senITel

Våra senITel-dagar på Tekniska Museet 2010

·        Först en tabell över vad vi tror att vi ska göra framöver på våra torsdagsmöten. (Redan genomförda torsdagar kan ligga kvar i grå färg)

·        Därefter följer korta referat från respektive torsdag om hur det blev.

·       Den officiella starttiden (för föredrag el dyl) är normalt kl 10. Vi är som regel klara till lunch.
Den som vill komma tidigare kan  komma in från kl 09 och man blir normalt insläppt om man i entrén uppger "lösenordet" senITel (museet öppnar egentligen inte förrän 10).

·         Vad vår Göteborgs-avdelning har för sig på torsdagar kan du se här.

Här nedan följer referat från årets avverkade torsdagsövningar

Den 27 maj
Dags att avsluta ännu en senITel-vår. Och det gjordes på hög nivå, ovanpå den största sfäriska byggnad som mänskligheten hittills byggt, Ericsson Globe, som den numera heter. Vi hade tur med vädret och "gondolturen" upp och ner utanpå Globen gav tillfälle till många vackra vyer.

T.v: Möte vid "ekvatorn"   T.h.: Åke Persson berättar om sin barndoms trakter

Innan lunchj gav oss Åke Persson en lilten inblick i områdets historia och framtid, med minnen från ödledammarna och slakthusområdet och med visning av gropen där nya söderstadion ska växa upp inom ett par år.
Sedan fick vi för en billig pening en god trerätterslunch på restaurang Flitiga Lisa där såväl kockarna som serveringspersonalen är skolelever som tänker sig en framtid i restaurangbranchen.
En trevlig och god avslutning på terminen. Nu ser vi fram mot hösten som startar den 23 september på Tekniska Museet. Och de som vill har möjlighet att resa till Helsingfors den 6-8 oktober. Anmälan senast i början av september.

---

Den 6 maj
Detta var faktiskt sista mötet före sommaren på Tekniska Museet, nästa gång är avslutning vid (och delvis på) Globen.
     Liksom förra veckan var det en väkänd aktiv Telian som var vår gäst. Ingmar Jonsson, numera senior adviser och ledare för projektet Qantas berättade om sig och om projektet. Han började på Ellemtel 1973 inom   AXE-området, fortsatte med det hos Ericsson 88 och kom till Telia 92, där han arbetat med bl a avknoppning och försäljning av driftverksamhet samt IT.system.
     Ingmar gav oss inledningsvis en översikt över TeliaSonera i dag. Bra ekonomi. 150 miljoner abonnemang (varav 50 miljoner i helägda bolag) i många länder, Norden, Baltikum, Spanien, Östeuropa och stora delar av Asien. En av världens fem ledande internationella carriers (med målet att bli en av tre). Fokusering på Service i världsklass, nätsäkerhet och kostnadseffektivitet, alltsammans nödvändigt för att stå sig bra i konkurrensen. Kostnaderna anser man nu ha pressat till en för dagen acceptabel nivå.
     TV över bredband växer så det knakar, Telia IPTV hyr i dag via nätet ut 10 gånger fler videofilmer än de största butikskedjorna för videouthyrning. Och fibernätet är nu 43 000 km långt.
     Projekt Qantas avser att förbättra driftövervakningen för Telias fasta nät. Allt ska helst fungera utan störningar för kunderna,  hela tiden.  Och när det ändå blir fel ska de avhjälpas snabbt. Det är ett led på vägen mot "world class service". Samtidigt ökar kundkraven och komplexiteten. Näten ska hantera fler och fler tjänster och det gäller att hantera helheten, Dagens olika (och ibland inkompatibla) felindikeringssystem måst fås att samverka. En viktig del är också informationen om driftläget, till olika berörda i koncernen och till kunderna via kundtjänst etc.
    En samordnad övervakning planeras från IMC (Incident Management Center), med början i Sverige och Finland, senare även Norge och Baltikum. Incidenterna ska helst upptäckas innan de blivit störande för kunderna och man kommer bl a att nyttja robotgenererad "syntetisk" trafik för att hålla koll på läget. Dagens 6 driftcentraler i Sverige och Finland koncentreras till en i varje land: Karlstad och Juväskylä. Bemanningen blir knappt 100 personer. Engelska blir huvudspråk och ITIL (IT infrastructure library) blir grundvalen. ITIL anger i 5 böcker ett gemensamt ramverk och språk när det gäller att skapa tjänster, sätta dem i drift och driva dem.
     Förändringarna kräver ny organisation av verksamheten, kompetenshöjande åtgärder och automatisering av enklare felavhjälpning. Felen klassas i fyra grader, minor, major, critical och emergency. För riktigt stora "disaster"-situationer förutses separata team för Crisis management och Information.
     Projekt Qantas (vars namn valts från ett flygbolag som lyckats undvika jetplankrascher) avslutas i år, sedan tar linjeorganisationen över. Det gäller att man då uthålligt följer planerna och jobbar på med förändringen, som väntas bli klar 2013 - då har man, hävdade Ingmar, tagit ett av många steg mot "Excellent Customer Experience".

---

Den 29 april
hade vi återbesök av Andes Hellman, förra gången var 2003. Ämnet var i princip detsamma nu som då: Nätet - var är vi nu och vart är vi på väg.
Mycket har hänt på sex år, det händer saker hela tiden, och fort går det. Nu är inte Internet längre bara något som alla kan nyttja utan vi har blivit beroende av att Internet fungerar.
     Triple play-satsningar har gått hem och IP-telefoni och IP-TV blir allt vanligare - liksom videotjänster som  YouTube, SVT Play osv. Kopparnätet står sig fortfarande hyggligt i accessledet och det går på korta avstånd att nå bortåt 50 Mbps med DSL-lösningar. Men utvecklingen gör att trafiken närmar sig kapacitetstaket - en prognos hävdar att IP-trafiken kommer att öka 5-faldigt från 2008 till 2013 och att 90 % utgörs av video. Så fibernätet behöver byggas ut både på huvudstråken och närmare slutkunderna. 2020 ska alla hushåll och företag ha bredbandsanslutning med minst 100 Mbps, enligt Regeringens Bredbandsstrategi. Förväntningen är att "Marknaden" fixar detta..
     Det byggs också mycket fibernät. T ex i Västerås har 46 000 hushåll (60%) anslutning till det stadsnät som byggts upp. Det blir ett defacto-monopol   i sådana områden. Fasighetsägaren styr och den valda kommunikationsoperatören ser till att kommunikationerna fungerar. Sedan kan olika tjänsteföretag leverera applikationer. Telia anses ju ha dominans på marknaden, men av de här näten har Skanova bara en fjärdedel medan stadsnäten summerar till två tredjedelar. Tjänsterna ligger ofta i centralt placerade servrar.
     Även om rörlig bild växer så det knakar så kan man undra vart vanlig TV är på väg. Allt fler konsumerar även TV-programmen över Internet på tid som passar den enskilde. Och det är nästan gratis för användaren. Det blir lätt Ebberöds bank för nätleverantören. Service providers av traditionellt slag måste hitta nya metoder och vägar för sin affärsverksamhet när företeelser som Google, Facebook, Twitter etc etc glatt ger sig ut på nätet med tjänster som ger föga intäkter, men där användarna ändå förväntar sig att nätet ska klara av med hyfsat bra kvalitet.
     Det är nog tur att gamla lurverket förändras snabbt. Den trenden illustrerade Anders utmärkt genom att dra igenom sin redovisning i högt tempo (vilket säkert bidragit till att detta referat är väldigt ofullständigt och förmodligen också bitvis oriktigt). Men so far so good, TeliaSonera har ju klarat sig bra på marknaden, är en av de fem största internationella nätleverantörerna, välkänt och välrenommerat,  och våra vänner i Finland håller sig väl och snabbt framme, bl a med en riktigt fiberrik huvudstad.

---

Den 22 april
hade vi bespetsat oss på att få höra Gunilla Kindstrand prata om ett teaterprojekt kring dubbelriktad kommunikation med digital teknik. Hon hade dock fått förhinder, och vi fick i stället informationen ur ett måhända mer teknikorienterat perspektiv av Hans Eric Sandström, doktorand och - för tillfället - "repgubbe", varför han infann sig i arméns gröna kläder, på kortvarit permission. De är båda engagerade i projektet Kultur och fiber som är en av många satsningar inom Fiber Optic Valley, vars verksamhet syftar till utveckling av tjänster och produkter med optofiber. Man har hemvist i Norrland och omsätter f n ca 25 miljoner om året. Även om projekten är regionalt inriktade så kan resultaten inte sällan bli av globalt intresse.
   Kulturutbudet påverkar ett samhälles tillväxt. Med den utgångspunkten försöker kulturprojektet se vad fiberteknik och elektronik kan tillföra scenkonsten. I en workshop i Söråker har en teateruppsättning med skådespelare, regissör etc fått pröva på att spela teater med "distribuerad ensembel" genom användning av fiberöverföring och 3D-projektion. Det gav mersmak, såväl skådespelare som inbjudna kulturjournalister var positiva. Interaktionen fungerade mellan en aktör på plats och en överförd via fiber och projicerad i rummet på glasskiva, de kunde t ex i en scen dricka kaffe tillsammans vid samma fikabord. T ex drömscener kunde med ny projektionsteknik ges ny konstnärlig tolkning.
    Utöver möjligheten till interaktivitet på distans kan man också tänka sig att framtiden kan ge oss "teaterpalats" även på mindre orter, dit man kan gå och välja bland teaterföreställningar överförda i 3D från olika scener, dvs en vidareutveckling av den möjlighet som redan finns att här och var kunna fjärrtitta på sändningar från Metropolitan i New York. Men fortsatta utredningar krävs. Vad händer t ex när en ljudbild flyttas från en teaterlokal till en annan? När blir tidsfördröjningen ett problem vid långväga interaktivitet?
     Glasfibern ger baxndbredd som räcker till det mesta, ca 125 THz ryms på en fiber, i ett frekvensområde som ligger ovanför synligt ljus - runt 1000-falt vad man kan uppnå trådlöst. Projektionstekniken utvecklas vidare och 3D kan nås inte bara med glasögon. Multistereo med raster framför TV-skärmen och "lightfield integrated imaging" med pyttesmå linser framför skärmens alla pixlar finns i pipeline (och ökar väsentligt bandbreddsbehoven). Skärmar som klarar att förmedla hologram ligger inte lika självklart runt nästa hörn - här krävs en hel del ytterligare.

---

Den 15 april
fick vi höra en hel del om Ericssons medverkan i telepolitiska spörsmål i EU. Thomas Sidenbladh, numera pensionär och deltidsfårfarmare, men med förflutet såväl som departementssekreterare i Industridepartementet som ordförande i Civilingenjörsförbundet och  som, bl a, som Vice President, Ericsson EU Affairs.  Sistnämnda syssla innebar lobbyistarbete i Bryssel 2003 - 06.
     Det är många man måste ha kontakt med och prata med i Bryssel (och Strasbourg) om man vill påverka vad som händer i EU. Kommissionen med dess olika generaldirektorat, Parlamentet med 736 medlemmar i 22 kommittéer, Rådet med dess höga politiker. När det gäller telefrågor är European Internet Foundation, European Mobile Platform  och industriorganisationen EICTA intressanta organisationer.
     Jobbet bestod i att rapportera till hemmafronten vad som händer i Bryssel, att påverka i önskad riktning och att utbilda/informera. Ämnesområdena var generella policy- och standardiseringsfrågor, bredband, 3G, spektrumanvändning och mycket annat.
      IT-krisen för snart 10 år sedan lyckades Ericsson ta sig över bättre än många, bl a genom en radikal personalminskning. Den drabbade även Brysselkontoret, som bantade från 5 till 1,5 personer.
     Under 90-talet minskade antalet telemonopol ino EU från et 30-tal till några enstaka. Parallellt härmed sjönk priserna radikalt för mobilsamtal, där konkurrensen hade fria händer.
     Mycket arbete ägnades åt liberaliseringsdirektivet, dataskyddsdirektivet m m. Inom 3G-fältet drevs möjligheten till nätdelning, så att flera operatörer kunde dela på gemensamma resurser i vart fall i glesbygd.
    I början av 2000-talet licensierades 3G mobiltelenät i många länder. Thomas hade studerat några trender. Många länder arrangerade auktion på tillstånden, speciellt i några av de stora länderna. I Storbritannien och Tyskland blev prisnivåerna mycket högre än förväntat, och i länderna med auktion var det bara stora globala aktörer som kunde betala de höga licenspriserna, medan det i länder där tillstånd gavs efter s k skönhetstävlan även blev lokala operatörer som licensierades.
     Europeiska patentkontoret patenterade mjukvara som en naturlig del av sin verksamhet, men så småningom upptäckte några internetaktörer detta. De trodde att minsta programrad kunde patenteras och europaparlamentariker fick 1000-tals mail, vissa med allvarliga hot. Ericsson drog igång stort lobbyarbete för att förhindra förbud mot sådana patent, och lobbade för avvisning av förslaget. Internetaktörerna blev nöjda, de hade åstadkommit något samtidigt som det blev möjligt för Europeiska patentkontoret att fortsätta som förut.
    Thomas avslutade med sex lärdomar från sitt arbete som lobbyist: De första och sista punkterna är viktigast!
* sikta lågt
* planera noggrannt
* sök allierade
* förstå personliga drivkrafter
*sök win-win-lösning
* ljug aldrig

---

Den 8 april
hade vi besök av Maria Jansson Rådström som svarar för abuse- och annan internetsäkerhetsverksamhet i Telia Sverige. Den sysselsätter 17 personer. Huvuduppgiften är att gå in med åtgärder när någon IP-adress hos Telia gjort sig skyldig till otillåten verksamhet på Internet. Främst handlar det om spam och phishing (dvs lurendrejeri där man ger sken av att vara t ex Telia och begär uppgift om id, lösenord etc). Då gäller det för den som vill anmäla missbruket att ha uppgift om sändarens IP-adress, uppgift om datum, klockslag, tidzon och innehåll i meddelandet.
     Abuse-enheten utreder om det inträffade strider mot avtalsvillkoren för det berörda abonnemanget, mot svensk lag eller mot AUP (Acceptable User Policy). Om det föreligger misstanke om brott (annat än mot avtalet) är det inte Telias sak att utreda det utan man överlämnar då ärendet till polisen.
      I praktiken kommer numera nästan inte några spam från avsändare i Sverige, vilket ju är bra men samtidigt innebär att Telia inte kan göra särskilt mycket åt spamanmälningar. Däremot blir spamfiltren i Telias servrar mer och mer effektiva och det är numera inte längre så vanligt med riktigt stora massutskick, eftersom sändarna vet att de stoppas på vägen. Numera har man filter både på ut- och ingående trafik.
     När svenska IP-adresser sprider elände kring sig är det ofta utan abonnentens vetskap - hans dator har kapats och nyttjas för utskick. Man informerar då sändaren om förhållandet och uppmanar till rensning av datorn, uppdatering av operativsystem, antivirusprogram etc. Men man kan också sätta in begränsningar i accessen, portfiltrering m m för att begränsa skadeverkningarna. Det är inte bara kundernas klienter som kan hackas och "förslavas", även servrar i nätet kan bli hackade och utnyttjade.
     Epost rörande abuse ställs till abuse@telia.com, telefon 0771-37 04 94 (må-fr kl 8 - 11.30) och information om de här frågorna kan vi alla hitta på www.telia.se/sakerhet och www.telia.se/abuse.

---

Den 25 mars
På grund av konkurrerande pensionärsaktiviteter samlades en liten men tapper skara från senITel för besök på SOS Alarm på Malmskillnadsgatan. Det bar iväg 36 meter under jord så vi behövde inte stänga av mobiltelefonerna. Av naturliga skäl fick vi inte tillträde till den operativa centralen men vara i ett rum med utmärkt utsikt över verksamheten.
     Denna central betjänar dygnet runt stockholmsområdet från Nynäshamn i söder till drygt Norrtälje i norr där det bor så där 2 millioner människor. Det finns ytterligare 17 centraler fördelade över landet plus ett antal räddningstjänster. Sedan 1996 är för oss vanliga medborgare 112 det vi förknippar med SOS Alarm men det tar knappt 1/3 av deras kapacitet. Den största verksamheten är ambulansdirigering förstärkt med SOS- sjuksköterska och SOS- läkare. Dessutom har man säkerhetstjänster, räddningstjänster och jourtelefontjänster.
     Man kan skräddarsy uppdrag åt olika sorters entreprenörer typ bostadsföretag, rörmokare, elektriker m.fl. SOS Alarm är spindeln i nätet och samarbetar med polis, brandkår, ambulans, flygräddning, sjöräddning, kustbevakning, fjällräddning, en rad myndigheter, Sveriges Radio, jourhavande präst, socialjour, giftlarm, narkotikatipset. Snacka om att vara inblandad.
     Stockholmsverksamheten har 135 anställda varav 120 är operatörer. Allting blir stora tal i en sådan central och när det är högtryck sker en kontakt var 6:te sekund och vid lågtryck var 30:de sekund. Efter tsunami- katastrofen i Thailand för några år sedan har också bildats en krisberedskapsfunktion som är dygnetruntbemannad och kan utökas vid behov.
     SOS AB ägs av kommuner och landsting samt av staten och bildades 1972. Tidigare hade Televerket detta ansvar och då ringde vi 90000. Det går faktiskt fortfarande och då blir samtalet omstyrt. Den första SOS Alarm- centralen öppnades i Västerås 1974 och det är säkert många av oss som varit inblandade i uppbyggnaden av denna verksamhet. Dagens tekniksystem är byggt av Ericsson och det interna nätet har arbetsnamnet Zenith. Ett omfattande arbete pågår nu med att integrera det digitala radiosystemet Rakel men vi ser ju i dagens media att detta inte går så lysande.
     Fullproppade med fakta fick vi åter se dagens ljus efter en mycket intressant presentation av Raymond Winberg.

---

Den 18 mars
gästades vi av Leif Kindahl, som efter sin pensionering från Telia ägnat sig åt forskning inom samhällsekonomi. För en vecka sedan på Tekniska Museet redovisade han hur Taylorismen tidigt kom i bruk i Sverige vid studiet av arbete manuella telefonväxlar. Men i dag hos senITel hvar ämnet hur liberaliseringen (eller pårelgleringen om man så vill) av telemarknaden i Sverige beslutats och vilka effekter den fått.
     Förslaget om en telelag som lades fram 1993 hade föregåtts av beslut om telepolitiska mål (tillgänglighet och service, ett effektivt samhälle genom effektiva telekommunikationer, sociala hänsyn och regional balans, krisuthållighet m m). EU:s tjänstedirektiv var också en viktig bakgrund, liksom den liberaliseringsvåg som Mrs Tatchers satt i rullning. Taxereformdebaclet 91 var också en bakgrund.
     Leifs slutsatser:
     Remissförfarandet gav inte den breda genomlysning som frågan var värd, många viktiga instanser (t ex små och medelstora företag, pensionärer, hyresgäster) fanns inte med, inte heller länsstyrelser och glesbygsmyndighet (som dock ändå avgav yttrande).
     Riksdagsbehandlingan av den nya lagen kan inte heller sägas ha skett på helt rationella premisser. Lagens mål uppfylldes inte av lagen, utan av avtal med Telia. Konsekvenserna av beslutet var oklara.
     Man kan förstås undra om detta var avsiktligt, om det var pga bristande kompetens - eller om det helt enkelt är så här det normalt fungerar.    
     En analys av vilka aktörer som blev vinnare och vilka som blev förlorare placerar tveklöst statskassan i vinnarfacket, troligen också de operatörer som utmanade Telia. För systemlevernatörer som Ericsson blev det både plus och minus. PTS vann en expertposition. Men konsumenterna då? Ja med den taxeanpassning som skett finns vinnarna bland dem som ringer många långväga samtal, medan förlorarna finns bland de vanligaste grupperna, som ringer mest lokalt och bor i storstad - och som kanske därtill köpt Telia-aktier.
     PTS gjorde 10 år efter Telelagens tillkomst en uppföljning som syftade till att visa för- och nackdelar i relation till lagstiftningens politiska mål. Men den visar egentligen bara hur konkurrensen utvecklats på teleområdet. Man kan, menade Leif säga att konkurrensen blev målet och inte - som det egentligen var tänkt - ett medel att nå de telepoliska målen.
     Från eftersnacket: Trots många skavanker kan nog ändå resultatet anses ha blivit rätt så hyggligt av "liberaliseringen" av *Sveriges telekommunikationer. Här har nog också teknikutvecklingen spelat in kanske väl så mycket som de politiska besluten.

---

Den 11 mars
var programmet lite oförutsägbart, eftersom besöket hos SOS Alarm måst skjutas till senare datum. Vi började med att resonera kring Programchefsarbetet. Åke Persson har tagit över huvudansvaret från Krister, men för att det ska funka bra behövs en gedigen input av idéer vad gäller ämnen, förslag på föredragshållare, hjälp med kontakter av desamma samt rent allmänt information om vad vi vill att våra torsdagar ska ägnas åt. Eftersom det börjar tunna ut lite på kontaktsidan (med dagens Telianer) kanske vi får fundera på att välja Göteborgsmodellen och begränsa våra möten till varannan torsdag.
    Hur det blir därmed återstår förstås att se, men vid sittande bord noterades ett antal tänkbara ämnen, personer, resmål etc, så det ser inte alldeles mörkt ut. Men, således, tips är välkomna till Åke P
     Efter fikat gav Krister Björnsjö oss en nyttig genomgång av en del av alla funktioner i PowerPoint 2007.

---

Den 4 mars
var det fortfarande full vinter, vilket måhända var motiv för några att inte ge sig ut i blåsten. Ganska många var vi dock som fick se och höra om den verkliga uppfinnaren av telefonen, Antonio Meucci, född 1808 (bilden t v). Dels genom att se på en hektisk italiensk TV-film om honom, dels genom att höra på Nils Olanders engagerande redovisning.
     Meucci var italienare och tekniker på teater Pergola i Florens (som finns kvar ännu), detta sedan hans tekniska studier måst avbrytas av ekonomiska skäl. Efter en del revolutionära aktioner blev det nödvändigt för honom att lämna Italien och han hamnar båda i Havanna, med uppdrag att exportera italiensk opera till nya världen. Meuccis talöverföringsteknik via rörsystem (för ordergivning bakom kulisserna) inom teatern  rönte framgång, men det var i samband med försök med elektroterapi som idén kom upp om att kunna överföra ljud elektromagnetiskt. en idé som han arbetade vidare på efter att ha flyttat till USA och Staten Island.  En regelrätt patentansökan ställde sig för dyrbar, men Meucci fick för 10 dollar en tillfällig registrering av sin telefonmodell. Hade han haft råd att fortsätta betala denna årliga avgift skulle Bell troligen inte kunnat få patent när han flera år senare 1876 presenterade sin telefon. Men Meuccis finanser var i kaos sedan hans stearinljusfabrik gått omkull. Processer drevs på 1880-talet mellan Meuccis Globe Telephone co och Bellbolaget, men utan framgång för Meucci.
     Uppenbarligen var - och är - faderskapet till telefonen en stor prestige prestigefråga. I modern tid har man dock i USA kommit fram till att Meuccis betydelse för telefonens tillkomst är väsentlig. Av bilden som visas ovan t h och som visades i Globe-Bell-striden framgår att det ju knappast var någon större principiell skillnad mellan Bell- och Meucci-telefonen (en Marconi-tillverkad kopia av den senare visas f ö i den pågående Marconi-utställningen på Tekniska Museet). Och det fanns fler som stred om patentet, en tredje man med telefonfaderskapsambitioner var Elisha Gray - han var bara några timmar efter Bell på patentkontoret.

---

Den 25 februari
kunde ordförande Kalle konstatera att årsmötet avlöpt som väntat och han tackade för fortsatt förtroende och hälsade Åke Persson välkommen i nya styrelsen. Åke hade fixat dagens föredragshållare, Birgitta Persson (gift med Åke).
   Från TeleGuide till Twitter var rubriken på Birgittas presentation. Hon startade dock ett bra tag före TeleGuide och vi fick följa hennes IT-resa från manuell skrivmaskin och stencilappart, via hålkort, ABC80, IBM360, en privat dataskrivare i kylskåpsformat för 30 tusen, Mac:s underbara PowerBook till iPhone och - snart - iPad. Men kalendern har hon kvar på papper, i Filofax-format.
     Intresset för den nya tekniken var påtaglig från den f d programmerarens sida, men de humanistiska, kulturella aspekterna har blivit allt viktigare, och användarperspektivet dominerar nu. Distansarbete och distansutbildning har Birgitta studerat och även publicerat sina synpunkter på i rapporten "Distansarbeta".
     Dagens många användningsmöjligheter av Internet och dess växande betydelse som socialt medium belyste Birgitta också, med betoning på vikten av kritiskt granskande vad gäller avsändare och trovärdighet hos det man hittar och eventuellt ger sig in i på nätet.
     Facebook kan vara ett stimulerande sätt att återknyta kontakten med gamla arbetskamrater. Twitter gör det möjligt att "följa" (prenumerera på) en viss skribents länktips i ett visst ämne och kan ligsom andra bloggar vara ett effektivt sätt att idka omvärldsbevakning. Youtube kan nyttjas för att få väljarna att känna sig delaktiga, något som Barack Obama flitigt nyttjar. "Second life" gör det möjligt att via sin avatar leva i en önskad fantasivärld, vilket kan vara välgörande för själen (tyvärr invaderas den fantasivärlden nu också av företag från verkligheten, vilket är störande). Och Gowalla (som bygger på Internet och GPS) kan nyttjas för att veta var man finns och se om andra vänner finns i närheten. För att bara ta ett par exempel.
     Det ska bli intressant att se hur det strategiska tänkande, som dagens unga får i sig med avancerade dataspel, kommer att återspegla sig i deras versamhet som morgondagens beslutsfattare, menade Birgitta.
     Här kommer länkar till en del av de mötesplatser m m på nätet som Birgitta berättade om:
- Facebook www.facebook.com
- Twitter http://twitter.com
- Linkedin www.linkedin.com
- Youtube www.youtube.com
- Gowalla http://gowalla.com
- MySpace www.myspace.com
- Flickr www.flickr.com
- SecondLife http://secondlife.com
- Google Buzz http://www.google.com/buzz

---

Den 18 februari
var det ingen riktig ordning, eftersom programchefen inte fanns på plats. Men Till Mayer visade oss hur man kan nyttja gratisprogrammet Audio grabber för att spela in ljud, t ex för att föra in en audio-CD i datorn (som den är eller komprimerad i mp3-format) och hur man också kan nyttja programmet för att spela in det ljud som för ögonblicket passerar genom datorns ljudkort, dvs det man just lyssnar på. Detta senare misslyckades dock, eftersom vi inte kunde få Audio Grabber att hitta ljudkällan - måhända beroende på att vi laborerat med flera olika operativsystem i datorn. Samma dystra resultat drabbade Pelle Carlson när han försökte visa samma sak i gratisprogrammet Audacity, vilket annars är ett utmärkt program för många olika ändamål när det gäller att hantera ljud i datorn.
Vi försökte parallellt med dessa övningar få vårt Windows Vista att uppdatera sig (med ca 450 MByte uppdateringar). Efteråt någon timme visade det sig dock att något inte funkat, varefter datorn tog ungefär lika lång tid på sig att återgå till ouppdaterat skick. Ack ja, det krävs uppenbaxrligen en del översyn av vår stackars stressade dator.
    Till Mayer visade dock också hur man enkelt kan installera ett program för produktion av pdf-filer. Cute PDF Writer var det han nyttjade (ett annat alternativ är programmet PDF995, båda kan hämtas hem gratis på nätet). När programmet (och tillhörande converter) är installerat dyker det upp som en skrivare som kan väljas vid utskrift av t ex ett Word-dokument. Resultatet blir ett pdf-dokument med samma innehåll, som normalt inte ska kunna påverkas av läsaren.
    Slutligen visade Till hur han nyttjar Excel för klubbens bokföring och bokslut - högaktuellt nu eftersom bokslutet för 2009 just godkänts i vårt pågående årsmöte. Han visade där hur man kan bygga upp en Excel-bok med flera sidor, där siffror - i detta fall klubbens olika ekonomiska förehavanden - endast matas in en gång och hur det sedan kan kopplas till de andra sidorna ända fram till resultaträkningen

---

Den 11 februari
gav oss Johan Martin-Löf en inblick i hur man i Word kan utforma detaljerade mallar för sina dokument helt efter egen layout. En del använder fortfarande mellanslag och "radmatning" för att redigera sina Word-dokument, något som inte kan rekommenderas i moderna ordbehandlingsprogram, menade Johan. Radmatning behöver man normalt inte göra alls, det sköter programmet om.
     Det blev lärorikt även för Johan, eftersom vi inte lyckades hitta vårt Office 2003 i datorn, endast Office 2007 som var nytt för honom, liksom för många andra av oss. Till yttermera visso hade Johan gått ifrån sina glasögon hemma. Men det blev en intressant utforskning av marginaler,tabbar, styckeformatering, indrag, typsnitt, grad o.s.v. Och vi fick lära oss att ange rubrikformat på olika nivåer. När det kom till att förse rubrikerna med numrering tog dock automatiken i Word över herraväldet och vägrade att åstadkomma den layout vi hade tänkt oss. Vi fick också tips om hur man gör inställningar så att rubrik och tillhörande text inte hamnar på olika sidor. och andra finesser.
     Man sparar sina inställningar som ett nytt malldokument (.dot eller .dotx) och ger det ett lämpligt namn, så kan man busenkelt öppna ett tomt dokument med alla sina önskade inställningar närhelst man behöver.
     Efter Johans genomgång visade Krister Björnsjö hur man alternativt kan lägga in tabbar. Vanliga tabbar läggs in på det ställe där man klickar på linjalen(som man kan få fram under fliken ”Visa”).  Om man klickar på det L-lika tecknet längst t v ändras tabstoppet, först så att ord och tal centreras kring den punkten på varje följande rad. Ett klick till längst t v så får man högerställt tabstopp, bra för t ex telenummer. Efter ännu ett klick längst t v blir det högerställt tabstopp men skillnaden är att med decimalbråk hamnar decimalkommat på denna punkt oavsett hur många decimalerna är (även 0).

---

Den 4 februari
ägnade Pelle Carlson först en stund åt att försöka hitta hur man ändrar programassociation för olika filtyper i Windows 7. Det gick så småningom och man kan notera att enklaste sättet är liksom i tidigare Windows att högerklicka på ett dokument med relevant filtyp och välja Öppna med. I bästa fall får man då förslag på olika program som är tänkbara, eljerst får man bläddra sig fram till det program man vill ska öppna filer av den aktuella typen. T ex kan man välja att ett rtf-dokument ska öppnas med Wordpad i st f med Word. Man kan då också med bock i avsedd ruta markera att detta val ska gälla även framgent (till dess annat meddelas).
     Uno Herrlin hade sedan lite exercis med Excel för att räkna fram sista siffran i personnumret. Hur det går det till kan ses nedan

Kontrollsiffran infördes för att avslöja enstaka skrivfel och omkastning mellan grannsiffror, men är inget bra skydd mot falsarier (ibland inte ens mot felskrivningar).
     Kalle Eriksson gav sedan en fascinerande upplevelse av hur det är att spela bridge på nätet, tillsammans med kända eller okända medspelare, eller kanske bara att sitta bakom och titta på - då blir det enklare för då ser man allas kort. På www.bridgebase.com kan man hämta hem gratis programvara och registrera sig som medlem.
    Församlingen erinrades också om att när nästa torsdagsmöte infaller så har årsmötet 2010 inletts.

---

Den 28 januari
låg snön vit och tämlligen djup över nejden, vilket antagligen bidrog till att församlingen denna gång var lite mindre än vanligt. Vi som var där förundrades över att Windows 7 nu lyckades hitta sitt ljudkort (något nytt behövde alltså inte installeras). Hur det gick till vete fåglarna. Nu aktiverades också programmet och får därmed anses klart att nyttjas som vårt standardprogram. Återstår att kolla om skrivare och skanner funkar också - men Vista finns ju kvar i maskinen om det skulle knipa, och lgår inte den heller så får vi väl återinstallera XP på lämplig partition (eller köra XP "inuti" Windows7, vilket också ska vara möjligt). Fortsatt studium av det nya operativsystemet torde vara rekommendabelt.
     Sedan visade Jan Bergman hur man, sedan man registrerat sig för ett konto, tämligen enkelt kan ladda upp bilder till www.fuji.se (inte fudji, då hamnar man fel) och beställa 10 x 15 cm kopior för 65 öre styck (plus porto). Det går också att få papperets längd att anpassas om bilden är beskuren till andra proportioner än 2:3. Det gjorde han så fullt ut att beställningen registrerades och bilder och faktura torde komma om några dagar (förväntad fråga om Visakort-nummer el dyl kom aldrig, det räckte med namn och adressuppgifter).
     Det går också bra att beställa många andra produkter med egna bilder på och Jan visade hur man kan komponera en egen fotobok på mellan 24 och 110 sidor, där bilder och text kan läggas in och redigeras efter behag (kräver nerladdning av ett gratisprogram från fuji, och det funkade först efter tredje försöket, men sedan gick det bra). Priset för fotobok var från 69 kr och uppåt och här hann Jan backa ur innan beställningen registrerades.
     Jan avslutade med ett tjusigt bildspel från en resa till Gotska Sandön.
     Johan Martin-Löf berättade att det nu var avtalat och klart att Telias samlingar från nedlagda Telemuseum nu övergår i Tekniska Museets ägo. Telia bidrar med visst stöd för genomgång och gallring.
     Inför nästa möte efterlyste webmaster en lämplig februari-bild till hemsidan och programchefen bidrag från alla för att fylla även den torsdagsförmiddagen med trevligt och intressant innehåll.

---

Den 21 januari
drog vårterminen igång. Ordförande Kalle hälsade välkommen och påminde om att vårt årsmöte närmar sig
     Ivriga försök gjordes att fullfölja den bara delvis lyckade Windows7-installationen från förra träffen i december. Med nytt gammalt  nätverkskort installerat så gick det galant att komma ut på Internet. Men nytt gammalt ljudkort hjälpte inte - Windows hittade inget av de tre ljudkort vi provade. Så här krävs kanske en liten nyinvestering i ett nytt ljudkort för att nå i mål.
     Så diskuterades vad vi kan tänkas fylla vårens torsdagsförmiddagar med. En hel del idéer fanns och noterades tacksamt av programchef Krister Björnsjö, som förklarade att han ännu mera tacksamt skulle ta emot erbjudanden om att ta över delar av programarbetet som han nu skött (med den äran, webmasters kommentar) I 5-6 år. Än så länge är som framgår ovan dock den konkreta torsdagsplaneringen inte riktigt klar.
     Krister visade sedan ett exempel på hur han nyttjar Excel för att hålla reda på anmälningar till ett otal evenemang i "hans" SPF-förening som har flera tusen medlemmar.