senITel

Våra senITel-dagar på Tekniska Museet 2008

Här nedan följer (i omvänd kronologisk ordning) referat från våra torsdagsövningar i Stockholm 2006

2008-12-11
var sista torsdagsmötet för hösten, och som traditionen bjuder stod lussekatter och glögg på dagordningen. Den senare värmdes upp så häftigt att den kokade över, så det blev lite av "julens kemi" i vårt klassrum även om Tekniska Museet nu flyttat det temat till annan lokal.
     Nästan lika traditionellt blev det lite sång och lite musik. Tyvärr utan kontrabas, eftersom Till Mayer var förkyld (men vi hörde honom på en inspelning från förra årets lussekattsmöte). På plats fanns däremot Kalle och hans bälgaspel och Pelle och hans klarinett. De gladde (?) församlingen med några orepade låtar med eller utan julanknytning. Och församlingen roade Pelle genom att sjunga och hurra för honom inför hans nära förestående 70-årsdag. Han begåvades också med presentpaket från både senITel och TF. Tackar mjukast, låter han hälsa.
     Något lite blev det väl också sagt om datorer och sånt.   Bl a om vad det finns för program för att optimera datorns funktioner. Klicka här för en lista över sådana program (där bl a Registry Mechanics ingår). Listan är förstås långtifrån fullständig, bl a saknas gratisprogrammet Advanced System Care, som nyligen kom ut i version 3.

"Vårterminen" för senITel på Tekniska Museet startar torsdagen den 22 januari 2009

På bilden förser Kalle (th) Pelle (tv) med ett paket ännu okokt glögg

2008-12-04
fortsatte vi vår jämförande studie av olika webbläsarprogram. Denna gång var det Jan Bergman (här fångad på bild  av Krister Björnsjö under kaffepausen) som gav oss tips om Mozilla-programmet Firefox. Likheterna är förvisso fler än skillnaderna, men det finns också spedciella fördelar med olika program. I Firefox kan man t ex lätt skapa mappar för sina länkfavoriter och vid behov öppna alla länkar i en mapp i var sin flik. Man kan också med dra-och-släpp-teknik öppna nya länkar eller flikar. Länkarna kan förses med "tags" och man har tillgång till en lista över senast använda taggar och mest besökta sidor. Man kan också aktivera "Fast Dial" och få en startsida med de mest önskvärda hemsidorna tillgängliga som klickbara miniatyrer (och i ständigt uppdaterad version).
     Firefox är öppen programvara - i princip en fortsättning på gamla Netscape - och utvecklas (liksom t e x Ubuntu) av entusiastiska frivilliga runt om i världen. Det finns mängder av tilläggsprogram som kan hämtas och installeras vid behov. Man kan som regel också få hjälp via forum på nätet.
     Det som kanske främst talar för Firefox (eller Chrome) framför Internet Explorer är nog snabbheten. Möjligen är Firefox också säkrare? Annars är det förstås mycket som talar för att man jobbar med det som är standard och som känns hemtamt, dvs som regel Micorsofts program på gott och ont. Några hade också noterat att det krävs extra ansträngningar för att få hemsidorna att ge ljud ifrån sig i såväl Firefox som Chrome (t ex för att höra den glada Bjällerklang som denna månad förgyller vår egen hemsida). Det hävdades också att man heller inte klarar sig utan Internet Explorer om man själv vill hämta hem uppdateringar till Windows.
     Pelle Carlson berättade sedan om Tele2:s mobila Bredband Mini för snåljåpar. Det kostar 29 kr per månad om man inte överför mer än ca 30 Mb, för varje Mb däröver betalar man 1 kr. Han tänkte nyttja det i sommarstugan. Ett test visade att hastigheten i inkommande riktning var ca 3,6 Mbps (det går att gradera upp till max 7,2 Mbps, men han såg ingen anledning till det).
     Dagen avslutades med att Till Mayer berättade lite mer om backup (dock saknades, visade det sig,  program i vår dator så demonstration fick anstå). En extern hårddisk för backup av bl a bilder rekommenderades, man får nu ca 1 Terabyte för en tusenlapp. Dock är de "vanliga" externa hårddiskarna inte gjorda för kontinuerlig drift - de blir för varma och kan krascha. Vill man kosta på sig så finns det förstås också mer proffsiga prylar som tål att stå på jämt.

Kurt Åberg tipsade redan förra torsdagen om möjligheten att från HP hämta hem ett gratisprogram som gör det möjligt att hämta bitar från olika webbsidor och redigera och sammanfoga till ett eget dokument. Det finns att hämta på  http://h71036.www7.hp.com/hho/cache/562855-0-0-205-399.html. Det ska fungera i såväl Internet Explorer som Firefox (men vi delgavs också erfarenheten att det inte fungerade i alla datorer, så osvuret är väl som vanligt bäst).

2008-11-27
inleddes av Pelle Carlson som demonstrerade webläsarprogrammet ”Chrome”   från Google. Man finner detta gratisprogram enklast genom att söka på Chrome med en sökmotor.
     Pelle hade provat Chrome och funnit att det är snabbare än Internet Explorer och att det har några attraktiva egenskaper. Genom att bara skriva in ett ord i adressfältet kommer flera förslag, dels på nätsidor med ordet i adressen, dels också en länk till sökmotor för att söka på ordet på Internet. Man kan också enkelt bl a se miniatyrer av de nätsidor man har besökt mest och åter få fram någon av dem med ett klick! Det går även att snabbt få fram en historik över besök på olika nätsidor.
     Pelle visade även e-postprogrammet Windows Live Mail, som kan användas med operativsystemet Windows XP. Det har stora likheter med Windows Mail i Vista. Båda varianterna förefaller vara vidareutvecklingar av Outlook Express. (Medan Windows Live är en vidareutveckling av webmailprogrammet Hotmail)
    I Windows Live Mail presenteras en uppsättning korgar/mappar för varje e-postkonto (om man har mer än ett). Det går också att vittja sitt Hotmailkonto med programmet.
     Efter kaffet demonstrerade Till Mayer några möjligheter att bl a få bättre kontroll över sin dator. Under startknappens flik Alla program /Tillbehör /Systemverktyg kan man välja olika systemhjälpprogram
     Där kan man med Diskrensning ta bort filer och program som inte längre behövs, och på så sätt frigöra utrymme i datorn. Datorns arbete kan ibland snabbas upp genom att välja Diskdefragmentering, som stuvar om i hårddisken så att större sammanhängande minnesutrymmen erhålls (enskilda filfragment flyttas ihop).
     Om man på tangentbordet samtidigt trycker in tangenterna Ctrl/Alt/Delete kommer man till Aktivitetshanteraren (i XP direkt, i Vista över en valbild där man väljer nederst Aktivitetshanteraren) Här visas bl a diagram som visar processorns belastning samt under en annan flik de program som är aktiva. Använd Aktivitetshanterarens hjälp för att få mera information. Om du inte stänger av Aktivitetshanteraren utan förminskar den med minus-tecknet så ser man alltid i en liten grön ruta i systemfältets nedre högra hörn processorns belastning.
     Till visade sedan hur man kan man få systemet återställt till en tidigare situation, antingen en tidpunkt eller inför en ändring, t ex en nerladdning som man ångrar. Detta finns under Alla program / Tillbehör / Systemverktyg /Systemåterställning. Förklaring hur den arbetar finns där direkt.
Bilden: Mellan Pelle och Till inföll det väsentliga momentet kafferast, som på bilden exekveras av Kurt Katzeff och Johan Martin-Löf.

2008-11-20
ägnade vi första timmen åt Office 07 (och kaffe), sedan besökte vi Polismuseum som nu finns i delar av gamla Telemuseums lokaler.
Krister Björnsjö gav oss en inblick i skillnaderna mellan nyaste Office-varianten från Microsoft och de tidigare. Menyraden är ersatt av menyflikar (i Word: Starta, Infoga, Sidlayout, m m). För respektive flik visas  ett antal alternativ, för Infoga t ex: Sida, tabell, illustration. länk, sidfot, text, symbol). Standardknapparna kan sägas ersatta av en Snabbåtkomstrad, där man själv kan plocka in de knappar man ofta har behov av. Den gamla Arkiv-menyn (Öppna, Spara etc) når man via en rund knapp överst till vänster.
Word-dokument kan nu sparas direkt som pdf-dokument. Man kan också spara som Word03, vilket är bra, eftersom en med Word03 eller tidigare eljest får svårt att läsa dokumentet (det finns dock ett gratis läsprogram för Word07 som man kan hämta och installera).
Allt gammalt finns kvar, men ofta i ny form, så det gäller att leta. Men när man väl vant sig är det nya upplägget troligen väl så bra som det gamla.
Excel och PowerPoint är förändrade på motsvarande sätt som Word. Och längst nere till höger finns bl a kontinuerlig zoom-möjlighet.
Vid installation av Office 97 ska man välja alternativet Uppdatera om man vill ersätta sin gamla Office-version, men alternativet Anpassa om man vill ha kvar den gamla versionen också.

Efter kaffet besökte vi Polismuseet och fick en inblick i bl a polisuniformens utveckling, detlajer från Norrmalmstorgsdramat och en autentisk mordplats och vad den kunde avslöja. På bilderna berättar vår guide om gisslandramat i bankvalvet vid Norrmalmstorg för 35 år sedan. Medan det pågick fick polisen mängder av åtgärdsförslag från allmänheten, en del per telegram (och som synes t o m ett på lyxtelegram).

2008-11-13
gjorde vi en visit hos Teracom i Sundbyberg, där vi togs emot av Peo Gaasvik, teknisk direktör som svarar för nätarkitektur och funktionalitet i Teracoms nät och Ingrid Bardh, driftdirektör som bl a svarar för drift och övervakning av näten. Teracom avknoppades från Televerket Radio 1992, och för ett år sedan lämnade Ingrid TeliaSoneras Nät och Produktion.
     Peo berättade att Teracoms sändarnät för FM ljudradio och TV består av 54 storstationer samt några hundra småstationer för kompletterande täckning. Kaknästornet är centrum. Där tas de olika programkanalernas sändningar emot via radiolänk, fiber och satellitöverföring. De kombineras digitalt och distribueras ut till sändarna via fiber och radiolänk. Storstationerna har komplexa antennsystem med stackade antenner (8 – 16 våningar). Utstrålningen koncentreras därmed så att den huvudsakligen går ut horisontellt. Man kontrollerar att utstrålningen följer de avsedda antenndiagrammen genom mätningar från helikopter som flyger runt stationen.
     TV-programmen komprimeras och kombineras. De resulterande signalerna sänds ut på 4 – 6 s k MUX-ar. Man kan överföra 20 - 24 Mbit/s på en MUX, och sändningen upptar en radiofrekvenskanal om 8 MHz. Med nuvarande kodning, MPEG2, ryms i en sådan kanal upp till 7 TV-program. Med kodning i MPEG4 kan man få in 10 – 12 TV-program på en MUX. På www.teracom.se kan man bl a finna kanalnummer, frekvenser och program för resp MUX på de olika sändarna.
     På vår begäran gav Peo litet information om TV-mottagare. Teracom har inte officiella åsikter om dem, utan det var Peos synpunkter som allmänt kunnig på området. Platt-TV görs antingen med plasmaskärm eller LCD-skärm. Förenklat kan man säga att i en plasmaskärm är det utstrålning från kristaller, medan LCD-skärmen är belyst bakifrån, och kristallerna släpper igenom ljus beroende på ljusstyrka och färg som gäller för aktuella pixlar. I plasmaskärmen är kristallernas respons snabbare än i LCD-skärmen, vilket kan märkas vid snabba rörelser eller kameraåkningar. En plasmaskärm kan ”läcka” färg vid skarp gräns mellan olikfärgade ytor. Bild på plasmaskärm som ligger fast länge, t ex kanallogga kan bli ”inbränd” så att den syns länge efteråt. Det är lättare att få en stor betraktningsvinkel med plasmaskärm, dvs man kan sitta längre åt sidan med bibehållen ljus- och färgstyrka. En 40 tums plasmaskärm väger c:a 30-32 kg, en LCD i samma storlek väger 10-12 kg. En plasmaskärm har bättre svärta i mörka bildpartier medan en LCD-skärm är ljusstarkare. Båda slag kan ha mycket bra kontrast.
     För ljudradio finns det sedan mer än 10 år en digital standard, DAB. Stor politisk vånda har lett till att ett flertal utredningar gjorts om digital radio: Nyligen lades den senaste fram. Det är möjligt att det öppnas för digital radio i Sverige 2010, såväl SR:s kanaler som kommersiella. Troligen blir det då DAB+ som är kodad i MPEG4. DAB har införts i bl a Storbritannien, Danmark och Norge.

2008-11-06
låg morgondimman traditionsenligt tät över Södra Djurgården (hur det var i Lützen må vara osagt). Vi som tagit oss fram till Tekniska Museet fick lyssna till Anders Järvstrand, som tagit sig dit trots förkylning, när han berättade om A345-växelns historia.
     När Televerket i början av 1970-talet fann att dess stora abonnentväxel A344, inte bara var stor och utrymmeskrävande utan också dyrbar och tidskrävande (det tog lika lång tid att få till Garnisonens A344:a som att bygga hela kåken) började man fundera på nya lösningar, även påhejade av Näringslivets Telekommitte som hört talas om elektroniska växlar i USA.
Anders hörde till dem som utvärderade offerterna på en ny storväxel och valet föll (efter rensning av en del Ericsson-specifika ingredienser i kravsepecen) på Northern Telecoms SL1-system. Avtal om en svensk version skrevs till julen 76 och den fick benämningen A345.
     Efter många USA-resor blev det test i Farsta, följt av en hel del mjukvaruanpassning. Uppsala teleområde blev den första "kunden" lagom till julen 78. Behovet av återstarter var sådant att ständig tillsyn var av nöden. Det verkliga eldprovet kom med växel nr 4 som Skandia köpte. Föga anade dimensionerarna att anknytningarna där på måndagsförmiddagarna hade 3 gånger så hög belastning som normalmallen angav och det tog ett par veckor att trimma upp kapaciteten.
     Digitala centralledningar prövades med framgång (tack vare en bakochframvänd D/A-omvandlare).  Och en nätgruppslösning med underväxlar levererades till Bofors (nåja, den första utrustningen dränktes av en översvämning i bergrummet, men sen så).
     På 80-talet beslöt man att ta hem underhålls- och utvecklingsarbetet till Sverige. Folk anställdes på Teli och fick jobba sitt första år i USA med att ta fram nya releaser, bl a för ökad dataöverföringsmöjligheter. Datakapaciteten över Atlanten var det däremot skralt med så "klippkortsåkarna" mellan Televerket och Northern fick ofta ta datatape med sig på resan.  På Teli i Vänersborg byggdes produktionsresurser upp.
     Sedan beslöts att SL1/A345 skulle ges en ny internationell version i Europa och all utveckling koncentrerades till Paris. Det ledde till Meridianväxeln som är en vidareutvecklad SL1:a med svensk accent.
     Ungefär då lämnade Anders verket, men konsultjobbade åt Kurt Katzeff med kravspecar etc inför monopolsläppet på abonnentväxlar. Hans senare karriär skedde i Statens Telenämnd, senare Telestyrelsen. 

2008-10-23
hade vi besök från SeniorNet Södermalm och deras styrelseledamot Inga Grundén, som talade  under rubriken Att publicera sig på Internet. Med många år i USA, bl a hos dess krigsmakts "applied research tactical systems division" (som bl a gjorde programvaror som testades - och fungerade - i Gulfkriget), några år hos Vattenfall och jobb med programvaror hos ett stort spelföretag rekommenderade hon med emfas försiktighet med allt man lägger ut på nätet. Det går aldrig att få det åter, det kan ha kopierats och i värsta fall nyttjas på negativt sätt. Identitetsstölder är inte ovanliga i USA och kan underlättas av att man lägger ut alltför mycket information om sig själv på nätet.
      Inga gav sedan information och länktips rörande Lagar och regler, program för hemsidesredigering, webbhotell, gratis bloggplatser, platser för foto- och videoklippslagring och mycket annat av intresse om man nu ändå vill publicera sig på Internet. Ett dokument med alla länkadresserna kan de som inte var med få sig tillsänt per mejl efter påstötning till webmaster Pelle.
      Internet har oerhört många trevliga möjligheter, som man ska njuta av, menade Inga, men hon återkom också till varningsorden och påpekade att även bankärenden, e-handel, biljettbeställningar m m på nätet - eller kanske en oförsiktig länkklickning - redan det innebär att man i viss mån publicerat sig på Internet. Så själv avstod hon helt från att t ex betala räkningar den vägen.
      Men oförsiktiga och blåögda som vi tenderar att vara så kommer nog många av oss att fortsätta ta risker genom att handla på nätet, snällt fylla i efterfrågade uppgifter - kanske till och med åka bil då och då.

2008-10-16
Dagens program hade två huvudpunkter. Dels berättade Gunnar Betnér (bilden) om sitt intelligenta hus, närmare bestämt hur han med framgång fått sin privata server (dvs en dator som håller reda på hushållets datorer och deras lokala nät och internetanslutning) att hantera till- och frånslag av elektriska  ljus- och värmekällor i och nära villan. Servern som arbetar med Ubuntu är ständigt i drift och fungerar också som bl a videoarkiv och som effektiv brandvägg.
     Genom att använda fjärrstyrda (via radiosignaler i 433 MHz-bandet) strömbrytare av märket Nexa i kombination med en sändare i form av en USB-pinne (och tillhörande programvara) av märke Telldus såg datorn nu till att tända och släcka ett antal lampor vid tidpunkter som automatiskt anpassas dels med hänsyn till solens upp- och nedgång (styrt av info om longitud och latitud), dels till sommar/vintertid. Det går också att ingripa manuellt i styrningen med vanlig fjärrkontroll om så behövs, eller via mobilen när man är på annan ort (med programvaran Salling Clicker). Närmast på tur att anslutas till systemet var motorvärmaren i bilen.
    Gunnar berättade också om sin egen bakgrund från Ericsson (robotteknik) och sedan 1965 i Televerket/Telia med mikrovågs-, satellit-, TV- och digital-TV-teknik (det sista kanske mest stimulerande, eftersom ingen trodde att det skulle lyckas).
     Punkt nummer två för dagen handlade om G-mail, som Neve gjorde reklam för efter att en tid ha testat denna form av web-mail. Enkelt att skaffa, enkelt att använda, snabbt och ändamålsenligt är denna gratistjänst från Google, hävdade han. Och man kan lagra mycket epost, över 7 Gigabyte utan att hamna i betalklass.
     En skillnad jämfört med Outlook Express är att man i G-mail lagrar alla sparade brev i en hög, men allt efter önskan sätter en etikett på breven som gör det enkelt att hålla ordning på den lagrade eposten. Samma mail kan få fler etiketter (t ex både senitel och telia). Nästan väl så bra som att lagra i mappar, tyckte Neve.
     Den reklam man måste dras med när man nyttjar gratistjänster är i G-mail osedvanligt bra. Den samlas i en diskret kolumn till höger på skärmen. Och den anpassas till aktuellt brevs innehåll (när Neve t ex skrev ett brev om köksbänkar dök det upp reklam för snickare och köksutrustning) - nästan så man tycker det är bra reklam.
     Fritextsökning i alla brev fungerar snabbt och enkelt.
För den som vill ha både och går det bra att få G-mail att skicka inkommande brev även till sitt pop-konto hos Telia (eller var man nu har sitt abonnemang) och således få posten sparad även i sin egen dators epostprogram. Samtidigt som man har tillgång till sitt mailarkiv från vilket internetcafé som helst.
     Nackdelar kan vara integriteten (Googles datorer läser uppenbarligen vad man skriver om för att kunna styra reklamen) och risken att tappa hela arkivet om Google går i putten (vilket måhända dock är mindre sannolikt än att ens egen hårddisk pajar).
     Två saker som inte blev nämnda var
     a) att Bertil Bjurels böcker "Minnen" som behandlar hans tid i Telegrafverket/Televerket nu finns tillgängliga i digital form på senITels hemsida (liksom Teleman minns och Televerkets historia del VII).
     b) att det nu är för sent att rösta på vinnande bild i årets fototävling. Sammanlagt 14 bilder från 7 fotografer lyckades engagera 15 röstande, vilket ju är snudd på skandalöst dåligt. Men en vinnare blev det ändå. Mer om detta nästa torsdag, kanske.

2008-10-09
Den här gången fick Börje Brolin sitt pris och Enar Johansson har fått sin minnepinne per post till Göteborg.

En förkyld Krister Björnsjö gav oss en förträfflig presentation av hur klubbens gemensamma Canon-kamera fungerar. Den har mängder av inställningsmöjligheter, men kan också nyttjas som en enkel automatkamera. Det bildspel som Krister visade kommer att bli tillgängligt för oss här på hemsidan, så att den som lånar kameran kan rekapitulera. (Bilden t.v. är spegelvänd för symmetrins skull.)
     A propå kameror så är det fortfarande en dryg vecka kvar att rösta på vinnare i vår fototävling. I skrivande stund har 15 röster avgetts, så det finns över hundra röstberättigade som fortfarande är soffliggare.
     Sedan fick vi ta del av Kurt Åbergs erfarenheter av Ubuntu och Puppy-Linux. Ubuntu var enkelt att installera, startar ungefär lika långsamt som XP men surfar snabbare (Firefox) och uppdateras oftare. Hittar WLAN-anslutningar enkelt och bränner CD/DVD utan problem.       
     Däremot hade Kurt haft problem att ansluta sitt mobila bredband. OpenOffice som ingår ger full kompatibilitet med MS Office och två bildprogram ingår också (GIMP och ett enklare),
     Puppy Linux är en miniversion som ryms på drygt 80 MB på en CD och det kan köras direkt från CD:n sedan datorn startats upp på densamma. Windowsdokumenten går att komma åt (sedan man "mountat" rätt partition) och ett enklare officepaket ingår. Ett bekkymmer är dock att när Puppy Linux stöter på problem måste man ofta gå in på kommandorad-nivå för att rätta till, och det kräver en del Linux-vana. Men det går att få support via forum på nätet, intygade Kurt.
     Att Linux-systemen har tekniska  fördelar framför Windows intygades av flera. Och det är klart mindre virusanfäktat. Och någon motsvararighet till Windows-registret (som bara växer och successivt segar ner våra datorer) finns inte i Linux. Synd bara att Microsoft fått sådant kollossalt försprång att det blivit defacto-standard.
     Vi fortsätter prata om detta nästa torsdag. Vista-användare är välkomna att berätta.

2008-10-02
Ännu ett sorgligt budskap nådde oss denna torsdag.  Arne Andersson har gått bort och vi kommer att sakna honom, bland annat vid våra storsdagsmöten.

Sedan stod dock positiva nyheter på programmet. Dragning förrättades i årets medlemslotteri. Kurt Åberg, Börje Brolin och Enar Johansson kan glädja sig åt att ha fått mera minne (4 GB på USB-pinne). Skulle måhända behövas ännu bättre hos de ca 100 medlemmar som inte ens kom ihåg att i tid anmäla sig som deltagare i tävlingen - de tre vinsterna fördelades med hjälp av slumptalsgenerator bland 28 anmälda deltagare. Till vänster grattas Kurt till förstapriset (det paketet hade guldsnöre) av Kalle. Övriga, icke närvarande,  vinnare får sina priser senare.

Till Mayer gav oss sedan en presentation av klubbens nya laptop-dator som köpts in för kommande behov. Det är en Dell Inspiron 1525, med Dual Core processor på 2,4 GHz, 4GB RAM, 320 GB hårddisk, Webbkamera med 2 Megapixlar. På en av hårddiskens fyra partitioner fanns Windows Vista Home Premium och en rad andra program finns också installerade, dock ännu inte MS Office (men väl Open Office).
Till hade utverkat 10 % rabatt och motsvarande förmån torde kunna komma senITel-medlemmar till del vid Dell-köp (kontakta Till ifall sådant  är aktuellt).
Hur denna dator ska förvaras och nyttjas får det växa fram rutiner för, närmast blir det aktuellt att nyttja den nästa torsdag då mötet är i stora hörsalen. Fråga väcktes om ev. stöldförsäkring av våra datorer m m - styrelsen får begrunda den närmare.
Inköp och installation av MS Office 2007 kan också övervägas, så vi får möjlighet att lära oss nyheterna.
Datorn kommer att kunna lånas av medlemmarna, kanske kommer den också att helt ersätta vår stationära dator.
På bilden nedan en del av det andäktiga auditoriet vid Tills presentation.

2008-09-25
Så var det dags igen. Den tolfte höstsäsongen. Möjligen har någon noterat att den här filen heter htutb.htm och det beror på att den från början innehöll referat av den utbildning vi senITelare fick av personalen på Telemuseum höstterminen 1997.
I strålande sensommarväder samlades vi i Tekniska Museets klassrum. En kris hade just undanröjts i och med att vi återfann vår försvunna kaffebryggare.
Vi noterade med saknad att föreningens förra kassör, Lilian Norrman, nyligen lämnat det jordiska.
Programmet för dagen bestod i att göra upp en sorts program för hösten. Rätt många förslag kom fram som vår programchef Krister Björnsjö  nogsamt noterade. Schemat ovan kommer snart att gapa mindre tomt.
Vi delade också med oss av sommarens IT-erfarenheter (dvs problem). Och så konstaterade vi att några hunnit rösta på bidragen i vår fototävling (det kan man göra t o m den 15 oktober). Samt att vinstchanserna f n var rätt stora i vårt medlemslotteri, eftersom bara ett 25-tal medlemmar hittills deltar - och här går tiden ut den 1 oktober, så det gäller att gå in på vårt forum och anmäla sitt deltagande någon av de närmaste dagarna.
Nästa torsdag ska vi granska vår nya bärbara dator. Till dess kan vi fundera på om vi tycker att vi ska investera i Microsoft Office 2007 med alla dess nyheter (som nog är förbättringar, men som krånglar till det för den som bemödat sig om att lära sig tidigare versioner av Word, Excel etc.).

2008-05-22
var det våravslutning för den stockholmsbaserade gruppen i senITel, som samlade till en bussfärd Stockholm-Motala, där vi passande nog besökte den anrika långvågsstationen som numera är ett rundradiomuseum. Vi blev soligt välkomnade av guiden Sven Nilsson (med bl a televerksförflutet) som mycket pedagogiskt beskrev stationens historia, varför den fanns där den fanns och den tekniska utrustningen. Det var den första rundradiosändaren som kunde täcka stora delar av Sverige, tack vare långvågens långa räckvidd både på dagen och nattetid.
     I museet fanns det också möjlighet att bli nostalgisk i salen med radio- och TV-mottagare från svunna tider, de hade skänkts av Luxor i Motala, där många av dem tillverkats en gång i tiden.
     I Berggrens källare på den mycket långsmala ön i Motala Ström serverades en mycket uppskattad lunch, varpå vi besökte Motormuseet längst ut i hamnen. Det visade sig innehålla alla tänkbara slags motorer och motorfordon. Där fanns också många andra slag av tekniska apparater, t ex kameror, radio- och TV-mottagare(!). Efter en timme på museet var det dags att återvända. Efter ordförandens tack för lyckat arrangemang avslutade han högtidligen vårterminen. SenITel i Stockholm träffas åter den 25 september.
     Busschauffören landade bussen vid Cityterminalen exakt på minuten vid utsatt tid.

Ett axplock bilder visar att intresset var stort både för rundradio och motorer.

Återstår bara att önska en skön sommar!

2008-05-15
hade det vackra vårvädret åter gått i ide, men det hade uppenbarligen också många senITel-medlemmar (i den mån de inte åkt till Berlin med STS). Dagens tämligen ospecificerade ämne lockade nämligen endast trenne deltagare. Så vi behövde inte använda förstärkaranläggningen och det blev både kaffe och kakor över.
Förmiddagen ägnades åt uppdatering av Ubuntu (helt ny version, 600 Mb), Vista och XP. Vidare installerade vi gratisprogrammet Celestia och tittade  på en demo av detsamma, som förde oss ut i rymden på en färd mellan planeter, stjärnor och galaxer. Med mera. Någon demonstration av IP-telefon blev det dock inte, aktiveringskoden gick inte att läsa. (Detta problem har senare lösts och just nu är IP-telefonen igång över webmasters hemmabredband, den verkar fungera alldeles utmärkt).

2008-05-08
Den fagraste av vårdagar till trots samlades  en stor grupp medlemmar på Tekniska Museet för att lyssna till Anders Rockström. Efter hans förra besök (för nästan exakt 7 år sedan) visste vi ju att det skulle bli en intressant förmiddag. Nu är Anders avtalspensionär från Telia ("Senior dissident" enligt visitkortet) och kunde tillåta sig att vara ännu intressantare.
     Anders budskap var att dagens satsningar på "Next generation network" (NGN) där allt konvergerar och hanteras av en gemensam plattform är ännu ett misstag som europas gamla monopolteleverk gör (jfr ISDN som också skulle vara lösningen på "allt"). NGN är fel täkt, fyller inte sitt syfte och förutsätter farliga symbioser menade han och belyste effektivt sina teser. 
     När telefonen kom trodde inte många att det var telefonsamtal som skulle bli den stora boomen, utan många specialtjänster skulle bli huvudaffären. På motsvarande sätt missar man nu att det är peer2peer (läs fildelning) som blir den stora affären, inte en massa olika tjänster. Att tillhandahålla infrastruktur för användarnas egen användning borde vara fokus i stället. Succén Skype är förvisso en nättjänst men den skapas inte i nätet utan i användarnas datorer.
     Bredbandsutbyggnaden i Sverige har hittills subventionerats med summor motsvarande värdet av Telias hela nät, men det har inte gett effekt i paritet därmed, mest pga att man stöttat producenterna av tekniken i stället för dess användare.  Ett exempel som däremot gett stor effekt var möjligheten till skattefria hemdatorer genom jobbet, något som dock närmast var resultatet av en miss i regelverket.
     Det finns risk att samspel mellan traditionella operatörer och regleringsmyndigheter leder tlll lagar och regleringar som lägger sig som en våt filt över utvecklingsmöjligheterna (om staten och telegrafverket trott på telefonen när den var ny och om Bell haft patent i Skandinavien hade förmodligen inte Sverige fått utvecklas till det teleland det blev, hävdade Anders).
     Lär av misstagen och TÄNK OM! var kontentan (ändå kan man inte komma ifrån att Telila hittills lyckats ganska bra med tanke på att det mesta   man gjort varit åt pipsvängen fel).
     Anders gav oss också exempel på projekt som han numera jobbar med inom "Centre for Sustinable Communication" vid KTH som stöds av Vinnova. Idén är att nå hållbarhet såväl vad gäller miljö som ekonomi och samhälle och att det ska kunna ordnas med ICT (dvs information and communication technology). Möjligheter till lobbying på distans (dvs utan att behöva åka till Bryssel) prövas. Tekniken finns nu för att ge tillräckligt god realtidskontakt (inte minst  ögonkontakt) med motparten för att det ska funka, och fibrer för överföringen finns  i överflöd.  Och man jobbar på "Bredbandskokboken" för områden som inte får bredbandet sig serverat. Oftast finns det dock tillgängligt på några kilometers håll och det går att ordna både nya telestugor för bredbandig kontakt och salonger för bredbandsöverförda evenemang och föreställningar.
   Sedan satte klockan dessvärre streck för vidare redovisning.

Bilden t h visar den snabba förändringen i internetuppkopplingar de senaste 7 åren (Kabel = via kabelTV)

2008-04-24
fick vi höra om Skanova Access - det nya, självständiga bolag (inom TeliaSonera-koncernen) som på lika villkor ska tillhandahålla "passiv infrastruktur" till alla hugade operatörer - TeliaSonera och alla andra. Claes-Göran Sundelius gav oss en intressant redovisning av bakgrund, syfte, organisation etc.
     "Banverksdiskussioner" kring det svenska telenätet har ju förts av och till i många år, men nu är det åter tankar om att lagstifta eller reglera för att nätets infrastruktur ska kunna användas av alla och på lika villkor. Många konkurrenter tror att Telia gynnar sina egna och bromsar för andra. Måhända har det i något sammanhang också varit så, men med den nya konstruktionen ska målet infrasstruktur på lika villkor säkras.
   Skanova Access arbetar helt på den svenska marknaden och äger  såväl accessnät som linjenät (koppar och fiber) - men inte stationer, routrar och annan "aktiv" nätutrustning. Inte heller säljer man förädlade tjänster - det sköts av TeliaSonera International Carrier (även i Sverige).
    För att stärka förtroendet har man efter brittiskt mönster skapat   en Equality of Access Board som ska övervaka likatillträde och likabehandling för alla operatörer - och även lika tillgång till information för interna och externa operatörer. Styrelsen består av TeliaSoneras Revisionschef och två externa representanter, som inom kort får en första rapport om läget och som sedan redovisar direkt till koncernchefen.
     Alla medarbetare, f n ca 700, får skriva på en Code of Conduct med sekretesskrav etc. Och de är placerade i egna lokaler, inte ihop med Telia i övrigt.
     Organisatoriskt Skanova Access parallellt med bl a länder-organisationerna (Sverige, Finland etc) inom Broadband Services. Man har en omsättning i storleksordningen 7 miljarder kronor , varav ca 1,5 avser andra operatörer än TeliaSonera - det finns f n över 180 sådana externa kunder, stora som små. 2,2 miljoner stolpar med 160 000 km linjer, 2,5 miljoner km fibernät och 6 miljoner kopparaccesser hör till Skanova Access.
     Det årterstår att se om dessa frivilliga åtgärder från TeliaSoneras sida räcker, eller om myndigheter och omvärld ändå tvingar fram en mer långtgående funktionell separation mellan nät och operatör.
     Claes-Göran redovisade också läget i stort för Telia och för Broadband services. TeliaSonera har runt 115 miljoner kunder (inkl de i icke helägda bolag), varav 37 miljoner i Norden+Baltikum. Sverige är med andra ord en liten del av koncernens marknad. Likafullt finns fortfarande 2,2 miljoner stolpar enbart i Sverige
     Det svenska bredbandet är bra, billigt och väl utbrett. Priserna bland de lägsta (t ex en femtedel av priserna i Mexiko). Operatörerna i Sverige är runt 150 i hård konkurrens i tätort (ca 4,5 miljoner hushåll). För landsbygdens 0,3 miljoner hushåll är konkurrensen dock lam, ingen vill investera, och i ungefär hälften av dessa fall krävs antagligen finansieringsinsatser från samhället.

2008-04-17
ägnade vi torsdagsförmiddagen åt mörkrumsarbete utan mörker. Jan Bergman gav oss en inblick i programmet Adobe Lightroom . Det är ett program där man på ett lite mer intuitivt sätt (jämfört med Photoshop) kan arbeta med sina digitala bilder. Det går inte att göra alls llika mycket som i Photoshop, men allt det som man som amatör normalt brukar ägna sig åt för att hantera sina bilder fungerar bra.
    I Lightroom kan man till att börja med sortera sina bilder i foldrar (automatisk sorterar programmet inmatade bilder i tidsordning efter exponeringsdag), i kollektioner (som även kan ha underkollektioner) som man själv bestämmer och efter nyckelord (keyword tags) som man kan ange. Dessutom kan man ge bilden kvalitetsbeteckning så att man t ex kan sortera fram alla femstjärniga bilder när man vill dema för sina vänner, och man kan ge bilderna markeringar (med färgtag) där t ex en gul tag kan ange bilder som man avser att skriva ut på papper.   Det går också att sortera efter metadata som exponeringsdag, kamera, filtyp etc. Bildbiblioteket verkar lätthanterat.
När man sedan vill behandla en bild klickar man på Develop-knappen och kan göra normala förbättringar, beskäringar etc. Särskilt välförsett är det med möjligheter att modifiera färger, undvika urfrätning osv.
     De färdiga bilderna kan enkelt läggas i ett bildspel, med bakgrundsmusik om man så önskar. Eller så gör man med ett knapptryck en färdig webbsida med bilderna i miniatyr, klickbara för förstoring,  färdig att lägga ut på nätet.
     Utskrifter kan arrangeras med olika disposition av A4-arket, i rader och kolumner, i olika format etc. Det går också bra att skriva ut en "kontaktkarta" över de valda bilderna.
     De åtgärder man vidtagit med en bild sparas så att man kan återgå till tidigare utseende (givetvis sparas även originalbilden).
Den stora nackdelen med programmet är nog priset, ca 2.000 kr. Många av programmets funktioner går att få i olika gratisprogram, kanske dock inte lika elegant och sömlöst kombinerade. Vi som tycker Photoshop Elements är lite krångligt får hoppas på en Lightroom Elements-version till lägre pris.
     Bilden: Jan Bergman hade för säkerhets skulle egen dator och projektor med sig. Här med ryggen mot kameran och med ungefär halva församlingen framför sig.

2008-04-10
fick vi tillfälle att återvända till M-huset i Farsta, där Lars Gustafsson gav en intressant redovisning av telenätet i dag och i morgon, under rubriken telenätsutveckling efter AXE. Han jobbar med fast telefoni och bredband, value added services m m.
    Vi närmar oss nu det år då AXE enligt de ursprungliga planerna snart skulle vara infört i hela Sverige. Verkligheten har gått mycket snabbare, och det börjar nu bli svårt att få tag i reservdelar till det åldrande AXE-nätet ("badkarsksurvan" över felfrekvens går nu uppåt). Men det går bra att omdisponera utrustning från abonnemang som övergett Telia för annan operatör eller för IP-telefoni. Bredbandsnäten har nu börjat ta över abonnenter.
     IP-telefoni erbjuds nu av olika aktörer, och alla har inte egna nät, utan nyttjar andras. Telia har bytt plattform för IP-telefoni och räknar förstås med att ta hand om  en del av de abonnenter som går över till IP. Man erbjuder tjänstepaket, IPTV och triple play och hoppas kunna stå sig i konkurrensen, som är hård och ger en prispress som kan inverka menligt på servicenivån. En bra service kan därför bli ett starkt konkurrensmedel.
     Nätet har i dag 150 AXE-stationer och ca 6000 accessplatser (RSS). Det pågår dock en övergång där AXE-stationernas roll tas över av en lösning med servrar och media gateways - Media Engine. Mindre, energisnålare, billigare. Detta sker såväl på lokalstationsnivå som på förmedlingsstationsnivå (16 par av FX betjänar landet, tas successivt över av Transit servers och Transit gateways). RSS:arna behålls i sin nuvarande form.
     Lars gav också exempel på hur signalgivning och uppkoppling går till i nätet mellan lokalstationer och förmedlingsstationer, där det är IP-överföringar i Telias Core Internet (som inte är det vanliga Internet men bygger på samma teknik). Och hur nätets alla routrar är självkonfigurerande och själva väljer vägar som ger lägst kostnad.
     "IP-ifieringen" går vidare, och Lars prognoserade en framtid med bara 4 förmedlingsområden i landet och, på lite längre sikt, ett Next Generation Network med full multimediakapacitet och där det inte längre är RSS som är anslutna utan bredbandsnät på fiber.

2008-04-03
var dagen efter Panggillets årsmöte på Ålandsbåten, vilket kan ha bidragit till att vi denna torsdag satte något av ett publikrekord - ett negativt sådant. Vi som var på plats diskuterade vilka krav vi bör ställa på den bärbara dator vi tänkt köpa in. Måhända ska man välja en Dell. Vi kom fram till att den inte ska vara för stor och inte för liten, inte för dyr och inte för billlig, ha dubbla kärnor, minst ca 2 GHz, minst 250 gigabyte hårddisk och 2 Gb RAM, gärna många USB-portar, ett grafikkort med DVI (och gärna HDMI), inbyggd webbkamera, DVD-brännare (men knappast blueray, av prisskäl). Windows Vista och gärna Kubuntu som operativsystem, gratis Office m m.  Och, inte minst, att frågan bör behandlas vidare i en liten specialistgrupp som består av Till Mayer, Neve och Uno Herrlin. Får gärna leda till inköp i vår.
     Då det gällde digitalkamera, som vi också ska köpa, gav Krister Björnsjö ett erbjudande att köpa hans ca 2 år gamla Canon-kamera som när den kom fick utmärkt kritik och som bör täcka våra behov. Styrelsen tar beslut i denna fråga.
     Så tog vi beslut om en fototävling även i sommar - tema Nät - med möjlighet att skicka tre bidrag per medlem till mitten av september. Kanske med fler pris än vanligt för att stimulera deltagande. Samt att vi upprepar fjolårets utlottning av ett jubileumspris (i år blir det förstås elvaårsjubileum) bland de medlemmar som önskar delta.
     Vi fick också tid över att bekanta oss med ett gratis utbildningsprogram i Photoshop som företaget Moderskeppet bjuder på - kan hittas på www.moderskeppet.se/grunderna. Kursen utgår från nya Photoshop, men är i hög grad tillämplig även för den som har Photoshop Elements av någorlunda modernt slag.
Slutligen rapporterade Krister att han lämnat en blomma från senITel till avgående museichefen Anne Louise Kemdal, som kunde glädja sig åt kraftigt ökat besöksantal till museet. Hon efterträds av Riksutställningars tidigare generaldirektör Ann Follin.

2008-03-27
fick vi besök av Östen Frånberg som inledde med att presentera ett aktuellt IVA-projekt, Internetframsyn, där Östen är projektledare. Syftet med projektet är att identifiera viktiga framtidsfrågor och ta fram förslag hur de ska hanteras för att Sverige år 2015 ska vara en framstående internetnation. Det innebär bl a att alla ska känna stor tillit till användning av internet, att man får nya möjligheter för näringsliv och offentlig sektor och att det blir ett effektivt hjälpmedel i skolan och arbetslivet. Vidare vill man ersätta begreppet ”digitala klyftan” med "digitala trappan” för att markera att människor stegvis ska lära sig att använda internets alla möjligheter. I projektet har man noterat att tillgången till fasta och mobila nät för uppkoppling till internet är god i Sverige, och att utbyggnad sker snabbt. I ökande utsträckning kommer mobila nät troligen att byggas gemensamt i konsortier. Sverige är ledande i användningen av internet, och svenska intressenter är ledande i internationellt standardiseringsarbete.
    Projektgruppen har bollat tankar och ideer med tre paneler (användare, infrastruktur och säkerhet/juridik). Östen bjöd in oss till ett seminarium hos IVA den 10 april då förslag ska presenteras och diskuteras.
    Den andra delen av presentationen gällde Internet Society. I Sverige finns en självständig gren som betecknas ISOC-SE, ”The Sweden Chapter of the Internet Society” och utgör ett ”internetsamvete” i Sverige. ISOC-SE är en ideell förening, med Östen Frånberg som ordförande. Kansliet i Stockholm har ett 40-tal anställda. Verksamheten finansieras huvudsakligen av överskott från administreringen av svenska domännamn (1997 fanns det 23 000 domäner under den svenska huvuddomänen .se , nu är det fler än 700 000.) ISOC-SE arrangerar årligen åtta seminarier, där internets utveckling i olika avseenden behandlas. Det finns arbetsgrupper för frågor om säkerhet, internet i mobilen, spam etc.
    ISOC-SE arbetar för att standardisering ska ske öppet och i synliga processer. I Sverige görs standardisering rörande internettillämpningar i ITS. Internationellt fungerar numera ITU ganska bra.
    ISOC-SE har också tagit fram böcker, bl a "De byggde internet i Sverige”, som kan laddas ner från www.isoc.se . Historieskrivningen är möjligen inte helt rättvis när det gäller Televerket/Telias insatser för utvecklingen i Sverige, varför Östen välkomnade kompletteringar.
    Som ”extranummer” gjorde Östen en snabbgenomgång om ”vem gör vad i internet-Sverige?”. Bl a kan nämnas att utöver de traditionella teleoperatörerna finns SSNf (Svenska stadsnätsföreningen). Bland andra intressenter finns SNUS, BitoS och SNIF (Swedish Network Users’ Society, Branschföreningen för innehålls- och tjänsteleverantörer resp. Svenska Nätinfoföreningen). Många fler akronymer presenterades.
    PTS (Post- och Telestyrelsen) är tillsynsmyndighet som har möjlighet att verka på ett antal nivåer från analys/information via bl a tvistlösning till föreskrifter och förslag till lagändring.
    Slutligen välkomnade Östen Frånberg senITelmedlemmarna att bli medlemmar i ISOC-SE 

I kafferastens mingel fick Östen en pratstund med Kurt Katzeff, kollega från hans tid som teknisk direktör på Ericsson. SenITels ordförande Karl-Erik Eriksson hanterar kaffemuggen med viss elegans.

2008-03-13
gjorde vi en utflykt till kvarteret Jericho i City och blev guidade i Telias kvarvarande och mycket decimerade salar av Per-Olov Blomgren.
Det var ett populärt utflyktsmål och vi var nära 50 deltagare, av vilka många haft sin arbetsplats i kvarteret när det begav sig.
Televerket/Telia har funnits i huset nära 100 år, 1908 anslog riksdagen pengar till telefonstationsbyggnad och huset blev klart 1912.
I det som tidigare kallades "Charlies verkstad" berättade Per-Olov att han själv börjat sin bana i husets korskoppling 1966 - numera är han fastighetsansvarig (inte bara för Jericho utan i första hand för Västeråsområdets telebyggnader).
För tio år sedan planerades försäljning av kvarteret. Teleteknik fyllde då inte längre alla 55000 kvm utrymme som fanns, bara runt 20000. Diligentia köpte för 2,5 miljarder år 2000 och då hade Telia kvar ca 5000 kvm som nu hyrs för ca 16 miljoner om året. 7000 ton "skrot" hade då lämnat lokalerna. Kvar finns nu de utbrutna abonnentstegen i 4 AXE-stationer med tillsammans ca 40 000 abonnenter samt bl a ADSL-utrustningar och resterna av Sveriges telexnät (en ensamt litet multiplexorstativ som skickar de kvarvarande kundernas trafik till Schweiz, om jag förstod det rätt). Väsentligt större än elektronikstationerna är korskopplingen (här ska också finnas utrymme för andra operatörer) och de ansenlliga kabelförband som kommer upp ur underjordens kabeltunnlar. Så länge dessa kablar med kopparledningar nyttjas är det inte ekonomiskt rimligt att Telia lämnar kvarteret Jericho, och det dröjer nog, menade Per-Olov.
Minnen från när Jericho var fullt av elektromekanik, transmissionsteknik, telefonister m m ventilerades också - där finns nog en hel del stoff till "Teleman minns mera" för den som vill sätta sina minnen på pränt.
Vi fick sedan vandra runt och följa förbindelsernas väg från kabeltunnlar till AXE-station, vilket i någon mån finns dokumenterat i en bildsvit här.
Och nästa vecka tar vi påsklov.

Bilden: I den s k kabelkyrkan i underjorden visade Per-Olov Blomgren runt intresserade senITel-medlemmar

2008-03-06
var dagens ord Word, och det var mestadels Krister Björnsjö som förde ordet, men med rika inpass från auditoriet. Det handlade således om ordbehandling, närmare bestämt om format och formatmallar i Word , Krister gick förtjänstfullt igenom en lång rad formateringsmöjligheter och vi utökade vårt förråd av kodkommandon (i Word) med bl a CTRL+F, K eller U (eller B, I, U om man har engelskt program) för att åstadkomma fetstil, kursivstil eller understrykning. Styckeformatering, marginaler, indrag, sidhuvud, sidfot m m gicks också igenom. Och vi lärde oss att datorn tolkar Retur som Nytt stycke och Skift+Retur som Ny rad.  Vi prövade också att göra texten tvåspaltig  och att ställa upp tabeller i Word (alternativt bädda in ett excelblad i ett Word-dokument).
När det gällde formatmallar såg vi hur man ändrar formatmallar och skapar ny formatmall samt hur man kan göra ett helt nytt malldokument (.dot) och ha egna mallar för t ex brevpapper. Frågan är om vi kommer ihåg hur det var när vi själva ska göra motsvarande hemma. Men vi kan ju alltid mejla Krister och fråga.
De två timmarna gick snabbt, men vi hann förstås med en fika i halvtid, och veckans bild får illustrera denna icke oväsentliga sociala ingrediens i senITel-samvaron.

2008-02-28
roade vi oss med att delge varandra tips och erfarenheter från vår IT-vardag. Neve inledde med att berätta om hur hans nya fina PC hade pajat vilket gjort det nödvändigt för honom att börja använda sin "reservdator" som hade operativsystem Kubuntu installerat. Han hade huvudsakligen blivit glatt överaska av hur relativt enkelt det numera var för en som normalt kör Windows att installera och nyttja Kubuntus program. Programpaketet som är helt gratis och som uppdateras gratis omfattar det mesta man behöver, med webbläsare, bildbehandlingsprogram, epostprogram etc. Det är öppen programvara och borde vara ett attraktivt alternativ till dyra Windowsprogram. Mycket mer om Kubuntu finns att läsa på http://www.ubuntu-se.org/Wiki/Kubuntu.  
Kraven på maskinvaran för Kubuntu (och andra ubuntu-versioner) är minst 500 MHz processor och minst 384 Mb RAM-minne (men det får förstås gärna vara lite mer).
Ubuntu är ett uråldrigt afrikanskt ord som betyder "medmänsklighet mot andra". Ubuntu betyder också "jag är den jag är på grund av vad vi alla är".  Men väldigt många av programmen i Ubuntu finns i svenskspråkig variant. K:et i Kubuntu kommer från K Desktop Environment, KDE, som är den skrivbordsmiljö som används och som gör Kubuntu betydligt mera lik Windows än Ubuntu (fast de två i övrigt är rätt identiska)
Neve ville gärna starta en Kubuntu-grupp som testar hur bra det går att köra Kubuntu på medelålders bärbara datorer (som numera ofta kasseras för att man vill ha en ny med Vista) och kanske också köra en reducerad programpark som bara innehåller det nödvändigaste, i förhoppningen att det då blir enklare för användarna.

Till Meyer visade hur enkelt man kan installera och använda ett program som gör att dokument kan "skrivas ut" i pdf-format (som man läser med Adobe Reader) och detta utan att man använder Adobes dyra program Acrobat. En gratis variant heter Cute pdf, en annan PDF 995 (båda går säkert att hitta på nätet, de följer också ofta med på datatidningars CD-skivor.

Pelle Carlson visade två gratisprogram. Ett som spelar in vad som händer på skärmen och som man enkelt kan spela in talad text till, exempelvis för att göra enkla instruktionsfilmer om hur man gör olika saker i datorn, Programmet han nyttjade heter BB Flashback Express (med på PC för Allas CD nr 1-2008). Det andra var ett program som rensar bort onödiga filer, korrigerar registerfel, jagar spionprogram och löser en del andra säkerhetsproblem snabb och (?) effektivt. Programmet heter Advanced Windows Care2 Personal och kan hämtas från http://www.iobit.com/ . Hurpass bra det är på att laga fel är svårt att säga, men programmet  hade i alla fall inte ännu vållat några problem i Pelles dator. Och det hittade raskt tusentals saker i senITel-datorn som den rättade till.

Slutligen gav oss Krister Björnsjö en del exempel på praktiska Control-kommandon, där man använder CTRL-tangenten tillsammans med annan tangent. T ex CTRL+A för att markera allt, CTRL+C för att kopiera markerad text, CTRL+V för att klistra in urklippet, CTRL+X för att ta bort/klippa ut, CTRL+S för att spara dokument, CTRL+O för att öppna dokument, CTRL+Z för att ångra en åtgärd. Normalt finns dessa funktioner som knappar eller menyalternativ, men i vissa lägen är kommandona för kopiera och klistra in enda möjligheten att utföra dessa åtgärder. En omfattande lista med olika CTRL-kommandon m m finns på adressen http://surfa.de/index.php (som man kan se där kan det ibland vara olika kommandon i olika program), men de nyss nämnda är gångbara "överallt" i Windows).
Krister berättade också att det numera går att få tågbiljetter hos SJ som SMS på sin mobil - och enligt hans erfarenhet klipper inte konduktören sönder nallen utan nöjer sig med den info som syns på den.

2008-02-21
samlades återigen ovanligt många medlemmar på Tekniska Museet inför 10-slaget. Så var ämnet också ett sådant vars intresse ökar med stigande ålder (dessvärre): IT i sjukvården. Ordförande Kalle hade via sin egen operationsläkare fått tips om dagens gäst, Mats Nomberg , IT-chef på Södersjukhuset (SöS).
Kalle var på plats och inledde med att tacka för det förnyade förtroende som han och styrelsen fått. Avgående valberedningsledamöter harangerades med produkter från en numera rätt känd butik i Jakobsberg.
Mats Nomberg (bilden) hade tänkt sig bli läkare, men blev civilingenjör i stället. Dock har hans gärning legat inom sjukvårdsområdet med start 1983, då med ansvar bl a för det hålkortssystem som användes för att hålla reda på alla blodpåsar. Då var IT ett bra hjälpmedel, i dag är det omöjligt att klara sig utan.
SöS fokuserar på folksjukdomar, akuktvård (och födslar). Det är, menade Mats, en lagomt stor enhet med ca 4000 anställda,  en omsättning runt 3 miljarder, 100 000 akutmottagna patienter och 6300 födslar förra året. Antalet sängar minskar med varje ombyggnad (ökade krav på enskilda rum etc), men det gör också vårdtiderna.
Med IT söker man få en informationstillgång som främjar en god och säker sjukvård. "En patient, en journal, hela livet" är landstingets mål. Men det är en bit dit, bl a beroende på dagens lagar som begränsar möjligheterna att dela informationen. Ny lag är på gång. Andra hinder är att man ännu har långt till en gemensam struktur vad gäller information och teknik mellan olika sjukhus, olika landsting och - på EU-nivå - olika länder.
IT-enheten på SöS har ett 30-tal anställda och man försöker hålla en unik kompetensmix av både IT och vård. 1997 lades akuktjournalerna över på data och övergången till digital bildhantering innebar ett stort framsteg. SöS har, till skillnad från många andra sjukhus, valt att outsourca driften av nät och system. Valet föll 1998 på Telia; just nu pågår ny upphandling.
SöS har en IT-kommitté med Vd i ledningen. IT-frågorna har nu central karaktär. Man arbetar bl a med säkerhetsaspekter - Microsofts program är gjorda för kontorsbruk, vilket inte alltid ger tillräcklig säkerhet i sjukvårdssammanhang.
Gemensamma databaser för läkemedel och anamnes (dvs patientens vårdhistorik) för landstingets sjukhus eftersträvas, liksom möjlighet att göra delar av journaler tillgängliga till behöriga parter även externt. Mycket kommer att hända på dessa områden. Möjlighet för inlagda patienter att få nätanslutning, påminnelse om läkarbesök via SMS etc etc. Tekniken är inte längre den trånga sektorn, det är tiden, förmågan att hinna med alla förändringar som är möjliga och önskvärda.
Mycket annat var också på tapeten och frågor ställdes och fick svar, men detta referat är redan tillräckligt långt, tror jag.

2008-02-14
gick vi på museum. Ja vi är ju oftast på Tekniska Museet när vi träffas, men den här gången blev vi guidade på museets tillfälliga utställning Dataspel (som först fanns på IT-ceum i Linköping under namnet Spela Roll). Utställningen ger en bra bild av dataspelens och teknikens utveckling från de enklaste varianter runt 1950 (två prickar som kan fås att krocka på en oscilloskopskärm) till dagens varianter, där Guitar Hero lockade många av de något yngre besökarna att hänga på sig guran och spela med. För en stor fördel med utställningen är att alla spelen är körbara (och de flesta funkar). På vår stund hann vi inte testa spelen så mycket, men vi fick en utmärkt och engagerad genomgång av museets Nils Olander(framför kulisserna på bilden), som också var den som tog initiativet till att utställningen skulle komma till Tekniska Museet.  Han berättade om unga innovatörer och entreprenörer som utvecklat spelidéer till mångmiljonprojekt - dataspelsmarknaden är gigantisk. Det finns anledning att ta sig till utställningen för närmare studier igen, men man får passa på, för i andra halvan av mars flyttar den vidare.

Efter fikat fick vi ett kort referat av Neve som varit på EasyFairs Internet-expo. Där fanns mycket teknik, och en del fungerade, och där fanns intressanta föredrag och debatter att bevista. Från temat Mobilitet nämnde han att Östen Mäkitalo hävdat att det viktigaste med mobiltelefoner är faktiskt att man kan prata i dom (och skicka bilder). Från temat Nätgemenskap att densamma inte ändrat villkoren för socialt nätverkande. Och från temat om öppen programvara att Googles och Microsofts representanter inte oväntat varit oense om den fria programvarans fördelar.. Google tror på  ett snabbt genombrott för Saas (Software as a service). Och friheten att nyttja och modifiera bedömdes av större vikt än friheten från avgift.

Bo Zetterberg avslutade med att visa några exempel på hur man på www.youtube.com  kan få många trevliga nostalgitrippar genom att söka på t ex Storyville, Louis Armstrong eller Count Basie. Liksom på nätet i övrigt finns det en massa vidrigheter på youtube också, men det kan man lämpligen undvika. En fråga om vad man av upphovsrättsliga skäl får lov att lägga ut på Youtube fick inget särskilt uttömmande svar.

Och så kunde vi hälsa senITels nyaste medlem välkommen. Han heter Kjell Österwall.

2008-02-07
kom dagens gäst från San Diego, USA. Bo Hedfors är dock ofta i Sverige och har ett förflutet hos Ericsson och Ellemtel, senare teknisk direktör och bas för Ericsson i USA, hos Motorola till 2002 och sedan egen konsult (Hedfone). Som sådan har han haft glädje av sin bakgrund eftersom USA länge legat efter Europa när det gäller mobil kommunikation. Ämnet för dagen var dock "USA goes wireless - äntligen", så det börjar ta sig även ower there.
     Bo gav oss en översikt över den mobila marknaden i USA och dess aktörer.  F n har ca två av tre amerikaner ett mobilt abonnemang, medan siffran i Sverige väl närmar sig 100 %.  Av de 250 miljonerna abonnemang hör ca 68 miljoner till AT&T, men flera stora operatörer finns. De flesta har CDMA-systemet *), men AT&T kör med GSM. Interoperatibiliteten (härligt ord) är begränsad, SMS fungerar hyggligt, men inte MMS.
     Att det tagit tid i USA beror bl a på prispolitiken, från början fick mottagaren betala även för inkommande samtal (med påföljd att man ofta hade mobilen avstängd), men numera finns prispaket som stimulerar till mer användning.   T ex är antalet SMS per dag nu mer än vad som för fem år sedan sändes på två veckor (nämligen runt 500 miljoner), vilket är mer per capita än i Storbritannien. På apparatsidan är Motorola klart störst med 31 %, vilket inte hindrar att deras problem nu är så stora att man överväger att kliva av från den marknaden. Nokia har 11 % och Sony-Ericsson hör inte till de stora).
     På operatörssidan sker konsolidering genom ett antal fusioner. Flera av de gamla Bell-döttrarna har köpts in av varandra - liksom namnet AT&T, vilket gör att det delvis börjar likna gamla tider, före Bells uppdelning.
     Ett problem i USA är att de nyttjade mobilfrekvenserna begränsar möjligheten att nyttja mobilen inomhus och flera system har därför vuxit fram som kopplar om till en egen liten basstation (alternativt till ett trådlöst LAN)   när man kommer in (och som sedan går ut på nätet via Internet).
Trenden går mot öppna system där telefoner som uppfyller vissa minimikrav kan anslutas till valfritt när, en utveckling som hejas på av bl a Google (men möjligen bromsas av Microsoft). I nästa generation, 4G, kommer tekniken också att bli mer gemensam. LTE-tekniken (en vidareutveckling av Turbo-3G), som Ericsson och Vodaphone satsar på, har goda chanser att dominera.
     Marknaden växer både vad gäller samtal, SMS och mobil data. Operatörerna kan också räkna med en hel del trafik genom annonsering i mobilen (om inte alla kunder ansluter sig till Nix-registret). Mobildata svarar nu för ca 20 % av de mobila intäkterna och när marknaden för ringsignaler var som hetast stod den för 10 % av musikindustrins intäkter!
     Ja, detta var en del av vad Bo Hedfors berättade för en stor och intresserad medlemsskara.

På bilden ovan visar Bo Hedfors han de senaste 20 åren,  på bilden till höger syns han själv lite bättre också.

*) Code-Division Multiple Access och är en digital mobilteknik. Till skillnad från konkurrerande system som använder TDMA, t.ex. GSM, tilldelar inte CDMA en specifik frekvens till varje användare. Istället använder varje kanal hela det tillgängliga spektrumet

2008-01-31
var programmet föga planerat, men det blev ändå fulllmatat och omväxlande.
Först diskuterade vi det eviga ämnet spam, och konstaterade att alla meddelanden om att man blivit miljonär aldrig ledde till att man fick några pengar, men i värsta fall kunde man bli av med en del om man var tillräckligt godtrogen.
Sedan konstaterade vi att det inte alltid var enkelt att avinstallera Nortons säkerhetsprogram; inte ens om man hade hämtat hem deras speciella program för just det ändamålet. Och att man aldrig ska installera dubbla antivirusprogram, inte ens om det första inte är aktiverat ännu. Det visade sig också att man inte behövde bli alltför orolig över smärre felmarkeringar (litet rött kryss) i bl a Telia Säker Surf/F-secure, de kunde ofta bero på att en uppdatering misslyckats (men som regel lyckades vid nästa försök några minuter senare).
Vi tittade på Ericssons film "The Warriors", som gav en allegorisk illustration till en del av det vi fick höra föregående torsdag. I animerad form visades hur datapaketen hanteras genom protokoll/gränssnitt, routrar, brandväggar, switchar etc - och man blev ännu mer förvånad än tidigare att denna rätt slarviga pakethantering kan fungera tillräckligt snabbt och bra för att överföra telefonsamtal och video i realtid. Vi påmindes om att problemen att skapa bra protokoll för dubbelriktad digital trafik i binär form var aktuell redan för den optiska telegrafen för 200 år sedan.
Gången tids historia hämtade vi också hem från nätet, nämligen Televerkets historia del VII (det kommer en länk till den så snart författarna sagt att det är OK).
Efter några praktiska frågor kring IP-telefoni (Skype) konstaterade vi att tiden inte räckte till alla programpunkterna. Men vi hann få tips om en del kommande evenemang:
- föredrag av Lars Nyberg (Telias VD)om vart Telia är på väg vid ett frukostmöte på   IVA  den 22 februari (man kan ringa 791 2977 om man vill försöka komma med, det kostar 150 kr) - Kurt K kommer att lyssna och kan rapportera sedan.
- IT-mössa i Sollentuna 6-7 februari (ej för allmänheten, men Neve kommer att vara där och kan rapportera sedan)
- Kvällsmöte på IVA den 5 februari om hur de från TV frigjorda frekvenserna ska nyttjas för bl a mobilt bredband (Krister är förstås med där och kan rapportera sedan).
Ett bildspel med van Gogh-målningar underhöll oss under fikarasten. På restlistan noterades bl a nyttjandet av YouTube.

2008-01-24
fick vi veta en hel del om TeliaSoneras internationella IP-nät, förmedlat av Bengt Carlsson som jobbar med just detta. Han började med att ta tiden på en pakettransport från Hong-Kong till Moskva. Det tog ca 360 ms, vilket inte var så himla snabbt, med tanke på att det var ett datapaket det handlade om. Å andra sidan så hade det åkt lång väg; via San José, New York, Köpenhamn och Stockholm. TeliaSonera har inga egna förbindelser med Kina, men företaget är en stor aktör på den internationella IP-marknaden med ett omfattande förbindelsenät i Europe (och en bit in i Asien) samt USA. Över (eller snarare under) Atlanten går 18 förbindelser  på vardera 10 GE (vilket ska uttydas Ethernetförbindelser med kapaciteten 10 Gigabit per sekund).  Telia har numera "peering"-avtal med bl a amerikanska operatörer, vilket innebär att man utväxlar trafiken utan avräkning (sender keeps all). Och bättre ekonomi.
Internet består av ett stort antal Autonoma System (AS, det finns mer än 10 000) som samverkar tack vare gemensamma protokoll och routingtabeller som lagras i routrar på olika nivåer i nätet Telia har runt 350 routrar (av märkena Cisco och Juniper). Kunderna i Sverige är anslutna till ett nationellt AS (3301) och för den internationella finns AS 1299 som inte har slutkunder anslutna, utan är en carriernas carrier, dvs har koppling till olika operatörer.
De viktiga protokollen som styr den tekniska samverkan bestäms av en sammanslutning benämnd RFC, uttytt Request For Comment, vilket antyder en från början löslig sammanslutning, men som i dagens läge bestämmer över operatörerna i protokollfrågor. Ett av de viktigaste protokollen är BGP (Border Gateway Protocol). Det ser till att skapa och uppdatera de routingtabeller som behövs runt om i olika AS för att trafiken ska skickas vidare åt rätt hålls tills den når den router där adressaten finns. För ökad hastighet behöver resp router bara läsa av vissa etiketter på varje datapaket för att veta den fortsatta huvudriktningen.
Bristen på IP-adresser är ett känt fenomen, som dock t v klarats genom optimeringar i systemet, genom dynamisk adresstilldelning m m. Relativt snart behövs dock det nya nummersystemet IP6 tas i bruk (utvecklat men inte ännu finansierat).
Bengt visade också på möjligheterna att med VPN (Virtual Private Network) ordna exklusiv "point-to-point"-kommunikation genom IP-nätet för kunder som har behov av detta.
På bilden visar Bengt exempel på onlineinformation i realtid om belastningen på olika vior i AS1299. Belastningen är oftast som högst vid 20-tiden på kvällen. Nu (kl 11.30) var kapaciteten till USA nyttjad till ca 20% och från USA till ca 40%. Näten är byggda med redundans för att klara feltillfällen. Teknikerna kan också vid behov tvinga trafiken att gå bestämda vägar. För servicekvaliten gäller det att ha tillräcklig kapacitet, men också att den fysiska transporttiden inte blir för lång (t ex vid IP-telefoni). Av sistnämnda skäl nyttjas enbart terrestra förbindelser och inte satellit i IP-nätet.
Bengt fick som traditionen bjuder som tack ett paket, ursprungligen från Italien, men som senast passerat det svenska autonoma systemet i Jakobsberg. Det hade dock varit på väg betydligt längre tid än 360 ms.

2008-01-17
Nytt år och nya möten i senITel, men nu åter i vår kända museala torsdagsmiljö. Många var det som kom, utöver gamla stamgäster även vår nyaste medlem (Kjell Simenstad).

Vi inledde med att kolla på vårterminens program, som ju fortfarande innehåller många möjligheter till nya ämnen (som framgår ovan) och vår värderade programchef Krister tar gärna emot idéer och tips, via Forum eller direkt per telefon eller epost.

Sedan kollade vi hur vår dator mår efter all julmaten. Den har nämligen under helgerna fått i sig inte bara Windows Vista Home Premium utan även Linux-varianten Ubuntu. De ligger på sina egna partitioner på den nya hårddisken. Pelle Carlson berättade om svårigheterna att installera Vista, som ju inleddes tidigt i höstas, men som nu hittat sin oväntade lösning. Redovisningen härav finns att läsa om du klickar här.
Vi har således nu möjlighet att nyttja tre operativsystem i datorn. XP (som fortfarande får anses som standard), Vista (som vi ännu inte kan så mycket om och som ännu inte fått så många program) och Ubuntu (som vi knappast vet något om; men där det gick bra att läsa våra dokument, surfa och eposta, men där vi inte lyckades få skrivaren att prestera läslig text).  När någon av oss vet mera (ett antal närvarande har nu Vista i sina hemmadatorer) så torde Vista och Ubuntu motivera var sin torsdagsförmiddag. För dagen var uppfattningarna - och erfarenheterna - lite delade vad gäller för- och nackdelar med konvertering från äldre till nyare operativsystem.

Årsmötet står för dörren (start 4 feb) och alla möteshandlingar finns nu tillgängliga på hemsidan - utom motionern (för det har ännu inte kommit några).

Nedan kan du klicka dig fram till referaten från tidigare års torsdagsmöten.

Sidan senast reviderad 2009-01-09