prylen i sin påse på antistatmattan!

En trots sitt namn mycket liten handbok som nu kom väl till pass var Maxidatas ”Stora Datorbyggarboken” per juni 2000. Vidare följde jag noga installationsguiden för mitt moderkort och de anvisningar som hörde till övriga komponenter. Jag monterade processor och minnen på moderkortet innan jag fäste in det i datorlådan.

För att ytterligare öppna för uppgraderingar och experiment valde jag att sätta den ena av hårddiskarna i en enhet med löstagbar låda. En dylik enhet placeras i samma utrymme som är avsett för CD-ROM. Eftersom moderkortet har två sk IDE-kanaler som kan hantera två enheter ( standard för diskar och/eller CD) är det lite synd att endast tre platser finns ty eljest skulle man kunna bestycka med två utbytbara hårddiskar, en CD-ROM-läsare och en CD-Brännare. Nu blev det att välja bort löstagbara hårddisken, en av de fyra. Denna monterades fast inne i lådan vilket är det normala. CD-Brännaren ingår i framtida planering.

Det elektriska

Det elektriska är enkelt ända tills man kommer till kablage. De flesta kontaktdon kunde man inte vända fel. Dock fanns det några som gick att vända fel och då gjorde jag givetvis det! Dessutom är det just nu något slags generationsskifte för kablar och kontaktdon avseende IDE-bussen (anslutningen mellan south-bridge se ovan och hårddiskar samt CD). Tidigare var det 40 st förbindningar i denna flatkabel nu är det 80 st men kontaktdonet är samma, vilket går över mitt klena förstånd! Särskilt strulade det med de utdragbara lådorna för HDD som ju har en snutt IDE-kabel mellan lådan och boxen.

Efter lite dialog med supporten hos Office-One –Data (man har livslång support på det man köpt, vems liv vet jag dock ej), lyckades jag installera min Windows 98:1 trots att jag inte kunde få f-skapet att hitta floppydiskenheten! Det blev att släpa in burken till supporten. Felet var snart avhjälpt ty jag hade anslutit fel kontaktdon av de två som gällde för floppydiskenheten. Jag trodde jag visste – men det ska man inte tro! Hade en gång i tiden en elak lärare som sa till oss när vi ”trodde nåt” om det vi borde kunna: ”tro får Du göra i kyrkan på söndag, här ska Du veta”, han hade nog rätt.

Nu fungerade dock min PC som avsett. Enda problem var att servicekillen ville ha 500:- plus moms, dvs minitaxan. Jag betalade och gick till butiken nästa dag med kvittot och bad dem lösa in det! Första service skulle ju ingå! Det verkade bli problem ända tills jag kom på att en minnesbank om 128 Mb kostade just detta, plus några tior. Då löste det sig och jag har nu 256 Mb RAM i burken!!

BIOS = Basic Input Output System

Mina kunskaper är alldeles för ynkliga för att berätta om hur BIOS (= Basic Input Output System) fungerar i min PC. Jag behövde ej göra några inställningar alls. Min andra hårddisk vållade vissa problem beroende på de konstiga kablarna (de får absolut ej blandas). Men när jag fått ordning på dessa uppträdde den andra hårddisken snällt som D: och CD-ROM-läsaren makade åt sig till E: . Till saken hör att manualen för mitt moderkort MS-6309 innehöll en utförlig beskrivning även av Bios.

Windows 98:1 och 98:2

Jag fortsatte att installera min uppdatering till Windows 98:2 utan problem. Sen följde installation av skrivare, min gamla trogna HP 500 Deskjet, och installation av Telia Duocom. Det är alltid ett förfärligt letande bland rullgardinsmenyerna efter olika ibland rätt väl gömda parametrar. Testa själv att hitta den där bocken som Du måste sätta, för att PCn ajutomatiskt ska koppla ned telefonen, när Du glömmer det!

Windows update

Till sist var det dags att gå ut på nätet och hämta hem Bill Gates senaste rättelser av W98-an! Av beskrivningarna framgick att det mest rörde sig om att täppa till diverse hål som ”hackers” hittat. Uppdateringen tog trots min Doucom 64Kb c:a 20 min.

Oumbärliga verktygsprogram

Mina kunskaper om oumbärliga verktygsprogram är begränsade. Min inställning är som jag tidigare sagt, att plocka in en sak i taget och aldrig plocka in något eller ens trycka på någon knapp utan att ha klart för mig varför. Fegis tycker Du! Men jag står för att det är roligare att i alla fall ha lite koll på vad som händer! Det är ju kul att W98-an innehåller mängder med godis dock jag gillar ej att operativsystem och tillämpningar i vissa fall är grymt sammanvävda.

De ”verktyg” jag nu så här i början, umgåtts med är Belarc Advisor som listar allt jag har i datorn, förträffligt! WinZip att packa upp filer med. Paint att packa upp bilder med och ändra format och även form. Acrobat Reader för att packa upp olika dokument från nätet med, såsom busstidtabellen.

Referenser

Här följer referenser till de fakta jag förutom PC för Alla och Microdatorn använde mig av samt sist en sammanställning över burkens komponenter och kostnaderna:

På Internet:

Guider för både köp och egenbygge. Dessutom ett vitalt diskussionsforum där man får snabba genmälen:
http://www.daft.t.se/

Buyers Guide svensk(!) sökmotor för datorprodukter som visar vem som har det Du söker och till vilket pris. Observera att ju ymnigare en pryl förekommer här ju vanligare är den på marknaden, minst lika viktigt som lägsta pris!
http://www.bugsoft.hik.se/buyer/default.asp

Här kan Du hämta hem ett program som Du installerar på datorn. På begäran visar det allt som finns i burken! Utskrift från detta för min burk kommer längre ned.
http://www.belarc.com/

Den utan jämförelse bästa USA-platsen att titta efter betyg för olika PC-produkter på. Mycket bra rapporter:
http://www.tomshardware.com/

Office One Data Birger Jarls gatan 95 där jag köpte datorkomponenterna
http://www.officeone.se/

Skribofont Tulegatan 44 Stockholm är en kompetent leverantör av PC och PC-komponenter
http://www.skribofont.se/

Här hittar Du ett program som Du kan ta hem för att analysera vad din dator innehåller:
http://www.belarc.com/

BURKSPEC:

Inköpsställe är Office One Data Birger Jarls gatan 95, Stockholm om ej annat sägs:

Moderkort: Microstar Inc. MS-6309 vers 2.0	1275:-
Processor: Intel Celeron 633Mhz	1240:-
Grafikkort: Power Color Riva TNT2 M64 32MB	900:-
Ljudkort: Soundblaster PCI 128 bulk	298:-
RAM 256 Mb (2 x 128 en plats kvar) PC 133Mhz	2 x 690 = 1580:-
HDD: Fujitsu MPD 3064At –EW 6,4Gb som D:	Fanns sen tidigare
HDD: Fujitsu MPG 3204AT –EU 20Gb som C:	1475:-
CD-ROM-läsare: SONY CDU4811	499:-
Diskettenhet (floppy): Clas Ohlson	199:-
Datorchassi: ATX miditower Clas Ohlson	895:-
Draglåda för ena HDD	300:-
Summa kostnad	8661:-

En hårdsparad variant, bara 128Mb minne, enklare grafikkort, internt ljud, gammal floppy och enklare chassi samt utan draglådan kunde blivit c:a 2000:- kronor billigare.

TACK

Ber att få rikta ett varmt TACK till Per-Didrik Orling som visade mig hur man umgås med en PC vilken är utan den där skyddande lådan och Pelle Carlson vår kunnige och tålmodige Webmaster som förklarar allt övrigt för mig - som jag inte begriper.

`senITel`

Ingemar Nevelius:

Att bygga egen burk, en berättelse.