i omvänd kronologisk ordning
Vad vi gjorde på
Telemuseum 2002
i omvänd kronologisk ordning
Den 12 december
Säsongsavslutning med lussebulla och glögg. Inledande
luciasång tillhandahölls av fålar fyra (se länklagret). Sedan berättade Karl-Georg Bergstrand från Kungsholmen för oss
om den "röstmaskin" som han
arbetat fram, bl a tillsammans med Neve. Vi har nu möjlighet i senITel att testa den för
att se om vi tror att den kan vara ett bra hjälpmedel vid vårt årsmöte 2003 (och i
andra sammanhang). På vår förstasida finns nu en länk för dem som vill prova
funktionen (du måste vara registrerad med id och lösenord för att kunna rösta, om du
är medlem men saknar id och lösen för röstmaskinen kan du kontakta Webmaster för
åtgärd.
Vi skildes åt i upprymd julstämning och önskandes varandra God Jul etc etc. Avslutande (?) arbete skedde också på vårt (i flera bemärkelser) egna, hemsnickrade datorbord.
På bilden t v ses Karl-Georg (t h) i samspråk med Neve vid det efterföljande lussefikat. Damen i svart i bakgrunden tillhör en utställning om Radioteatern.
Den 5 december
Släktforskning
i kyrkböckerna direkt från datorn provade vi på denna torsdag under Neves ledning. Han
hade testat Genlines webbtjänst och funnit den klart användbar (om man bortser från att
långt ifrån hela landet ännu hunnit komma med i registret). Man kan göra ungefär
samma saker som när man åker till Riksarkivet i Arninge, i vissa avseenden enklare och
mer funktionellt. T ex kan man förstora text till lämplig nivå och sedan få utskrift
av skärminnehållet på papper. Och framförallt är det ju bekvämt att kunna göra sina
studier hemifrån och på valfri tid.
Nu testade vi på det två veckors gratisabonnemang som surfvärdarna fått som present
(det går ut i mitten av december). Ska man betala för sig så kostar årsabonnemanget
över 2000 kr, men det finns också möjlighet att köpa in sig 20 dagar för 200 kr.
Bildkvaliten befanns god, men är måhända något bättre om man åker till
Västerhaninge och tittar på "mormonfilmerna" som varit original för
webb-versionen. I båda fallen är det prästens/klockarens förmåga att skriva snyggt
och hålla böckerna rena som är en viktig faktor.
Kanske kan våren bjuda på en ny temadag om släktforskning, måhända även ett
studiebesök hos Genline?
Vi pratade också lite om SeniorNet Sweden m a a det nyligen hållna extra årsmötet. Så som landet ligger är det kanske dags att se över senITels stadgar så att vi har frihet att välja en framtid utanför SeniorNet, om det skulle visa sig önskvärt.
Den 28 november
Detta var en torsdag med endast ett fåtal deltagande. Det berodde förstås på att många av Panggillets medlemmar valt att prioritera gillets höstmöte, vilket dom väl inte ska klandras alltför mycket för.
Vi som var på plats lyckades med konststycket att etablera ljud- och bildkonferens med ett gäng i Göteborg med Hilding Corneliuson i spetsen. Vi använde NetMeeting och MSN Messenger. Ljudet gick åt båda håll, men med varierande kvalitet, ibland loud and clear, ibland med betydande distortion. Bilden gick från Stockholm till Göteborg, dock med väldigt lågfrekvent bildväxling, var tredje sekund eller så, och i motsatt riktning kom inga bilder alls. Kan möjligen bero på att dom inte hunnit skaffa någon webbkamera ännu. Nya försök kommer att göras längre fram.
Den 21 november
Rune Nilsson från affärsområde Networks (hette det i alla fall i torsdags)
gästade oss denna dag. Han gav en briljant och trovärdig (möjligen också sann)
överblick över hur särlagstiftning och reglering av telemarknaden inverkar menligt
såväl för dess dominerande aktör, men också för marknaden i stort. Det kommer en ny
telelag om ett halvår, men den blir inte mindre diffus än den gamla. Det är inte PTS
som är problemet, det är lagen, menade Rune.
I konkurrensbefrämjandets namn tvingas Telia ta kreditrisker till förmån för
"små" konkurrenter med mindre marknadsandel (i Sverige, inget hindrar att det
är globala multisar mångdubbelt större än Telia).
Sverige är fortfarande telekommunikationernas lågprisland och operatörerna, inkl Telia,
håller egentligen för låga priser för en sund affärsutveckling. Regler om
kostnadsanpassade priser slår snett på området där teknikutvecklingen går med rasande
fart.
Rune visade också med exempel hur Telia får behålla väsentligt mindre än
konkurrenterna vid samtrafik, beroende på att Telias samtrafikavgifter är reglerade,
medan konkurrenternas är friare. Detta är (nästan) enda skälet till att några av
konkurrentföretagens verksamhet i Sverige går på plus (och det är bara två som gör
det, utöver Telia). Telias kunder subventionerar på detta sätt Tele2 med
175 Mkr om året.
Rune gav också en snabb inblick i hur organisationen i stort sannolikt blir av Telia-Sonera-koncernen. Den innebär en åtminstone temporär återgång till funktionell organisationsindelning, vilket underlättar hemtagningen av de synergieffekter som samgåendet rimligen måste leda till.
Denna torsdag fick vi också tillfälle att hälsa
Telemuseums nya chef, Eva Wiberg,
välkommen. Hon har 27 år bakom sig i olika funktioner inom Televerket/Telia och det lät
som om hon tyckte det var trevligt om senITel
fortsätter vår verksamhet på museet. På bilden bekantar hon sig med ordförande
Kalle.
Den 14 november
Om mobiltelefonins utveckling har vi visserligen
hört förr, men nu fick vi en version till, direkt från Thomas
Haug som ju var en av de mest tongivande i utvecklingen av såväl NMT som
GSM. Att dessa satsningar lyckades så lysande (lindrigt sagt) tillskrev han bl a slumpen
och det faktum att politikerna inte blandade sig i särskilt mycket. Standardisering och
gemensamma gränssnitt i GSM gav kompatibilitet och möjliggjorde massproduktion, vilket
också var viktigt. Karl-Erik E menade att det också var perfekt tajming - Japan
hade ett måhända ännu bättre system på gång, men dom kom lite för sent för att få
Europa att ändra inriktning.
Men bakom framgångarna stod också Thomas själv - han och Östen Mäkitalo fick var sin
av Ingenjörsvetenskapsakademins guldmedaljer 1987 för sina insatser i NMT-utvecklingen.
Den 7 november
Trots att inget speciellt program gällde för
dagens övning så kom det många till träffen. Först installerade vi våra prylar
i den nya datamöbel som Pelle tillverkat med stöd (och material) från Per-Didrik och
Neve. Den befanns fungera ungefär som tänkt och inrymmer nu alla senITels grunkor och
grejer. Vår gamla dator med bord försvann samtidigt från museet, den köptes av Olof
Axmark.
Sedan dryftade vi dagens problem och vår framtida verksamhet och började en genomgång
av vad vi har för utrustningar och bekymmer vid våra respektive hemmadatorer. Det blev
förstås lite kollokvium securitas också. Bl a konstaterades att när det blir ´´e i
stället för é så har man med all sannolikhet viruset Bugbear i sin dator.
Den 24 oktober
Bildmakeriet
ägnades åt val av Digitalkameror samt hur man hantera bilder
på olika sätt. Om man skall hitta en digitalkamera till lämpligt pris
rekommenderades www.pricerunner.se. Där kan man
få uppgift om bästa pris och
även få information om olika kameror. Vi gick även igenom hur man bläddrar i
bildmappar, hur man får in bilder i Mail samt hur man beställer
pappersbilder från Fuji - som man har digitalt i sin PC. Sammanfattning av
vad som kom fram, återfinns under "Bildmakare". Det var lite trögt i
dag,
bl a beroende på trassel i cyber-rymden". Ett utförligare referat finns inlagt på
vår bildmakarsida.
Efter lunch hade styrelsen
möte och beslöt bl a
- att frågan om SeniorNet-hemvisten nog är lämplig att behandla vid årsmötet
- att vi kollar upp vid torsdagsmöten vilka nya pensionärer som bedöms intressanta att
försöka värva till senITel (att posta alla kostar mer än det smakar)
- att vi investerar i en skräddarsydd möbel till vår nya PC, skanner och skrivare
(byggnation pågår i samråd mellan Pdo, Neve och Pelle)
- att vi före årsmötet gör ett vidgat prov med "röstningsmaskin" som
styrelsen nu gjort ett första test av (genomgång i december)
- att vi själva betalar vår webbadress, för att slippa riskera bli avstängda till
sommaren.
Den 17 oktober
kunde vi konstatera att SeniorSurfen den 15 oktober hade fungerat bra på Telemuseum. Det var inte fullsatt
vid alla datorer mer än tidvis, men rätt så lagom belastning, och de allra flesta
besökarna var både intresserade och nöjda. Över huvud taget verkade årets surf ha
lockat fler än fjolårets.
Sen fortsatte Kurt Åberg med vårt bildtema. Dagens övningar ägnades åt att hantera bilder som man får på CD från fotolabben (för ca 75 kr), och det gick smidigt. Kurt berättade också om möjligheten att sända en bildfil över nätet till exempelvis Fuji, tala om vilket format man ville ha den i och hämta bilden på närmsta relevanta butik efter ett par dagar. Pris för 10x15-kopia under 4 kr. Kvaliten beror förstås delvis på datafilens storlek/bildens upplösning, men man får vid beställningen larm om filen är för liten för att ge bra kvalitet i det önskade formatet.
Beskäring av bilder gick vi igenom, liksom hur man på et enkelt och effektivt sätt kan göra fotoalbum i Word. En "lathund" i det senare ämnet utlovades, och torde komma inom kort på dessa sidor.
Vi hann också diskutera en del plus och minus med digitalkameror. Mest plus, verkade det som.
Fortsättning följer nästa torsdag.
S-O Hultquist deponerade också en hårddisk-släde till vår dator, så att man lätt ska kunna koppla in en hårddisk som man har med sig. Det visade sig dock vara fel standard på anslutningen, så vi får nog investera i en ny släde om det ska fungera. Vore väl bra tajming att göra det inför vinterns skidföre.
Den 10 oktober
Slutförberedelser inför SeniorSurfen och Bosse Z
visade en egenhändig video som skulle kunna användas som introduktion. En bejublad
premiärvisning. Reklam- och informationsmaterial har tagits fram, ja man kan nog våga
sätta en slant på att Telemuseum kommer att ha den mest förberedda SeniorSurfen i år -
hoppas det kommer många besökare.
Dagens tema var eljest bild, och vi diskuterade en del om hur man tar bilder från webben,
hur man ändrar bildformat m m. Och gjorde en lista på ytterligare bildfrågor att ta
upp, en del redan nästa torsdag då Kurt Å fortsätter. På bildmakarsidan
finns en del försök till betraktelser kring de frågor som var uppe i dag.
Den 3 oktober
Ska det gå åt h-e så ska det göra det med musik, heter det.
Pelle Carlson demonstrerade en del av de funktioner han upptäckt i ett trevligt musikprogram. Det handlade
om att låta datorn spela upp musik, där man själv valt melodi, stil/komp och solist
från ett omfattande arkiv, om möjligheter att variera takt, tonart och allt möjligt
annat. Vidare om att själv skriva in ackordanalys för en melodi och låta datorn
improvisera över harmonierna. Och slutligen att också själv skriva in noterna till
melodin och låta datorn sköta resten . Det gick väl rätt så bra. Det som gick
åt h-e var slutmomentet som skulle ha visat hur man också kan få en synt med
midi-interface att arbeta tillsammans med datorns musikprogram. Men tycke uppstod aldrig
mellan synten och PC:n. Det fungerade när jag gick hemifrån, ursäktade sig Pelle. (här
kan du i vart fall höra ett exempel
på en sådan "produktion").
Vi hann också prata en del inför SeniorSurfen.
Den 19 och 26 september
Det är egentligen inte så mycket att säga utöver vad som
framgår i programmet ovan (är man lat så är man).
Den 12 september - Säsongstart
Trots att högsommar fortfarande
rådde så var det rätt många som letat sig till Telemuseums mörka samlingssal för
senITel-möte.
Vi diskuterade möjligheterna att delta i SeniorSurfen den 15 oktober, dels som
stödpersoner på våra lokala bibliotek, dels som stödpersoner på Telemuseum. Det
senare hade aktualiserats genom att Telia övervägde att gå in med artikel/annons i
Surftidningen.
Vi kom fram till att vi skulle försöka förverkliga både det ena och det andra, vilket
vi meddelade Allan Forsling som kom på besök och berättade om hur han tänkt sig vårt
engagemang.
Senare på dagen drog Telia dock tillbaka remsan och hur det nu blir med senITels
engagemang den 15 oktober är i skrivande stund lite oklart.
Det anmäldes att Telias förra VD svarat på senITels tidigare brev med förslag om åtgärder för Telias pensionärer. Svaret var inte särskilt positivt, tyckte vi, men det är en turbulent tid och pensionärspolicyn lär nu vara under förnyad utredning (inkl TIF-seniorbiten), så vi får väl se vad som eventuellt faller ut längre fram.
Slutligen konstaterade vi att vi alla de senaste dagarna fått oönskade mejl en masse från någon som kallar sig Lennarth Svensson. Med mejlen följde virus. Neve hade dock anmält det hela till spam-polisen, varför trafiken förhoppningsvis nu upphör.
Den 23 maj - Den blomstertid nu kommer
Sista
ordnade senITel-mötet före sommaren var förlagt till Thielska galleriet på
Blockhusudden på Djurgården. Försommaren var som allra fagrast och Ferdinand Bobergs
skapelse låg skinande vit i grönskan. Vackert var det även invändigt där vi guidades
av Nina Öhman bland ett antal mästares verk. Bland dem den blå skymningsbilden till
vänster av Eugène Jansson.
Det är ännu inte klart vilken torsdag som blir den första på höstterminen, men information kommer givetvis så småningom på dessa sidor och per epost.
Den 16 maj - Östen Mäkitalo på besök
Så lyckades vi då få en dryg
timmes utrymme i Östens almanacka för en exposé över mobiltelefonins historia, nutid
och framtid. En utveckling som lilla Sverige haft mycket stor delaktighet i, inte minst
Östen själv. Som så mycket annat, ex.vis bilen, är mobiltelefonins tillkomst
teknikdriven. Behovet att kunna telefonera när man är på rörlig fot var tidigt
uppenbart men det var först i slutet av 1970- talet som tekniken medgav att bygga ett
publikt mobiltelefoninät med s.k.roaming m.m. NMT-450- systemet startade 1981 och det
hade kommit telefoner på marknaden som krävde ett rimligt begränsat utrymme i bilens
bagageutrymme. Framgången var stor. Efter c:a 10 år, 1992, var det dags att driftsätta
det digitala europeiska GSM- systemet och därmed infördes konkurrens inom telekom i stor
skala i alla europeiska länder. Alla prognoser över tillväxt som gjorts genom tiderna
har varit för pessimistiska och konkurrens samt införandet av förbetalda kort har gjort
att vi idag i Sverige har 80 % penetration bland befolkningen. De nordiska länderna är
fortfarande de som har högst mobiltelefontäthet men övriga länder kommer raskt efter.
Om man skall åstadkomma fortsatt hög trafiktillväxt behövs en fokusering på nyttan i
stället för tekniken och att utveckla andra tjänster i tillägg till tal som
fortfarande är dominerande intäktskälla.
Den 25 april
Allan Forsling och Hans Larsson från E-bolaget presenterade sin verksamhet. Man utgör länken mellan kund och nätproducenten Skanova i konkurrens med andra operatörer
Huvudområdena i verksamheten är Portal = www.comhem.se , Accesser och Applications.
Man allierar sig med dem som producerar tjänster
och har mottot: ”Trovärdighet, Säkerhet och Enkelhet” däremot har man ej
ambitionen att vara billigast.
Det kan synas som en kort länk i kedjan men den
är av största betydelse för att resultatet hos slutanvändaren skall bli det bästa. I
denna anda arbetar man hårt på att ständigt förbättra den intensiva kundtjänsten.
Vidare kommer man att effektivisera den tunga hanteringen kring e-posten ty den innebär i
dag en mycket krävande (en del onödig) telefonrådgivning.
Bredbandsexpansionen är stark, och kostsam. Kundundersökningar visar att ADSL-tjänsten fungerar mycket bra. Det pågår utveckling av effektivare och billigare utrustning för att nå allt längre ut i telenäten med ADSL.
PTV = personlig (bredbands) TV presenterades närmare av Hans. Sverige är ”världsbäst” på bredband varför det bedöms att TV via Internet är en realitet om några år. TV kommer inte ersätta PC men möjligheten att beställa hem film och kanske framförallt kunna se TV-program när man själv vill är den stora potentialen. Man menade att det går att klara av delmåttot ”Enkelhet” bättre än vad dagens Digital TV innebär.
Virus diskuterades bla det e-brev som Per Tegeström ställt till E-bolaget angående Telias ansvar för att virus inte sprids. Vi från senITel betonade att vi inte är nöjda med att Telia svarar att man inte kan viruskontrollera e-post pga integritetsskäl och ansvarsfrågor. Faktum är ju att tex Hotmail webbpost gör det. Vi var överens om att dialogen skall fortsätta. /Neve
Den 18 april
hade Pelle en kort repetitionsövning för oss och ämnet var hemsidors
redigering och publicering. Trots att vårsolen sken som spön i backen
och att det ännu bara var 7-8 stycken som börjat påta med hemsidesmakeri så var
lokalen välfylld - fikarastpratet med gamla kollegor är sannolikt ofta minst lika
publikdragande som de schemalagda ämnena.
Pelle erinrade om färska länkar på länklagret som går till
bra "kurser" i bl a HTML-redigering och användning av FrontPage. Och han gick
igenom hur man med lämpligt FTP-program snabbt och lätt kan lägga upp sin hemsida på
nätet - plats på nätet har vi redan, åtminstone alla vi som har ett Internetabonnemang
hos Telia.
Telemuseum hade nu investerat i nya iMac-maskiner (7 st) i stället för de gamla grå
Macarna, så våra två PC ser numera ut som kusinen från landet i det nya sällskapet.
Vi får väl ta med en färgburk vid tillfälle.
Den 11 april
ägnade vi huvudsakligen åt att diskutera kring KOM2000 och att övningsköra inlägg i
KOM2000. Det gick väl någorlunda bra, trots att programchefen inte var med. Några nya
deltagare blev insläppta på slutna gruppen och några kom underfund med att det kanske
inte är oöverkomligt krångligt att nyttja tjänsten. Huruvida detta kan leda till att
nästa årsmöte hålls på KOM2000 är alldeles för tidigt att sia om.
På förslag av Helge öppnades en allmän "chat"-avdelning i vårt slutna forum
(Snacksalighetens ö heter diskussionen tills vidare). Där står bl a hur man tar bort
ett eget inlägg om man så önskar (det kom vi inte underfund med på Telemuseum, men
lösningen var enkel).
Förslag väcktes också om att senITels öppna forum och senITels test med slutet forum
bör ersättas med ett allmänt men slutet senITel-forum. Så om det är några inlägg i
de nuvarande fora som du vill spara för eftervärlden så ta hem dem till din egen dator
förslagsvis (Webmaster avser att också bunkra upp en kopia av alla nu lagrade inlägg
lokalt i vår PC på museet, men det kan ju misslyckas). Alla som nu är inne i vårt
slutna forum kommer givetvis att automatiskt bli deltagare i ett nytt slutet forum - andra
behöver bara (om/när de registrerat sig i KOM2000) tala om för Pelle Carlson att de
vill bli insläppta, och vad de är registrerade i KOM2000 med för namn.
Den 4 april
var det bildmakeri. Kurt Åberg ger ett referat på vår bildmakarsida.
Den 21 mars
var dagen
då vi skulle ta revansch på den trilskande tekniken (se 14 februari nedan) och verkligen
visa hur man spelar in och förbättrar ljud i datorn. Med tanke på de avkräckande
erfarenheterna hade minutiösa förberedelser skett. Redan kl 08 inleddes testaktiviteter
och de fungerade utan anmärkning.
Men, som alla förstår, när kl var 10 och de testade funktionerna skulle demonstreras,
ja då gick det rakt åt pipsvängen igen.
Vi har ett problem med vår PC när det gäller ljudsidan, det är tydligt. Vad man ska
göra åt det är mindre uppenbart.
Övningarnas största värde för de församlade ljudentusiasterna var nog den tröst som
misslyckandena gav åt prövade senITelare som råkat ut för liknande saker hemmavid.
Som i TV:s matprogram så hade också färdiglagade ljudfiler preparerats i förväg, så
en del gick ändå att demonstrera. T ex skillnaderna i ljudkvalitet före och efter
filtrering av brus. Och skillnaderna i datafilstorlek mellan en wav-fil och en mp3-fil som
för örat lät likadant, trots att den senare var packad och bara tog ca 10 % av det
ursprungliga utrymmet.
Vidare bjöds på smakprov på vad som går att åstadkomma med ett avancerat musikprogram
i datorn och med ett keyboard kopplat till den. Här kan du höra
Pelle spela "vibrafon" på sitt keyboard och kompet som datorn presterar
bygger på inmatade harmonier och begärd stil (franska hot-kvintetten). Till detta har
datorn beordrats lägga in en solist på gitarr som improviserar i Django Reinhard-stil.
Det hela är sparat i midi-format och tar nästan ingen plats alls i datorn. Resultatet
beror inte bara på "inspelningen" utan i viss mån också på vilka
"instrument" den lyssnandes dator har i sitt ljudkort, och dess kvalitet.
Måhända kan vi en senare torsdag dema hur en sådan inspelning går till.
Den 14 mars
Släktforskning på Nätet var ämnet för dagen och Håkan Ullström hade bjudit in Sören och Lena Lindqvist som gick igenom en rad intressanta platser på Nätet där det finns mer och mer att hämta för den släktforskande senioren. Kyrkböckerna i original håller på att läggas ut på www.genline.se (fast det kostar pengar att nyttja dem och än finns bara några län avbetade). Motsvarande i textfilformat håller man på att lägga ut hos Indiko, adress www2.ddb.umu.se. Mormonernas jättesite www.familysearch.org rymmer mycket, bl a kan man där hämta ett gratisprogram för släktforskare: PAF 5.1 som klarar det mesta. För att nu ta några exempel. Vår egen släktforskningsrapport är fortfarande också användbar för den som vill hitta information om länkar m m.
Barbro Bergman demonstrerade släktforskningsprogrammet "Min släkt" 3.0 som också är (nästan) gratis och kan hämtas på www.dannbergsdata.se. Enkelt och bra program, och om aptiten växer så går det att exportera uppgifterna till annat släktforskningsprogram.
Slutligen informerade Bengt Lindstrand om den nya Webbplatsen för TIF-seniorerna i Stockholm. Den kommer att kunna nås via http://tif.telia.se/.
Många uppträdde således, och rapportören kom inte ihåg att plåta någon av dom. Dags att uppgradera minnet!
Tilläggas kan att det var fullsatt till sista plats. Nästan lika många - fast andra - deltog på eftermiddagen då vi hade besök från SeniorNets Mac-grupp i Stockholm. Ragnar Thorell svarade för värdskapet och informerade tillsammans med några andra från senITel om vår klubb och dess verksamhet och gick igenom en del tips när det gäller E-post.
Den 7 mars
Framtidsutställningen
”Tänk Om” på Telemuseum
besöktes! Den baseras på en av EU uttalad framtidsvision för 2010 enligt följande :
"Konceptet Ambient Intelligence ger en vision om ett framtida
informationssamhälle där tyngdpunkten ligger på användarvänliga
människa-maskingränssnitt, kraftfulla tjänster, individuell kontroll samt stöd för
mänsklig kommunikation individer emellan. Varje individ kommer att vara omgiven av
intelligenta intuitiva människa-maskingränssnitt överallt, inbäddade i alla typer av
vardagsting. Individen verkar med andra ord i en omgivning som är kapabel att reagera på
blotta närvaron av en individ på ett diskret, flexibelt, hjälpsamt och ofta osynligt
sätt!"
”Telia-såpan familjen Ström” visades varefter vi fick invadera deras hem och försöka
tala lite med den virtuella hemassistenten ”Pixie” - med varierande
framgång. Vi kände oss väl lite
åldersstigna – och vad ska vi då inte vara 2010 – joomenvisst då är vi
virtuella på riktigt!
Vi fikade
och återgick till jordnära vanlig analog diskussion ty lokala nätet låg nere.
Karl-Erik ”Kalle” Eriksson vår nyvala
ordförande presenterade sig. Han lovade inte att djupdyka i tekniken men satte stort
värde på användning av IT och Internet. Med ett stort och än så länge aktuellt
kontaktnät inom Telia vill han verka för ett livligt utbyte vår gamla arbetsgivare, vilket ju är viktigt
för senITel.
Bengt
Åkesson som med bravur genomfört senITel årsmöte
på nätet (var annars?) berättade att minst halva medlemsstyrkan varit aktiv under
mötet. Jämför med vilket årsmöte som helst i en vanlig förening!
Årsmötessekreteraren Bengt Lindstrand kommer med Pelles hjälp lägga ut protokoll på
hemsidan inklusive en bilaga med olika inlägg som deltagarna gjort under mötet.
Slutligen
diskuterade vi kring kommande program.
Förutom det som redan planerats för Ljud och Blid minst en gång till av vardera
föreslogs följande tre ämnen:
1.
Kollokvium i ämnet säkerhet och enkelhet trots virusplågan. Neve trummar ihop
2. En
demonstration av, inklusive praktisk övning med, KOM2000.
3. Att
skapa sin hemsida på enklaste sätt
Beträffande
Bild och Ljud föreslogs att en intressegrupp för vardera bör bildas. Grupperna ska inte
ledas av våra förträffliga lärare Ragnar och Kurt utan de skall ha konsultrollen i
respektive grupp! Grupperna planerar och genomför övningar på även andra tider än
senITel ordinarie torsdagsförmiddagar.
Neve
Den 21 februari
skulle vi ha Bildmakerirepetitionsövning med Kurt var
det meningen. Samma dags morgon nåddes vi dock av beskedet att vår moderorganisation SeniorNet Swedens ordförande Tomas Ohlin nappat
på vår inbjudan och tänkte infinna sig samma dag (hans första besked hade försvunnit
i cyberrymden, därför visste vi inte tidigare). Och han var förstås välkommen. Neve
och Bo Z ger nedan ett referat av vad som timade.
Vi diskuterade kring "lära ut / lära sig" - senITel har inte i så hög grad ett utbildningsprogram för nybörjare som många klubbar arbetar intensivt med. Här är det lite mer av att man tar till sig övrigas både framgångar och misstag. Dock har vi ofta inbjudna föreläsare i IT-relaterade frågor.
Tomas pekade på att SeniorNet vill vara en IT-modell av det ordinarie samhället. Neve tipsade om Bodil Jönssons webbplats: "learning by searching" och bok "Den obändiga söklusten" där hon pekar på att man med Forum på www och med e-post arbetar och umgås sekventiellt i stället för parallellt. Detta har inverkan på diskussionerna som inte behöver vara negativ även om det tar lite längre tid att komma fram till målet – kanske faktiskt beslutskvalitén vinner? SenITel arbetar aktivt på att fungera via Internet vad gäller både styrelsemöten och årsmöten.
Betonades från senITel att SeniorNet måste visa på konkreta värden dels för klubbarna och dels för enskilda medlemmarna. Värden av typen "arbeta för att främja kommunikation mellan seniorer" är helt klart mycket angelägna, men det finns också anledning att tydliggöra värden av typen medlemsförmåner. Med andra ord tydliggöra på ett konkret sätt vad man får för medlemsavgiften. Därvid kan det också finnas skäl att se till att bra medlemsförmåner finns och nya skapas.
Bara 60% av de 7500 medlemmarna ingår i lokala klubbar.
Ett förslag blev att , i god tid före stundande årsmöte, gå ut med en e-post-enkät till klubbordförandena och en annan e-post-enkät till alla medlemmarna. Detta för att ge årsmötet mer substans i frågorna kring vilken ambitionsnivå som är lämplig och möjlig (vad vill man betala?)
Ett konkret värde med SeniorNet är diskussionsgruppen "Databiten" nu uppe i drygt 5000 inlägg. Där ges praktiska råd av den som råkar veta lite mer än den som frågar. Rådgivningen fungerar helt spontant och är därför ett ypperligt komplement till "support" i många fall faktiskt bättre (gratis dessutom). Nämndes också värdet av att det oftare går ut nyhetsbrev till alla medlemmar. Mejlet bör med fördel vara kort. Där kan bl a flaggas för medlemsförmåner. Det skall också inspirera till att man "klickar" vidare till www.seniornet.se
Kostnaden för en central instans är givetvis kritisk ty den tär ju på vad klubbarna kan disponera. Fn är det ju så att det är alla medlemmar (såväl inom som utom lokal klubb) som äger SeniorNet.
Tomas berättade om det demokratiprojekt han nu ingår i, initierat av Socialdepartementet.
Den nya webbplatsen som nu provkörs och trimmas av ideella krafter beräknas komma igång under mars månad. Det är viktigt att vi vanliga seniorer deltager där för att ge den innehåll.
Bildmakeriprogrammet med Kurt hanns också med, om än i lite förkortad form. Ett referat finns på Bildmakarsidan. Och för egna övningar finns förstås våra lathundar.
Den 14 februari
gav Ragnar
oss en del grundkunskaper om att hantera ljud i datorn.
En tänkt demonstration av hur man spelar in från ljudband till hårddisk drabbades dock
av den välbekanta demonstrationsdjävulen och lyckades bara till en del. Det blir
därför repetition på detta längre fram (när vi hunnit reparera skadorna i Windows).
För den som vill experimentera vidare själv så finns nu en "lathund"
angående ljudinspelning m m inlagd i den lalthundskennel som sedan en tid finns
tillgänglig på hemsidan. Den har ingen riktig egen länk ännu, men det kommer. Tills
vidare får ni klicka på länken Mer info här som står
i anslutning till texten om KOM2000 på förstasidan.
Den 7 februari
besökte vi Globen, eller rättare sagt Telias/Skanovas
Internet Operation Center (IOC) vid Globen.
Där övervakar ett 25-tal personer allt som är värt att övervaka i Telias globala
nät. Plus en hel del nät åt andra företag. Eskil
Andersson, chef för IOC, bjöd oss på information, visning och
förmiddagskaffe.
I Sverige omfattar nätet ett 70-tal noder och 326 Ollboxes (som visar sig vara döpta
efter upphovsmannen Olle).
95% av alla fel som uppstår i nätet klaras av genom fjärrmanövrering av servrar,
routrar etc direkt från IOC. De flesta felen upptäcks och avhjälps redan innan kunderna
märker dem - man har ca 150 kundanmälda fel per vecka. När vi besökte centralen var
det 3-4 personers bemanning och läget var lugnt, bortsett från ett framprovocerat fel
som orsakade stort larm efter 30 sekunder.
Ett problem i nätet är att nyttjarnas vanor ändrats. Många tankar nu hem DVD-filmer
över Internet, vilket innebär belastningar i en helt annan utsträckning än planerarna
hade förutsett, och detta i ett läge där bredbandsdriften redan tidigare varit en föga
lönsam affär. Detta är en bakgrund till de aktuella diskussionerna om prishöjningar
för ADSL-tjänsten.
 IOC vid Globen övervakar nätet via sina datorer... |
...och Eskil Andersson övervakar IOC
|
Den 31 januari
var det dags att få en duvning i säkerhet
igen, denna gång med betoning på bredband.
Håkan Kvarnström från Telia Research gav
en initierad bild av hur tämligen usel säkerheten i många avseenden är vid
Internettrafik. Och som bredbandskund är man ofta uppkopplad mer eller mindre permanent.
Har man därtill ett trådlöst lokalt nät mellan sina datorer blir det mer eller mindre
vidöppet för "avlyssning" och intrång.
För Telia innebär osäkerheten både problem och möjligheter. Kan man erbjuda säkerhet
som fungerar så kommer kunderna att vara beredda att betala för den, och
tjänsteleverantörerna föredrar också en säker operatör.
Att bygga in säkerhet i nätet, t ex genom att låta viruskontroll ske på servernivå,
kan vara en dellösning, menade Håkan, vilket i våra ögon gjorde honom till en framsynt
och omdömesgill person, eftersom det är vad vi själva föreslagit Telia (men just fått
ett svar med en lång rad motargument som enda budskap).
Vad finns det då för skyddsåtgärder? Här är Håkans lista:
- Undvik trådlöst.
- Ha ett uppdaterat anvivirusprogram.
- Hämta hem och installera säkerhetsuppdateringar till Windows, Internet Explorer etc.
- Spara inga lösenord i datorn.
- Installera brandvägg (mjukvaruvariant som Zone Alarm är OK, hårdvarubrandvägg är
bättre).
- Ha inte fildelning inkopplad om du kan undvika det.
- Stäng av förhandsgranskningsfunktioner i alla applikationer (det har ju Karl-Arne
Staberg också rekommenderat oss då det gäller Outlook Express).
- Använd gärna udda operativsystem och applikationer (t ex Eudora i stället för
Outlook Express) - mindre risk att deras buggar nyttjas av hackers.
- Koppla ner från nätet när du inte behöver vara ute på det - särskilt om du har VPN
(virtual private network - undrar just om man har det).
Vi var många på plats och vi tyckte det här var så intressant att Håkan fick berätta
för oss till en kvart över tolv.
Den 24 januari
fick vi ta del av Dimitris
Dimitriadis filosofiska tankar
kring Internet. Trots ett uselt slaskväder var det minst lika fullsatt som vanligt i
salongen, och debattlusten var god. Dimitris (som studerat både teoretisk filosofi och
numerisk analys och även praktiserat i hackergebitet) ger bl a expertråd åt
W3C-kommissionen vad gäller utformning och regler kring framtidens Internet. Han pekade
på styrkor, svagheter och risker som uppträtt - eller är på väg - i dagens Internet.
Det krävs, menade han, ett betydligt större engagemang från samhällets sida och
en mycket livligare debatt för att Internet ska bli så bra som samhället rimligen
vill att det ska bli. Men medan samhället funderar så går Internet vidare i så snabb
takt att det finns rätt avsevärd risk att ett fåtal aktörer och tjänsteleveratörer
hinner få ett defaktomonopol som försvårar måluppfyllelsen. Kartellbildning med höga
priser som resultat, mer ensidigt tjänsteutbud och ökad storebrorskontroll av våra
vanor och preferenser är några av de risker vi löper. Men det finns också hoppfulla
tecken. T ex växer sig "Open Source"- önskemålen allt starkare, och om
programmens källkod blir öppen för alla finns också möjligheten att hålla koll på
"storebror". För att hålla koll på diskrimineringstendenser på Webben i form
av tillträdesproblem för mindre allmänna webbläsare har Dimitris på sin Mac tre olika
operativsystem och i vart och ett av dem tre olika webbläsare.
Om du inte känner igen honom på bilden så beror det på att Dimitris helst ville ha en
mer officiell version av sin nuna på nätet.
Den 17 januari
skulle vi ju egentligen ha tränat oss på KOM2000
inför årsmötet, men nu blir ju årsmötet via epost (coollist), så det kändes inte
lika angeläget just nu. Virus och sånt
elände kändes desto mer angeläget och vi diskuterade olika aspekter av detta ämne
under större delen av förmiddagen. Per T har tillskrivit Telia och föreslagit att man
inför ett generellt virusfilter i sina servrar och lanserar sig som den ISP som har
inbyggt virusskydd, ett initiativ som bland senITelarna möttes med applåder.
Medlemmarna i senITel torde numera överlag ha klart för sig behovet av ett väl fungerande, ofta uppdaterat antivirusprogram, varför de här problemen snart är ett minne blott. Eller? Pandaprogrammet ligger fortfarande med på PCförAllas CD med ett halvårs fria uppdateringar. Sedan man installerat det måste man registrera det (och ange aktiveringskoden, finns i tidningen) varefter man får lösenord och id från Panda att använda vid senare uppdateringar.
Enligt dagens nummer av PCfA bör man se till att
uppdatera även Internet Explorer. Här är adressen till den säkerhetsuppdatering som
skyddar webbläsaren mot Badtrans-viruset: www.microsoft.com/windows/ie/downloads/critical/q290108/default.asp
Det finns även ett program som plockar bort Goner-virus ur datorn om man råkat ut för
det, på adress: http://securityresponse.symantec.com
(har dock inte hört att den plågan drabbat oss ännu).
Det noterades också att Telia nu lovat titta på
möjligheterna att ge seniorerna någon liten inblick bland nyheterna på intranätet.
Nedan kan du klicka dig fram till referaten från tidigare års torsdagsmöten.
upp |
Det hände 2001 |
Det hände 2000 |
Det hände hösten 99 |
Det hände våren 99 |
Det hände hösten 98 |
Det hände våren 98 |
Det hände hösten 97 |
|
Sidan senast reviderad 2005-08-18
