Våra senITel-dagar på Tekniska Museet 2005
Här kan du se vad vi ägnade torsdagsförmiddagarna på Tekniska Museet åt under år2005. I omvänd kronologisk ordning.
Den 15
december
gjorde vi ingen nytta alls, men hade trevligt
ändå. Vi hade nöjet att njuta av sedvanligt kaffe redan kl 10 och därtill
Tössebageriets lussekusar, Tyresöbagarns (?) pepparkakor, hemvärmd glögg med skållade
mandlar och cognacsmarinerade russin (tack Lilian). Stärkta av denna mix avsjöngs sedan
White Christmas med karaokestöd (som går att hitta på http://www.vanbasco.com/ ). Det blev lite mjäkigt,
tyckte församlingen, men när Kalle plockade fram dragspelet blev det bättre drag i
sjungandet (utom för Pelle som i stället blåste i en lakritsstång). Ett flertal
julsånger betades av från texter som finns på www.senitel.org/jul.htm
. Och när julstämningen piskats upp till max konstaterade vi att det var dags för
jullov, önskade varandra och alla andra medlemmar i klubben en God Jul och ett Gott Nytt
År. Nitton dagar in på det sistnämnda råkas vi igen på Tekniska Museet (vars
funktionärer vi också passade på att ge vissa förutsättningar för en God jul).
Bilden visar något av hur stämningsfullt det var vid vårt julbord. Riktigt alla kom inte med i bild tyvärr, men längst bort på kortändan ser vi ordförande Kalle och på väggen bakom vår hundrade medlem Kerstin Engström. För dagen fanns ytterligare 5-6 medlemmar anmälda (men plusgirot hade ännu inte rapporterat inbetald medlemsavgift i dessa fall).
Den 8 december
visade Kurt
Åberg oss hur man manipulerar bilder i Photoshop, dels med några
utbildningsfilmer på CD från tidningen Digitalfoto för Alla, dels med egna övningar.
Himlen över Mosel-dalen ändrades elegant från gråmulet till högsommardag med
växlande molnighet. Hjälpmedlen hette "lasso" och "magnetlasso", och
det gällde också att något kunna hantera flera lager/skikt i bilden.s
Karl-Georg Bergstrand visade en sajt med bäring på dagens ämne: www.fotosidan.se - en community för fotointresserade
som man kan bli medlem hos gratis och där man - inte helt gratis - kan publicera sina
bildalbum. Även utan att vara medlem kan man titta på en hel del, t ex på digital
kreativ efterbehandling som man hittar via bildler/bildpooler/intressegrupper - där finns
mycket som fixats till i Photoshop. Fotosidan har över 50 000 medlemmar och över
300 000 bilder lagrade.
Efter fikat visade Kurt också ett litet kursavsnitt om att göra ramar på sina bilder,
bl a då genom att välja ut en ovalt porträtt och ge det en vacker diffus övergång
till omgivningen med hjälp av "feather"-verktyget i Photohop.
Vid dagens möte hade vi också nöjet att se två nya medlemmar: Tore Davidsson och Åke Persson (som var så ny att han inte hade hunnit in i medlemsförteckningen ännu)
Den 1 december
skulle vi ha besökt DCM i Kista och sett hur dom
tillverkar CD-skivor. Det blev dock inte av pga sjukdom.
Ungefär de som skulle ha åkt samlade i stället på Tekniska Museet som vanligt, men
utan program. Det visade sig dock att tien gick utmärkt att använda i alla fall. Vi
diskuterade idéer till "små föredrag om telehistoria" mot bakgrund av att
museet önskar medverkan från senITel på onsdagskvällar, då man tänker ha en liten
föredragshörna inne på den nya telefondesignutställningen. Här kommer de idéer som
Kurt Katzeff väckte för snart ett år sedan väl till pass, och vi försökte nu
komplettera med nya ämnen och diskuterade också tänkbara föredragshållare. Det hela
kan studeras närmare i den diskussionsgrupp som vi har på vårt Forum (den hette
tidigare Vad kan vi göra för Tekniska Museet, nu omdöpt till Samverkan med Tekniska
Museet). Där finns också länkar till en idélista som vi avser att successivt
komplettera och korrigera, allteftersom idéer kommer fram eller förkastas.
Den 24 november
var det återigen satelliter som stod på
dagordningen. Nina Wormbs från avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH gav oss en
intressant och fängslande föreläsning om Nordsad
och Tele-X - konflikter om satelliter.
1973 tog Nordiska Rådet initiativet till en studie av möjligheterna för nordens länder
att se varandras TV och stärka nordismen. Betänkandet som kom året efter såg inte
direktsändande satelliter som en möjlighet inom någon dekad, något som dock
Rymdbolaget i sitt yttrande inte höll med om. Fortsatt utredning blev följden.
Frekvensmässiga förutsättningar erhölls 1977, men samtidigt blossade en kulturdebatt
upp där många såg satellitsändningar som ett hot: risk för reklam, för sändningar
från länder utanför Norden och inte minst risk för "Kojak-effekten", där
alla bara tittade på dålig amerikanska deckare. Från Televerket kom viss kritik av
teknisk art också. Utredandet fortsatte.
Men 1979 kom ett rymdlyft och politiska förutsättningar gavs för Viking-projektet och
Tele-X. Ett samarbetsavtal om Tele-X mellan Televerket och Rymdbolaget blev klart 1981 och
projektet kopplades samman med Nordsat. Trots danskt avhopp och nork tveksamhet blev det
en norsk-svensk överenskommelse 1983, där Sverige tog på sig 85 % av kostnaderna.
Efter clash mellan kultur- och teknikanhängare, personkemiska brister och strid om
placering av kontrollstationen kom i alla fall Tele-X i bana i april 1989. Den kom inte i
så hög grad att användas för det Nordiska Rådet tänkt sig, men väl för TV4,
Aftonbladet (fjärrsättning) m m och var i drift till 1997, några år mer än beräknat.
Och än i dag snurrar den där, nu utan arbetsuppgifter, och utskjuten i
"skrotlagret" lite längre bort från jorden liksom många andra uttjänta
satelliter.
Nina behärskade sitt ämne mycket väl - men så var också ämnet hennes
doktorsavhandling. I den mån hon saknade några faktadetaljer så visste Johan
Martin-Löv att komplettera (den mannen har en outsinlig faktabank i skallen, och lyckas
få access till den också, till skillnad från oss andra i senITel).
På bilden
från fikarasten i "Stallet" diskuterar Nina Wormbs med Kalle Eriksson,
som ju också var en viktig informationskälla i hennes forskning kring Tele-X
Den 17
november
visade Till
Mayer hur enkelt (?) det går att göra egna CD-skivor med snyggt omslag
och skivetikett. I sin egenskap av körsångare och ljudteknikintresserad hade han numera
övergått från analog inspelning på ljudband till digital inspelning med
DAT-bandspelare när han spelar in egna och andras körkonserter.
För att ta in ljudet till datorns hårddisk använder han gratisprogrammet Audio Grabber (www.audiograbber.com-us.net). Ljudredigeringen sköter han i programmet WaveLab Lite (som förefaller kosta en del, ett gratis alternativ som antagligen har färre finesser är Audacity, http://audacity.sourceforge.net/ ).
För bränning och utformning av CD-fodral/etikett demonstrerade Till hur det går till i Nero. Man kan med fördel köpa färdiga blankettblad för bådadera för någon krona per styck, sedan är det bara att tala om för Nero vad bladen heter så blir placeringen av text och bild relativt enkel. Man skriver fram- och baksida till "häfte" (det blad som ligger framför CD:n i konvolutet, samt "inlaga" som är det papper som efter inmontering blir konvolutets baksida. Och slutligen så den självhäftande etikett som passar på själva CD-skivan (det finns numera också skrivare som klarar att skriva direkt på CD-skivan, om den är av rätt typ).
Slutligen fick vi en liten inblick i hur man kan hantera ljudfiler i WaveLab, ta bort onödiga bitar, ersätta felaktiga bitar med riktiga, fixa mjuk infadning i början, lägga på ekoeffekt m m. Vi prövade också att kopiera från audio-CD (med eller utan kopieringsskydd). Ja, det här referatet borde kanske varit längre och lagts in under vår avdelning "Musikcirkeln" (det får Till gärna bidra till när andan faller på).
Nästa vecka får vi inte vara i "Klassrummet", men för att vår troligen månghövdade skara ska få plats har Krister utverkat att vi i stället får disponera museets hörsal (betyder bl a att vi får gå och fika i Stallet).
Den 10
november
var det åter
dags för en intressant presentation. Conny Jönsson från
Rymdbolagets "Stockholm Teleport" (det som förr hette Ågesta
jordstation) gav oss en inblick i Rymdbolaget och dess verksamhet liksom av vad som numera
händer i Ågesta.
Conny har en utbildning som rymdingenjör (i Kiruna, sitt skånska idiom till trots) och
ett förflutet bl a som operativ chef för Tele-X och är jämngammal med verksamheten i
Esrange, där drygt hälften av Rymdbolagets personal finns (en stor del av andra hälften
sitter i Solna, det handlar om 170 resp 120 personer, i Ågesta är man bara 7).
Rymdbolaget har en tämligen heltäckande verksamhet - man utvecklar, sänder upp och
sköter driften av rymdsystem. Däremot blandar man sig inte i applikationerna (t ex
TV-programmen). Man har även flygplansburna system för havsövervakning m m.
Från Esrange har man hittills släppt upp ca 500 raketer (max 800 km upp) och 550
ballonger (den största som dubbla Globen i volym). Nästan alla uppskjutningar har
lyckats.
De svenska raketerna har hetat Viking, Freja, Astrid, Odin och nu Smart.
Rymdbolaget är delägare i företag som utvecklar nya, "gröna" raketbränslen
och jonmotortillämpningar. Man har också goda möjligheter att testa förarlösa
flygplan - över en yta ungefär av Danmarks storlek.
Ågesta-stationen övertog Rymdbolaget för tre år sedan. Man har byggt om, rivit ett par
paraboler och utökat kabelanslutningarna. Den planerade affärsverksamheten har ännu
inte levt upp till planerad nivå, men makrnaden för nya tjänster växer. Man erbjuder
Uplink-tänster (huvudsakligen för broadcasting) och Down-link (OB, News gathering m m)
liksom Tvåvägs ptp data- och telekommunikation. Förhoppningarna är stora då det
gäller distribution av TV/Video via bredband, liksom Uplink-tjänster till den kommande
Sirius-4-satelliten.
Även denna torsdag hade vi premiärbesök av en ny medlem, Anders Järvstrand, som hälsades välkommen i församlingen.
Den 3 november
gästades senITel av Göran Eriksson
från koncernstaben vid Stureplan. Dagsläge och tekniktrender för TeliaSonera berättade
han om och gav också sina reflektioner på frågan om Telia och Sonera verkligen blivit
TeliaSonera. En trevlig och lättsam presentation, om än inte helt lättsmält. (På
bilden ger oss Göran receptet på den nordeuropeiska Radiopizzan).
På mobilsidan är TeliaSonera etta i Sverige, Finland och Baltikum, tvåa i Norge och
Danmark och trea i Ryssland.
Organisationen liknar en matris med "lokala"
profit centers för Sverige, Finland etc och övergripande samordningsenheter för
Marketing, Products & Services samt Network & Technology (där Göran själv hör
hemma). Särskilt Profit Center Finland har det tufft fn pga stenhård konkurrens på
bredbandssidan.
51 % av koncernen försäljning avser nu mobil trafik och tillväxten där är över 20 %.
Ännu snabbare växer Internet (över 30%) och särskilt bredband (60%), medan
fasttelefonin ökar blygsamt - dess andel av försäljningen är ca 26 %.
IP-teknologin är givetvis högaktuell; dagens problem är att bli av med tidigare
teknologier på ett vettigt sätt.
För framtiden gäller konvergens mellan fast och mobilt. ETSI håller på med ett lovande
koncept som bygger på IMS (som betyder Internet Multimedia Subsystem, vad nu det
betyder).
Telia och Sonera har kommit en bit på väg, menade Göran. Synergieffekten har blivit
större än vad som förutspåddes och det blir mer och mer av gemensam produktutveckling
och gemensamma infrastrukturprojekt. Mer och mer av gemensam produktion, men det har varit
många läxor att lära på vägen, den hårda vägen.
Framtiden ter sig dock ljus om man ser till tillväxtmöjligheterna i
Eurasien-Ryssland-Turkiet. Men blir TeliaSonera ett ryskt-turkiskt företag månne? Eller
kommer vi att bli uppköpta av någon stor europeisk operatör?
Ja, hur det än går så är en sak säker; det blir fler och fler akronymer i
telekomspråket.
Vid mötet utökades senITels kvinnliga medlemsandel avsevärt. Nya medlemmen Laila Ohlgren premiärdeltog.
Den 27 oktober
var det meningen att Till Mayer skulle visa oss hur man gör
CD-skivor med snygga omslag. Han blev dock sittande på pendeltåget som fått stopp ute
på linjen pga nedriven ledning och hann över huvud taget inte till museet. Men han lovar
komma åter i ämnet den 17 november i stället.
Nu lyckades vi ändå utan svårighet få
förmiddagen att bli meningsfull. Johan Martin-Löf berättade, assisterad av Neve om ett
seminarium som Dataföreningen och Tekniska Museet haft för att informera om ett stort
dokumentationsprojekt på temat "Hur IT-Sverige
föddes". 18 fokus-grupper planerades och var delvis i gång med att
samla information, göra intervjuer etc, t ex kring BESK och AKORD (Neve berättade om det
senare, men jag förstod aldrig riktigt vad det var).
Vidare informerade Johan om invigningen av den nya telefon-design-utställningen "Älskade telefon" på Tekniska museet, som
givetvis kan och bör besökas i samband med någon torsdagsövning. En fortsatt utbyggnad
på temat kommunikation (.kom) är att vänta på museet (om/när finansiering kan
ordnas).
Slutligen refererade Johan också vad som hänt på Skansen
sistliden söndag, då det nyanlagda blanktrådsnätet invigdes i Skansens stadskvarter,
delvis finansierat av Telia. En vårutflykt för att kolla in att trådddansarna gjort
rätt förutsågs bli lämpligt.
Sammantaget finns det tecken på att Sveriges telehistoria ändå inte blir helt
bortglömd, trots att Telemuseum inte längre finns.
Den tid som var över ägnades åt demo av musiksajten Pandora.com och exempel på hur man
tittar och lyssnar på SVT och SR i sin dator.
Efter lunch var några kvar för att fixa till det som inte blev bra vid försöken två veckor tidigare att byta "Kurt Åberg" mot "senITel" i datorns Windowsregister. En systemåterställning föreföll utfalla väl och det mesta gick bra ända tills vi skulle stänga av datorn för dagen (den valde att starta om bara). Så fortsättning följer.
Den 20 oktober
hade vi också litet diverse på dagordningen. Att bränna CD i
Windows XP demonstrerades av Kurt Åberg. CD-brännaren finns som en enhet under <Den
här datorn>. I Utforskaren kopierar man helt enkelt över de filer och mappar som man
vill ha med på CD:n till den enheten. Det kommer upp en ruta med en guide. Det är bara
att följa ett par steg med guidens ledning så är det klart.
Om man vill kunna välja bland olika skrivhastigheter kan man använda Nero Express, som finns gratis tillgängligt på olika vägar. Det demonstrerades av Till Mayer. För ljudinspelning på CD som man vill kunna spela upp i en CD-spelare bör man använda skrivhastigheten 8x eller möjligen 16x.
Det föreslogs att vi bör ha en utpekad datoransvarig vid torsdagsträffar i webmaster Pelle Carlsons frånvaro. Det blev allmänt bifall till val av Kurt Åberg för detta ansvar.
Karl-Georg Bergstrand informerade om ett internet-arkiv i USA som f n omfattar minst 1 petabyte (dvs 1015 byte). Han hade läst om det i Forskning och Framsteg, se http://www.fof.se/?id=05722 . På denna sida finns bl a en länk till detta internet-arkiv. K-G demonstrerade hur han hade funnit bl a en tidig hemsida från SenITel på Internet Archive.
Det är inte lätt att välja bland alla bredbandsoperatörer. Josef Brodin hade funnit ett 10-tal och konstaterat att det är mycket komplicerat att välja. Kombinationserbjudanden med fasttelefoni och kampanjpriser försvårar valet ytterligare.
Slutligen kom vi in på erfarenheter från vår verksamhet i Televerket/Telia. Bl a berättade Kalle Eriksson om entreprenörerna i Göteborg som uppfann radikala nya datorstödda systemlösningar, t ex Maritex för kortvågstelex till sjöfarten och Mobitex för landmobil textkommunikation.
Den
13 oktober
var programmet lite löst i konturerna.
Men vi fick tiden att gå och hade kunnat hålla på längre om inte lokalen blivit
upptagen kl 12. Först installerades nytt antivirusprogram (AVG) och brandvägg
(ZoneAlarm) (Pandan var inte längre uppdateringsbar utan betalning). Det gick bra, men
förmodligen krävs extra inställningar i brandväggen för att den ska släppa ut oss
på Internet (nu blev vi tvungna att stänga den, eller rättare sagt öppna, för att
kunna trafikera).
Vi testade också med att fotografera, ladda bilderna i datorn via kortläsaren samt att
lägga upp bilderna på webben hos Flickr (som K-G berättade om förra veckan). Det gick
bra och bilderna kan återfinnas med sökordet senitelklubben hos www.Flickr.com).
Vi ägnade också en halvtimme åt att försöka utplåna Kurt Åberg ur nya datorn
(leverantören hade lagt in hans namn och vi tyckte det borde stå senITel i stället).
Windowsregistret genomsöktes och alla Kurt Åberg byttes mot senITel. Framgången blev
dock tämligen begränsad - Kurt har uppenbarligen gjort ett outplånligt intryck på
datorn. Men det gav i alla fall en liten inblick i den köckenmöddig av filer som bildar
Windows register, och försöken fortsätter nog nästa torsdag.
Den
6 oktober
fick vi en genomgång av några nya webbtjänster. Karl-Georg
Bergstrand gav oss en genomgång som
också är tillgänglig här på hemsidan, klicka här för
att studera. Det finns rika möjligheter att - utan kostnad - lagra favoriter, bilder och
allt möjligt på nätet. Då slipper man belasta den egna servern, vars utrymme ju är
begränsat, och man kan nå materialet från valfri dator via Internet. Sannolikt kan
senITel nyttja flera av dessa tjänster för t ex kommande fototävlingar (Flickr),
Han avslutade med att visa Bloglines, som gör det möjligt att enkelt följa utvecklingen på
bloggar och hemsidor som har s k RSS-funktion. Med bloglines "prenumererar" man
på information om när något nytt händer på olika ställen på Internet. Detta är nu
möjligt då det gäller senITel Forum. Om man skaffar Bloglines ser man (när man loggat
in hos dom) vilka nya inlägg som skett sedan man sist kollade, utan att behöva logga in
på Forum.
Hur man skaffar Bloglines framgår av en ny vovve i vår lathundskennel.
Och vill du prenumerera på senITel Forum-info så finns nedtill i vår Forumlista en orange XML-symbol som man kan nyttja för
att Hur det går till framgår av lathunden. Vill du inte skaffa Bloglines kan du
ändå få en hum om nya inlägg genom att vänsterklicka på den oranga XML-symbolen
(vars adress man förstås kan spara som favorit).
Den
29 september
besökte ett 30-tal
seniTelare den nya flygledningscentralen vid Arlanda, Stockholm ATCC
(Aviation traffic control center). Peter Kilström, som trots sin ungdom jobbat med
teletekniken vid centralen ända sedan det var Televerket Radio som skötte om den
detaljen, gav oss en inblick i det komplicerade samspelet mellan pilot/plan och flygledare
på ett flertal olika nivåer. Den mest marknära nivån, "Tornet", sköter
kontakterna vid start och landning, dvs de närmaste kilometerna runt flygplatsen - vid 
arlanda rör det sig om 90 i timmen vid högtrafik.
Men övrig flygledning kan i princip vara placerad var som helst, ingen ögonkontakt
behövs. Stockholms ATCC ligger nära flygplatsen Arlanda, men sköter flygledningen för
den del av landet som ligger norr om Jönköping, de sydligare delarna sköts av Malmö
ATCC. Verksamheten är uppdelad på en enhet som sköter om att plan som startat och som
ska landa sköter sig bra i närområdet (Storstockholm ungefär) och ser till att de
kommer in på de utstakade trafiklederna. Sen tar den större områdeskontrollen över och
sköter även samspelet med angränsande områden (Malmö, Norge, Finland ...). Det finns
också en högre samordning på Europa-nivå, som också har sitt att säga till om även
när det gäller starter från Arlanda.
När vi beskådade verksamheten (stora bilden) verkade också allt lugnt och stilla. Av
flygplanen såg man bara små rutor på de stora bildskärmarna.
Det hela fungerade med mycket hög säkerhet, försäkrade Peter (lilla bilden), alla
vitala tekniska system och funktioner är minst dubblerade.
Den
22 september
gjorde
vår programchef Krister en
generalrepetition av sin information om vad man kan göra
med sin nalle, och hur, som han senare på dagen skulle delge medlemmar i
SPF Kungsholmen.
Trots att senITel-auditoriet ju besitter en avsevärd telekompetens så fanns det många frågor kring mobilens funktion och Krister lyckades skingra dimman i flera avseenden. Kvar står dock det besvärande faktum att standardiseringen inom mobiltelefonin, i vart fall då det gäller telefonerna, deras program och knappar, har åtskilligt kvar att åstadkomma. Men i bästa fall kan man bli framgångsrik genom trial-and-error (förutsatt att det nån gång leder till success). I värsta fall får man ge sig in i bruksanvisningen.
Den nalledator man har i fickan kan numera så många konster att ingen behärskar allt. Hur man sänder SMS, MMS och e-post, hur man surfar och hur man fixar adressbok och mobilsvar - samt på begäran hur man ringer - fick vi dock en god hum om.
Många goda tips gavs, t ex:
- Köp en mobil som du lätt kan läsa på och knappa på
- Sänd siffror i SMS genom att hålla ner siffertangenten länge (annars blir det ju
bokstäver)
- Kom ihåg hur man låser upp knappsatsen på just din telefon.
- Kända www-adresser finns som regel även i med wap i stället för www, t ex wap.sl.se
om man vill surfa till SL:s hemsida på WAP-webben.
Vi tror att åhörarna på eftermiddagen också blev nöjda och mer kunniga om dagens mobiltelefoni.
Den
15 september
inleddes "höstterminen". Vi kunde konstatera att vår nya dator
fått vara i fred över sommaren (däremot var vår kaffebryggare ute på turné, men den
återfanns i tid före fikarasten). Några tappra hade efter våravslutningen m e m
fullbordat installationen, så nu var det bara att köra. Nytt för dagen var också
sladdlös mus och d:o tangentbord, som vi också lyckades få fart på så småningom.
En kort betraktelse gjordes kring vår hemsidas undergång och återuppståndelse på ny server i augusti. Något svar från Telia på varför man stängt senITels hemsida hade ännu inte inströmmat. Den nya placeringen av hemsidan medför en kostnad på mindre än 1000 kr/år och funktionen verkar bra. Nu har också senITel forum kunnat flyttas över till vår egen serverplats (men Karl-Georg svarar fortfarande för dess funktion).
Neve och Johan hade varit på IT-säkerhetskonferens och gav ett kort referat. Bl a kunde noteras att virus o dyl successivt ändrar karaktär från allmänt elände med stor spridning till mer av ekonomisk brottslighet, vilket kanske har det goda med sig att vi fattiga pensionärer inte är så intressanta som målgrupp.
Johan relaterade också tankarna kring det brev som Tekniska Museets Vänner sänt till tre ministrar (finns här). Han hade också haft tillfälle att fästa Ulrika Mässings uppmärksamhet på detsamma vid ett möte nyligen.
Krister B harangerades för sin bravad att vinna den stora fotopristävlingen och fick, förutom ovansklig ära, ett ex av Carl Akrells Stockholmskartegravyr från 1805. Han gjorde sedan en genomgång av de ämnen som finns på "önskelistan" inför höstens verksamhet och fick också en del nya idéer till studieområden. Som framgår av tabellen överst är höstprogrammet fortfarande mycket flexibelt.
Kalle berättade om TF och visade lista över nyblivna pensionärer från Telia. Listan får cirkulera på några möten i förhoppningen att kontakt kommer att tas med såna som vi känner och som kan tros vara intresserade av medlemskap.
Den
19 maj
var vi åter på hemmaplan i Tekniska Museet. Först fick vi avnjuta ett
högklassigt bildspel som Jan Bergman satt samman av bilder han tog på Linköpingsresan
och vacker musik. Tanken var att lägga in det här på hemsidan,
men filen blir så himla stor (14 Mb) så Jan erbjuder sig i stället att för dem som så
önskar till självkostnadspris fixa CD-kopior av ljud- och bildspelet.
Sedan beundrade vi den för dagen nyinstallerade senITel-datorn, med platt skärm och
WinXP och DVD-brännare och DVI-utgång till kanonen. Den var så ny att allt inte ännu
fungerade, men det fanns förhoppningar om att få igång resten efter sommaren. Vi kunde
konstatera att videokanonen behöver justeras för att bli riktigt bra, blir
förhoppningsvis också fixat till efter sommaren.
Eftersom vädret var hyggligt, med växlande molnighet, utlystes sedan vårens
fototävling bland mötesdeltagarna. Reglerna hittar du här.
När bidragen strömmat in kommer de att publiceras här på hemsidan.
Slutligen tyckte ordförande Kalle (se nedan) att det varit en givande "termin"
och så önskade vi alla varandra en trevlig sommar - och det gäller förstås även dem
som inte kunde vara med på museet. Och så intog flertalet en enkel men närande lunch i
Stallet (det är museets restaurang, ligger i gamla Södra stallet, Telemuseum låg på
sin tid). i Norra stallet).
Sedan dröjde det pga helger ända till
den 12 maj
innan vi sågs igen, men då fick vi i gengäld rå om varandra hela
dagen. I en utmärkt flygbuss reste vi - ett 25-tal senITelare - under eminent ledning av
Krister Björnsjö till Linköping där vi beskådade gamla datorer i IT-ceum och gamla
flygplan på Flygvapnets museum, i strålande försommarsol dessutom. Eftersom bilder
säger mer än ord så kommer här några.
 |
Vi startade från City-terminalen bland dom andra flygbussarna |
 |
På IT-ceum guidades vi bl a av Lennart Pettersson, vars ryggtavla här kan beskådas |
 |
Gamla jetplan inspekterades (här är det Per-Didriks rygg mitt i bild) |
 |
Och flygarbaronen morsade vi också på (bakom honom fanns också en Döderhultarn-utställning (känsliga tittare varnas) |
Vi kom hem helbrägda kvart över arton, nöjda med dagen.
Den
28 april
hade vi åter förmånen att få
besöka vår gamla arbetsgivare i Farsta. I hus Upplevelsen (gamla Ivar) fick vi en
upplevelse av hur Telia Soneras nät utvecklas, framförallt då stamnätet (eller core
eller backbone). Den förmedlades av en som vet, Bernhard
Stockman från TeliaNet. Han inledde med exposé över datanäthistorien,
med start i Telegrafverkets stamnät 1859, via ENIAC-datorn 1949 (som bara gick en kvart i
taget, sen var det dags att byta ett trasigt elektronrör), ARPA-nätet 1957 (som ju var
början till Internet), snabel-a:ts nya tillämpning 1972, TCP/IP-protokollen 1974/78,
NFSNet på 56 Kbps 1986 och Televerkets nej tack till att engagera sig i Internet 1991.
Ett beslut som man snabbt ångrade och drog igång Tipnet.
Sedan dess har näten förvisso vuxit och utvecklats i ett antal omgångar, och
stora förändringar står också för dörren. Trafiken fördubblas f n varje år och
väldigt mycket av den är numera peer-to-peer (som på privatsidan bl a står för
m e m laglig hemladdning av filmer och musik). Och brådtid inträffar på kvällarna
(när barnen lagt sig men pappa är vaken).
Det handlar inte i första hand om att lägga nya kablar eller fibrer - det är en dyrbar
historia - utan om att ändra arkitekturen och byta stationsutrustningar.
Avskrivningstiden är i dessa sammanhang 3 år, att jämföra med transmissionssidans
klassiska tider på 8-30 år. Upphandling pågår. Dagens 2,5 Gbps räcker inte
längre, det krävs minst 10Gbps, helst flera gånger mer.
IP-tekniken bygger ju på packet switching. Nu går dock trenden ett snäpp åter mot
circuit switching så att det blir nån sorts kretskopplad paketförmedling (hur det går
till vete fåglarna, det är nog nåt elektroniskt). Det verkar också som om Ethernet
behåller sin position även i fjärrnätet, måhända även här som någon mix av
Ethernet över SDH.
IP-telefoni (eller Voice over IP) via bredband kommer förstås som en del i Triple
Play-erbjudandena och kvalitetskraven är här minst samma som på dagens telefoni (medan
t ex telefoni via Skype har best-effort-kvalitet, vilket dock ofta också är helt okay).
Tillgängligheten i centrala nätet har målsättningen 5 nior, dvs minst 99,999%, men den
nås inte riktigt f n.
Hur NGN (next generation network) ska se ut på lite sikt vet man inte; IP, MPLS eller SDH
eller nåt annat eller mittemellan? Men det blir säkert många nya akronymer att hålla
reda på. (vilket osökt påminner referenten om den nu 30 år gamla Utredningsvalsen).
Den
21 april
stod PowerPoint i fokus, det program i Office-paketet som lämpar sig
bäst för presentationer i text och bild (och ljud), en moderniserad variant i stället
för de gamla vanliga overheadbilderna (eller flanellogrammen om man går ytterligare lite
bakåt i tiden).
Pelle Carlson och Krister Björnsjö gav varsin prestentation av vad PowerPoint kan
användas till och tipsade om hur man går tillväga. Inte särskilt svårt om man redan
är van vid Word.
Du hittar de två presentationerna här på nätet. Här är Pelles
och här är Kristers.
Vi hann med en del annat också. Bl a gav Johan
ett tips för St Petersburgsresenärer, nämligen stadens centralt belägna och
förträffliga Tekniska Museum. Dess hemsida hittar du på www.rustelecom-museum.ru
Per-Didrik visade också som förspel bilder från en resa till Riga (med ett särskilt
HP-program som heter nåt med webshare).
Den
14 april
handlade det också en del om radiofrekvenser, men med speciell inriktning
på digital-TV och de "boxar" som
man behöver skaffa när det analoga nätet släcks ner (om man inte har kabel-TV, då kan
man antagligen fortsätta som om inget hänt). Josef Brodin
hade djupdykt i ämnet både vad gäller frekvensanvändning, modulationsmetoder,
apparatur och historik. Inte för att den stackars referenten begrep särskilt mycket, men
såpass mycket står väl ändå klart att det f n och lång tid framåt finns ett antal
standarder för olika digital-TV-sändningar och att det är svårt att få fram
TV-apparater som fungerar bra utan extra tillsats i form av digitalbox. Den som nöjer sig
med SVT 1 och 2 samt TV4 kan dock köpa en billigare burk, t ex från www.luxorit.se
Ordförande Kalle rapporterade från årsmötet i Teleseniorernas
Förbund, som hållits dagen innan. Han hade själv hamnat i TF:s
styrelse, vilket måhända betyder att senITel får engagera sig lite i en del IT-frågor
inom TF. Ny ordförande i TF efter Hans-Eric Ekelund, som nu tyckte att han gjort sitt,
blev Paul Källström (tidigare vice ordf).
Och så uppmanades alla som vill följa med att anmäla sig till Linköpingsresan så snart som möjligt.
Lokalerna var denna dag så hårt utnyttjade på museet att vi inte kunde koka vårt sedvanliga kaffe. Fikarasten blev därför virtuell, en variant som vi ska försöka undvika i framtiden.
Den
7 april
hade
vår nye programchef, Krister Björnsjö,
lyckats övertala sig själv att komma och berätta om Radiovågor
och radiofrekvenser – hur kan de användas för
IT och annan telekommunikation. Historien började med mycket långa vågor och Krister
tog oss genom frekvensspektrat och historien via lång-, mellan- och kortvåg ända upp i
2GHz-bandet för 3G och längre ändå. Du hittar hans bildmaterial här och det talar nog för sig själv hoppas dagens
referent som glömt både papper, penna och kamera hemma. (Men det fanns andra som hade
kamera med sig, bl a Neve som plåtade Krister mitt bland frekvenserna.)
Vi bestämde också att vår resa till Linköping och IT-ceum blir den 12 maj och att vi antagligen hyr en buss (om vi blir tillräckligt många).
Den
31 mars
hade påsken klarats av och vi förde en del resonemang kring några
skilda ämnen.
Först visade Kurt Åberg hur man kan gå tillväga när bilderna man skriver ut blir annorlunda än den version man sett på skärmen. Det handlar om att kalibrera bildskärm och skrivare. Lite krångligt verkade det, men givetvis värt besväret om skillnaden mellan skärm och utskrift är besvärande stor. Kurt har levererat en PM i ämnet och den återfinns nu på vår bildmakaravdelning.
Så pratade vi också om hur man kan se vilka processer som är i gång i datorn (CTRL+ALT+DELETE), hur man i bästa fall kan få en förklaring till obegripliga processnamn (www.processlibrary.com) och hur man (i Win98) kan stänga av onödiga processer som autostartar tillsammans med datorn (Start/Kör, skriv msconfig, OK, välj fliken autostart och klicka bort bockarna i de rutor vars program man vill slippa ha igång), starta om datorn - det kanhända att vissa program startar lik förbaskat, men för det mesta funkar det.
En undran rörande äldre dator som börjat gå segt - antagligen beroende på nyinlagt antivirusprogram, dom är stora och tynger ner svaga datorer.
Till sist tittade vi lite på den spec som Neve, Kurt Å och Pelle gjort för datorinköp och som f n lämnats till några tänkbara leverantörer för offertgivning. Kanske borde vi komplettera med trådlöst tangentbord och mus, men detta kan givetvis också köpas till senare.
Den
17 mars
var vi bara ett dussin deltagare ungefär. Orsaken var att många var ute
och åkte Ålandsbåt med Panggillet. Vi som var där passade på att diskutera vårt
planerade datorköp. Det blir en stationär PC med flat skärm, en mindre arbetsgrupp
sköter detaljplaneringen (synpunkter kan fortfarande lämnas i vår forumdebatt i
ämnet).
Vi diskuterde också Kurt Katzeffs förslag till erbjuande till Tekniska Museet om
miniföredrag inom telekomområdet. Kalle kontaktar museiledningen med inriktning på vad
vi kan göra i samband med att museets nya telekomavdelning öppnas (i år?).
Slutligen gick vi också igenom lite av erfarenheterna efter årsmötet (enkätresultat m
m finns här). Det mesta fungerade bra, men inloggningsbekymmer
måste utredas och vi bör överväga en lite annan tidsplan vid nästa årsmöte.
Det var nog tur att vi inte hade någon större övning denna torsdag, för vår
befintliga dator vägrade starta, och ominstallation av Windows krånglade också. Dock
var skrället igång igen innan vi gick hem (men vissa funktioner kräver ytterligare
åtgärder, bl a funkade inte ljudet).
Den
10 mars
gästades
vi av en systerorganisation. Östen Andersson
från Ericssons film- och videoklubb
berättade att man startat sin verksamhet redan 1959, då så LME:s smalfilmsklubb. Under
90-talet hade dock video kommit att dominera och numera var det mesta i verksamheten
digitalt. Klubben har ca 200 medlemmar och ordnar träffar med föredrag, diskussioner,
tävlingar, demonstrationer (av nya prylar), kurser osv. Man har t o m en egen
tidning, "FiLMaren" som även kan läsas på hemsidan www.erivideo.webhop.org
I tidningen ska det också gå att hitta en översikt över metoder att föra filmat material från video till dator och från dator till video. (Den som först hittar den sidan kan väl meddela mig var den finns, själv lyckades jag inte./Pelle). Kring dessa metoder informerade Östen en hel del och gav intressanta data kring kapacitet m m. T ex att en MPEG1-fil med 1 minut video tar ungefär 10 Mbyte, vilket är ungefär 5% av utrymmet för motsvarande avi-fil. Ett nytt komprimeringssätt DivX lagrar motsvarande på 2 Mbyte med hyfsat god kvalitet - videons MP3-variant? MPEG1 är rätt metod när man sparar video till CD för konsumtion, MPEG2 när man ska spara på DVD. Men spara alltid också den redigerade filmen i sitt avi-format, rekommenderade Östen - det kan komma nya lagringsmetoder som är bättre och då har man "originalet" kvar att utgå från.
Digital video ger klart bättre kvalitet än den analoga, och passar utan förändring för redigering i dator. Klubben hos Ericsson har en egen redigeringsstudio i Älvsjö där man producerar film både enskilt och som grupp. Östen visade också exempel på hur man jobbar i det nästan-professionella redigeringsprogrammet Adobe Première. Man kan bli medlem även om man inte är Ericssonare.
Östen hade också tänkt visa några filmprover,
men det ville sig inte - vi upptäckte alltför sent
- att vår dators C-partition var knôkfull,
- att vi inte har någon DVD-spelare och
- att en del program borde ha uppdaterats för länge sedan. (På bildens bakgrund har
allt bara låst sig på typiskt Windows-manér medan Östen begrundar sitt
föreläsararvode, som påpassligt går ton-i-ton med hans skjorta.)
Så Östen är välkommen åter och det är ju tur att vi snart ska gradera upp vår datorutrustning. Denna uppgradering har f ö redan inletts och vi premiärtestade senITels egna videokanon, som - givetvis - var ett klart fall framåt jämfört med den gamla som vi fått låna på museet, både när det gäller att visa bild och när det gäller att inte väsnas. Men kanske behöver någon justering göras för "brödtexten" blir lite ojämn (skärmad sladd?).
Sist, men inte minst, noterade ordförande Kalle att Neve inte längre var kvar som programchef i styrelsen. Han tackades för oräkneliga insatser med en applåd och en röd och en vit (ros antagligen). Det förutsattes dock av församlingen (inkl Neve själv) att han skulle fortsätta att vara en synnerligen aktiv senITel:are.
Den
24 februari
bjöd
också på ett intressant föredrag. Björn Holmberg
från SL informerade om den förnyelse som är på väg genom SL:s
IT-satsningar.
Dagens webbtjänst som ger besked om när och hur man ska åka för att nå önskad
hållplats vid önskad tidpunkt är redan nu populär. Snart blir den dock betydligt
bättre genom att man kan knappa in gatuadresserna för sin förflyttning i stället för
hållplatsnamnen. Och det ska också gå att få fram vägbeskrivning på kartor, uppgift
om gångavstånd från hållplatsen till målet m m.
På webben kommer också information om trafikstörningar att bli snabbt tillgängliga,
även via modern mobiltelefon. Kanske kan man också få möjlighet att prenumerera på
info om trafikstörningar på viss linje via SMS-meddelanden.
Ny gemensam databas tas i bruk nästa år och ökar möjligheterna till snabb info till
resenärerna. Och 2007 är det dags för nyt biljettsystem med smarta kort i stället för
periodkort och remsor. Korten ska kunna laddas via Internet och de kan fjärravläsas i
spärrar och på bussar (man behöver inte ta upp kortet ur plånbok eller handväska, det
räcker att kortet passerar nära avläsaren). En fördel med chips-korten är också att
de lätt kan göras obrukbara av SL om de tappas bort eller blir stulna.
IT kommer att göra det enklare, snabbare och säkrare - och det ska funka även om
centraldatorn stannar, lovade Björn. Enklare trafikledning, kanske färre
störningar, men framför allt bättre möjligheter till information i realtid om de
störningar som uppstår.
Den
17 februari
hade vi
åter en kvalificerad gäst: Anita Rissler
från SeniorNet Lidingö. Hon gav oss en hel massa kunskaper om vad bloggar är för
något, vad de kan nyttjas till, vilka bra och gratis hjälpmedel det finns för att bygga
upp sin blogg och hur lätt (?) det är. Hon visade exempel från sin egen blogg "Surftips för seniorer" som härmed får en
hedersplats i vårt länklager.
En blogg kan vara en dagbok på nätet, men också ett alternativ till en vanlig hemsida.
Det finns som regel möjlighet för läsaren att lägga in kommentarer till det bloggaren
skriver. Bloggens notiser är i regel korta, men har gärna många länkar till
källmaterial, andra bloggar etc. Bloggar har på sistone också ägnat sig en hel del åt
grävande journalistik och fått fifflande potentater på fall.
Ofta nyttjar man också möjligheten att "prenumerera" på nyhetsnotiser med
hjälp av något som heter RSS - mycket bra och framtidens melodi, hävdade Anita - men
som inte låter sig förklaras här (av denne referent).
Hjälpmedlet för att enkelt bli bloggare finns på www.blogger.com
och är gratis. En lathund för att nyttja bloggen som hemsida har Anita publicerat på http://webbsida.blogspot.com. Ytterligare hjälp
kan man få via www.intressant.se. Och det gäller
att lägga manken till för att öka jämlikheten: 92 % av alla bloggare är högst 29 år
och bara 4 % över 40! Men antalet bloggar fördubblas var femte månad ungefär.
Ett sätt att få veta mer om bloggar och dylikt är att kolla in Anita
Risslers Powerpoint-bilder, finns här.(ca 500 Kb).
Alla lyssnade med
stort intresse både före och efter fikat, som framgår av bilden nedan (Bilderna är
tagna av Neve med hans nya digitalkamera).
Den 10 februari
hade vi
nöjet att hälsa årets första gästföreläsare välkommen: Lars-Erik
Eriksson med förflutet vid såväl Ericsson som Telia och KTH (Torbjörn
Johnson som också var aviserad hade fått förhinder). IP-telefoni
var dagens ämne och Lars-Erik tog oss genom IP-historien från ARPA-nätets tillkomst
till dagens situation, där det mesta verkar förlita sig på IP-tekniken.
Att använda packet switching för telefoni har länge varit en möjlighet, och nu har man
helt kommit över de kvalitetsproblem som fanns tidigare. Så allt talar för IP-telefoni,
och telefoni på det gamla vanliga sättet är ett minne blott om 20 år, säger Telia
(snabbare, hävdade Lars-Erik).
IP-telefonin blir en en naturlig (och ofta avgiftsfri) del av framtidens
bredbandserbjudanden, och redan nu är det många som gör generösa erbjudanden. Ett
sådant, som Lars-Erik förmedlade, kommer från det lilla Kista-företaget WX3 (www.wx3.se). Här kommer snart en länk till erbjudandet som
är en sorts kontantkort för fast telefoni via bredband (åtminstone 128 K). Dagens
mötesreferent är inte kapabel att bedöma om det är bättre än några andra
erbjudanden. Inte heller begrep han tillräckligt för att förmedla det Lars-Erik
berättade om olika IP-standarder m m. Men att vi står inför ännu en revolutionerande
omvälvning på telekommarknaden verkar klart.
Bilden är tagen av Kurt Åberg som hade sin kameramobil med sig (turligt nog, eftersom alla digitalkameror var kvarglömda hemma).
Den 3 februari
fortsatte vi resonera kring PC-hantering med viss inriktning på säkerhet. Neve visade hur han på sin gamla adress bombats med virus-spam i julas och hur hans nya adress hos spamcop var förskonad från dylikt. Vi konstaterade gemensamt att även om rätt många drabbades av spam så var det ingen av de närvarande som egentligen hade några problem med spammet - man har löst det och lyckas leva med det, ungefär som med ofrånkomliga onyttig- och onödigheter IRL (det betyder in real life, vilket lär betyda i verkligheten).
Men det räcker kanske inte med en bra brandvägg och ett uppdaterat antivirusprogram i datorn. Det kan ändå smyga sig in små spionprogram och elände via hemsidor och cookies. Pelle visade i korthet hur det fungerar med gratisprogrammet Ad-Aware (finns på PC för Allas CD, kan tankas hem från www.lavasoft.com, se till att du tar gratisversionen). Programmet går på begäran igenom datorns filer (eller en del av datorn) och letar efter cookies, registerinställningar o dyl som man av erfarenhet vet kan ställa till elände för vanligt hyggligt folk. Erfarenhetsdatabasen måste uppdateras ungefär som ett antivirusprogram så att man hittar även nyupptäckta fulingar. Sedan finns det dessutom (gratis)program som hindrar kända spionfiler att ta sig in i datorn. Pelle hade skaffat ett som heter SpywareBlaster (finns hos http://www.javacoolsoftware.com/). Om det fungerar bra så borde det resultera i att Ad-Aware inte kommer att hitta så mycket elaka filer i fortsättningen, något som ännu är för tidigt att vare sig bekräfta eller dementera. Det finns även betalversioner av dessa program (och liknande) som måhända är bättre och i vart fall mer sofistikerade.
Neve visade också hur man på en kvart kunde köpa och idriftsätta sin egen se-domän (www.nevelius.se) för den ringa kostnaden 130 kr/år om man vänder sig till http://www.loopia.se/ (normalt är priset det dubbla, men just nu kan man få första året för halva priset).
Karl-Georg hade ett länktips till den som vill kolla vad det är för processer igång i datorn. När man väljer CTRL+ALT+DELETE får man ju upp en ibland lång lista med tämligen obegripliga beteckningar. På http://www.processlibrary.com kan man skriva in dessa beteckningar och (nästan alltid) få reda på vad de står för och hurpass viktig den processen är för datorns välmående. Man kan normalt få datorn att låta bli att dra igång enskilda processer genom att gå in på Start/Kör och skriva msconfig och trycka OK, välja fliken Autostart och plocka bort ett antal bockar för ett antal program (explorer och systray, samt antivirusprogrammet, bör man väl dock inte stänga av). I bästa fall blir datorn lite snabbare (och startar snabbare), men det tar kanske lite längre tid de gånger man behöver nyttja någon av de "avstängda" processernas program.
Vi konstaterade också att det inte går bra att skicka bilagor med rtf (html)-redigerade mejl från Outlook till dem som har Outlook Express, bilagan "försvinner". Till Mayer hade gjort ett experiment med sändning till alla i coollist och de flesta kunde inte se/höra bilagan trots att den var med. Utskicket hade också lett till att vi hittat lösningen på problemet.
Nu minns inte referenten mer. Jo, förresten, några hade haft problem med inloggningen till Forum, där ju årsmötet pågår som bäst. Anledningen var oklar, men Johan gav ett bra tips för säkerhetsinställningarna, vilket resulterat i att anvisningarna för forum kompletterats på denna punkt.
Den 27 januari
var temat PC-hantering. Vi bytte tankar i detta ämne som ju berör oss alla och en del goda råd såg dagens ljus.
Lösenordshysterin var först ut: Ett bra sätt är att man har ett och samma för de allra flesta inloggningar som inte är så ”kritiska” och där man själv väljer. Tex ett namn med födelseår ty då har man både bokstäver inklusive versal och siffror. Antalet tecken är med fördel åtta ty en del kräver denna längd som minimum. Mer avancerade lösningar förekommer med datoriserade listor – fördel, man kan söka då.
Medlemmarnas hantering av e-post skiljer sig från allt i inkorgen till ordning och reda. Sökverktyget i OutlookExpress tittade vi på. Det är så starkt att man faktiskt kan motivera att spara gammal e-post. Konstaterades att man under verktyg/alternativ/underhåll/mapp först kan se var OE gömmer e-posten och vidare att man kan ändra detta till en självvald mapp. Denna mapp kan man sedan sköta som vanligt när det gäller tex backup.
Att överhuvud ”spara eller inte spara” blev frågan ett tag och vi konstaterade att man sparar just därför att det är nästan enklare än att sortera bort - ty detta är ju ett kvalificerat urvalsarbete. Microsoft back up är bra när man väl lärt sig men ingen hade lyckats vaska fram data igen…
Vi utbytte även tankar kring den värld av mappar och filer som nu gäller när vi börjar arbeta med bilder. Det är nog så att man bör skaffa sig en metod att utanför sin dator ha det verkligt omfattade och ordnade arkivet för tex foton på CD-skivor. Att materialet ändå finns i datorn eftersom HDDn är så stor, gör ju ingen skada. På längre sikt sett är det viktigt att man har en strategi för att migrera från den miljö man nu har till nästa vilken man kommer drabbas av långt innan CD-skivorna förlorat innehållet. Dock, lägg CD-skivorna mörkt!
Vi sköt på talet om virus och annat som kan hota våra kära datorer till nästa torsdag. Däremot beskrev och demonstrerade Per-Didrik hur farlig elströmmen kan bli för dator mm om den sk nollanslutningen från el-verket lossnar. Detta innebär då att husets elinstallation tappar 0-fasen och det hela ”flyter” i 400V trefas! Tydligen hade nollanslutningen åldrats så att avbrott uppstått. Det började ryka i de apparater som fick för hög överspänning! Elverket, här Telje energi lagade och hemförsäkringen gällde.
Ett ännu snabbare sätt för elverket att drabba datorn kan vara att göra några sekundsnabba strömavbrott vilket drabbade Neve söndag den 28/11. Datorn kunde inte återstartas utan det blev startdiskett plus återinstallation av W98an. Så fort Neve hunnit göra detta upprepade elverket proceduren! Med brev till Kundservice Vattenfall fick Neve dock ersättning med 1000:- för installationsarbetet eller för sveda och värk…
Till sist bör nämnas de vackra bilder som några åstadkommit - genom att helt enkelt placera löv, blommor eller äpplen i skannern!
Neve
Den 20 januari
inledde vi 2005 års torsdagsaktiviteter. I brist på såväl ordförande (på golfresa) som programchef (förkyld) försökte vi ca 23 som var där att ändå inventera önskemålen inför vårterminen. Utöver ämnen som redan fanns på restlistan sedan tidigare kom det fram ett antal nya idéer för programchef och andra att jobba vidare med och försöka förverkliga. Att datorn nu börjar integreras med radio, TV och video märktes bland de önskemål som kom fram.
En kort introduktion gavs också inför det förestående årsmötet. På förstasidan finns redan nu länk till möteshandlingar, deltagarlista, anvisningar m m.
F ö kan konstateras att vår dator klarat julledigheten väl och att det fanns ett 90-tal spam att rensa bort i inkorgen.
Nedan kan du klicka dig fram till referaten från tidigare års torsdagsmöten.
 upp |
Det hände 2004 |
Det hände 2003 |
Det hände 2002 |
Det hände 2001 |
Det hände 2000 |
Det hände våren 99 hösten 99 |
Det hände våren 98 hösten 98 |
Det hände 1997 |
|
Sidan senast reviderad 2006-03-14
