senITel

Våra senITel-dagar på Tekniska Museet 2009

· Först en tabell över vad vi tror att vi ska göra framöver på våra torsdagsmöten. (Redan genomförda torsdagar kan ligga kvar i grå färg)

· Därefter följer korta referat från respektive torsdag om hur det blev.

· Den officiella starttiden (för föredrag el dyl) är normalt kl 10. Vi är som regel klara till lunch.
Den som vill komma tidigare kan komma in från kl 09 och man blir normalt insläppt om man i entrén uppger "lösenordet" senITel (museet öppnar egentligen inte förrän 10).

· Vad vår Göteborgs-avdelning har för sig på torsdagar kan du se här.

Datum	Höstens program
2009-09-24	Slut på sommarens fröjder och start för höstens trevligheter. Vad vi ska ägna höstens torsdagsförmiddagar åt kommer vi troligen att ägna denna torsdagsförmiddag åt. Och så blir det spännande dragning i årets medlemslotteri!
2009-10-01	Måhända får vi ägna oss åt att få datorn att köra mer än ett operativsystem. Men vi räknar också med att hinna höra Kurt Åberg berätta om bildprogrammen Picasa och Photoshop Elements, vad som är bra och dåligt med respektive program.
2009-10-08	8 okt: FRA-veteranen Magnus Anderberg berättar om signalspaning, forcering och bearbetning av krigförande makters hemliga meddelanden, Lidingö 1940 – 1943
2009-10-15	Vi roar oss själva genom utbyte av erfarenheter och rekommendationer rörande hård- och mjukvara samt annat IT-relaterat
2009-10-22	Att arbeta i "molnet" - Google documents och Google sites demonstreras av Kurt Åberg och Pelle Carlson
2009-10-29	Höstlov
2009-11-05	Peter Du Rietz, intendent vid Tekniska museet kommer till oss för att berätta om projektet "Från matematikmaskin till IT" (projektets hemsida: http://ithistoria.se/)
2009-11-12	Net4Mobility - ett nytt bolag för ett GSM/4G-nät som blir gemensamt för Telenor och Tele2. Thomas Grundsten berättar om företaget och utmaningen att bygga ett så pass oprövat nät
2009-11-19	Studiebesök vid FRA-museet.
2009-11-26	Hans Larsson berättar om kabel-TV i Sverige och övriga Europa
2009-12-03	Patrik Hiselius om Operatörer och ansvar ifråga om fildelning, Ipred, blockering av bilder på sexuella övergrepp på barn samt reglering såsom EUs datalagringsdirektiv.
2009-12-10	Nobeldagen, med tidigt Luciafirande i senITel, och tips om hur och var man kan få fram julkort på datorn. Dels finns det ju naturligtvis på internet, och den händige kanske gör något själv. Kanända ger vi oss även på ett nytt försök med Windows7-installation.
OBS OBS!!	I senITel Forum finns möjlighet att diskutera förslag till "torsdagsktiviteter"Förslag till ämnen och/eller "gästföreläsare" kan lämpligen skrivas in där, men mottages också gärna per e-post av Krister (krister.bjornsjo'snabel-a'telia.com).

Här nedan följer referat från årets avverkade torsdagsövningar

Den 10 december
passade man på att dela ut årets Nobelpriser ut och senITel passade på att dela ut årets glöggportioner (med romrussin) och lussekatter m.m.
I båda fallen följdes invanda traditioner, vilket för senITels del innebar att en del av styrelsen stod för en stunds musikalisk underhållning (vårt Forum står förstås öppet för den som måhända tycker att det var något annat). Allt möjligt från White Christmas till Kalle Chefens vals stod på menyn.
     Men vi hann också med en del nyttiga saker. Krister gav tips om hur man i Powerpoint kan tillverka egna dubbla julkort och vi kollade in ett exempel på elektroniskt julkort från JibJab med rörliga bilder (på avsändaren själv). Även Care2:s julkort nämndes.
     Och så gjordes nytt försök att installera Windows7 på vår stationära dator. Den här gången gick det. Men ljudet försvann och Internetuppkopplingen försvann, troligen för att dessa funktioner på vår dators moderkort inte är kompatibla med Windows7 (lite förvånande eftersom de funkar ihop med Vista). Som tur är finns det möjlighet att köra datorn även med Vista och då fungerar allt (däremot försvan XP).
     Lämligt nätverkskort och d:o ljudkort torde kunna lösa problemen med Windows7, men det får bli en senare fråga, för nu tar senITel jullov och samlas igen torsdagen den 21 januari 2010.

Den 3 december
Patrik H.jpg (17607 bytes) handlade det om operatörernas ansvar för trafiken över deras nät. Patrik Hiselius som i Telias kommunikationsstab svarar för Public Affairs, dvs kontakter smed opinionsbildare och beslutsfattare (man kan också kalla det lobbying) gav oss en inblick. Som operatör söker Telia givetvis påverka vilka regler som skapas, men man följer lika givet de lagar som beslutats.
     Operatörernas roll är brevbärarens, man är inte polis eller domstol. Man kan inte svara för trafikinnehållet i nätet. Samtidigt har man en "corporate responsibility" när det gäller att värna barn, säkerhet, integritet. Det finns en överenskommelse mellan alla stora operatörer i norden och polismyndigheten: om polisen bedömer att en webbadress innehåller lagstridiga barnpornografiska bilder så stängs den av operatören och besökarna får upp en stoppskylt med information om orsaken. Det finns problem - ett tryck att få fler stoppregler inom andra områden, en brist på transparens i polissamarbetet som kan skapa misstro, en inte alldeles solklar rättssäkerhet. Arbetet fortgår.
     Den nya FRA-lagen blev bättre efter förändringar som bl a teleoperatörernas branschorganisationer medverkat till, men många frågetecken återstår att räta ut. Telia uppfyller förstås sina skyldigheter enligt lagen.
     När det gäller fildelning är det inte helt lätt att veta var gränsen mellan legal och illegal sådan går, men det är inte operatörerna som ska göra den bedömningen. Upphovsrätt ska givetvis respekteras, men kanske vore det mer effektivt att försöka tillmötesgå efterfrågan genom att erbjuda film, musik osv som lagliga tjänster till rimliga priser. På musiksidan börjar detta fungera, medan filmsidan ännu bromsar. Men resonemangen går nu i riktning mot mera morot än piska för att nå ökad laglydighet.
     Operatörernas lagring av kunddata är ett knepigt fall. Enligt LEK (lagen om elektronisk kommunikation) ska man inte spara i onödan, men enligt EU:s datalagringsdirektiv bör data som behövs för grov brottsbekämpning sparas i 6 månader. Och operatörerna måste inte spara data. Telia har för sin del valt att spara data för att säkra nätdriften, en del operatörer vill kasta data snabbt för att minska IPRED-lagens möjlighet att spåra vem som står bakom information på nätet. Oklart hur det blir i slutänden.

Den 26 november
Hans Larsson 1.jpg (28956 bytes) kom många till museet för att se och höra Hans Larsson som gav oss en expose över Kabel-TVs historia och troliga framtid. Hans basade själv över Televerkets KabelTV-division från tidigt 90-tal.
     USA var först med att sända TV på kabel redan under sent 40-tal. Lokala nät bildades, av topografiska skäl och för att kunna se filmer utan ständiga reklamavbrott. Näten kom småningom att byggas samman till större enheter. I Nederländerna och Belgien var man också tidigt ute, där fanns önskemålet att se grannländernas sändningar. Och i Norge startade man i Oslo-området på 70-talet (för man ville kunna se svensk TV).
     För svensk del började det i Lund 1983, närmast för att nå danska sändningar, men även tyska. Genom kollektiva avtal till lågt pris per lägenhet nådde man snabbt en bra penetration. I andra länder var det vanligt med lokala monopol, men i Sverige var konkurrensen fri. Efterfrågan var stor och snart blev "kabel-TV finns" en viktig uppgift i lägenhetsannonserna.
     När satellitsändningar kom igång ändrades bilden. Villaområden skaffade parabol och det gick inte längre att hindra reklamsändningar (eftersom sändningen skedde från annat land). Konkurrenter till Televerket var främst Stjärn-TV.
     Med 35-40 analoga kanaler blev kabeln rätt så proppad, men digitaliseringen stod för dörren och löste upp det hela. Kabel-TV bolagiserades i Televerket 1992. Man var tillsammans med Telia Research tidigt ute med teknik för Video on Demand och Pay per View, bl a genom ett stort prov i Jarlaberg. Man köpte in sig i danska och baltiska bolag och hade även planer på egen TV-kanal. Men så kom samgåendet Telia-Sonera och kabel-TV:n måste säljas av - Comhem blev resultatet.
     Internets genombrott medförde radikala förändringar även för kabel-TV och Telia kunde åter ge sig in på TV-området. Digital-TV, IP-telefoni, bredband i triple-play blev ett måste liksom interaktivitet. Kopparnäten skrämdes upp till allt högre hastigheter med ADSL och fibernät kommer (det går relativt lätt att även öka kapaciteten i koaxialnäten).
     Hans förutsåg för framtiden att de traditionella TV-kanalerna försvinner och att kunderna köper program eller snuttar efter eget val via Internet. Och att näten på sikt går ihop till ett gemensamt för all telekommunikation. Hur det även ska gå ihop ekonomiskt är väl inte alldeles självklart, men nya tjänster kommer säkert.

Den 19 november
gästade en 20-hövdad grupp det lilla FRA-museet på Lovön (fler kunde de inte ta emot på en gång, förhoppningsvis kan en liknande utflykt göras till våren med de som inte kom med den här gången). Där var förstås det mesta hemligt, vilket bl a innebar att inga kameror eller mobiltelefoner fick tas med in.
Museet visades av förre tekniske chefen Eric Rylander som är den som har stått för museets uppbyggnad. Där visas utrustning och historien kring ett flertal av de apparater som har använts i signalspaningsarbete sedan 1940-talet. Signalspaning i etern kräver god utrustning och kompetens beträffande radioteknik, signalbehandling och avkodning samt förekommande språk. Även ett exemplar av tyskarnas ”Geheimschreiber” finns på museet. Det var den krypteringsmaskin som svenska signalspanare efter mycket kvalificerat arbete lyckades avkoda. I en stor monter visades den radioutrustning som för några få år sedan bärgats från vraket av den i början av 1950-talet nedskjutna DC3:an samt ett gripande montage av foton och tidningssidor från de dramatiska händelserna efter nedskjutningen.
Efter besöket intogs lunch i Drottningholms golfklubbs vackert belägna restaurang. Bussturerna till och från FRA bjöd på en bensträckare vid Drottningholms slott med en glimt av kungligheter resp. en tur genom Nockeby, Höglandet, Ålsten, Smedslätten och Äppelviken i södra Bromma.

Den 12 november
handlade det om Net4Mobility, ett ämne som drog en stor lyssnarskara. grundsten.jpg (23412 bytes) Thomas Grundsten informerade generöst om projektet att för Telenors och Tele2s gemensamma räkning bygga upp ett 4G-nät (LTE) i Sverige.
     Thomas har en gedigen Televerksbakgrund från Ellemtel och nätsidan, med fiber, bredband, telefoni och internet men också från Bredbandsbolaget och Telenor. Själva Net4Mobility-projektet har endast ett 10-tal personer, drift- och byggnationsresurser hämtar man från de två moderföretagen, och det är också deras radiofrekvenser och master etc man nyttjar. Nätet blir teknikneutralt, omfattar såväl 900- som 2600-MHz-banden (och 800-bandet som ska auktioneras ut) och blir 100% IP och data, trots att även GSM-trafik ska hanteras.
     Det nya nätet får en "platt" struktur, ny teknik, med färre basstationer än vad moderföretagen har i dag, och med halverad energiförbrukning. LTE bygger på global standard och får mångdubblad trafikkapacitet (minst 140 Mbps ner och 50 Mbps upp och i avancerad version upp till 1Gbps, nota bene under ideala förhållanden). I samma hårdvara kommer man att mjukvarumässigt kunna köra olika applikationer och tekniken blir mindre och kan placeras uppe i masterna. Man räknar med att kunna nå längre ut i nätet och bjuda ännu starkare konkurrens gentemot Telia.
     Terminaler till rimliga priser kommer, först som "donglar", senare troligen som en syntes av mobiltelefon och miniPC. Men nätet måste också klara av en mängd gammal terminalutrustning som finns kvar hos kunderna.
     Om referenten nu förstod det hela rätt - det har hänt mycket sedan det begav sig..

DuRietz.jpg (41734 bytes) Den 5 november
gästades vi av Peter Du Rietz från Tekniska Museet i egenskap av museets projektansvarige i det stora dokumentationsprojektet Från matematikmaskin till IT. Projektet initierades när BESK fyllde 50 år och man insåg att det var hög tid att intervjua de personer som varit med på 50-, 60-, 70- och 80-talen när utvecklingen gick från stora maskiner för tunga matematiska beräkningar till persondatorer med mångahanda olika arbetsuppgifter. Dataföreningen, KTH och museet är projektets tre ben. Fokus låg mer på teknikens tillämpning än på tekniska prylar. En rad vittnesseminarier, hundratals intervjuer och en mängd bidrag i form av berättelse från ca 700 personer har resulterat i ett 40-tal publikationer (nåbara via hemsidan http://ithistoria.se) och 43 DVD-produkter - och ca 7000 sidor samlat material.
Projektet fortsätter och man överväger en ny fas: Från PC till Molnet. På hemsidan ges möjlighet att komma in med egna bidrag och synpunkter.
Synpunkter fanns en hel del även i senITelkretsen. Bl a på telekomaspekter som måhända borde redovisas i ett IT-historiskt projekt, men kanske inte ingått här (måhända för att de avhandlats i andra IT-historiska projekt). Ämnet är förvisso stort, men på nätet ryms ju mycket, så det är bara att bygga på.
Efter fikat diskuterades hur vi ska genomföra generationsskiftet från XP/Vista till Windows 7 i vår dator. Vi bör ha XP kvar, tyckte församlingen, och ersätta Vista med Windows7 (som vi redan köpt in i dess Ultima-version). Installationen torde kräva en egen torsdagsövning när vi får tid.

Den 22 oktober
stiftade vi bekantskap med Google documents och Google sites, ett par av de tjänster som tillhandahålls gratis på nätet (eller "i molnet" som det kallas f n). Kurt Åberg och Pelle Carlson visade exempel på hur man kan skapa och lagra sina ordbehandlingsdokument, kalkylblad och presentationer på nätet och göra dem tillgängliga för dem man själv bestämmer, t ex en arbetsgrupp som ska jobba fram en gemensam beskrivning.
     Man skaffar sig ett konto hos Google.com (om man redan har ett epostkonto hos dem fungerar det, men det är inte nödvändigt att ha Google-epost). Det är gratis det också.
    Det går också bra att lägga upp Word-, Excel- och PowerPoint-filer som man producerat lokalt så att de blir Google documents och kan redigeras på nätet. "Molnet" gör att man egentligen inte behöver något Office-programpaket i sin dator, det räcker med opertivsystem och webbläsare.
     Via medhavda bärbara datorer med mobilt bredband visades också hur man i realtid kan vara inne flera på samma dokument och ändra, samt hur man kan göra frågeformulär och skicka ut, kanske för att bestämma ett mötesdatum, och få svaren sammanställda.
     Björn Ståhl kompletterade med att visa en motsvarighet till frågeformulären som finns hos www.doodle.com och som verkade ännu smidigare än den variant som Google documents har.
Slutligen fick vi se hur man kan nyttja Google sites för att göra hemsidor utan att behöva kunna HTML-kod och utan att ha ett hemsidesredigeringsprogram i sin dator.
     Den som vill experimentera vidare med en del av de dokument som visades kan gå till https://www.google.com/accounts logga in som senitel@telia.com och ange lösenordet senITel2009 (eller öppna ett eget konto).

Den 15 oktober
träffades en kärntrupp som i ordinarie datorskötaren Pelle Carlsons frånvaro hade en del startsvårigheter som medförde att vi fick klara oss utan projektorn.
diascan.jpg (23962 bytes) Johan Martin-Löf meddelade att Den svenska IT-historien fått en egen webplats: www.ithistoria.se. Där dokumenteras projektet ”Från matematikmaskin till IT”, i vilket Tekniska Museet var en av deltagarna. Där finns tillgång tlll det material som insamlats under arbetet. Avsnittet om telekommunikation handlar om mobiltelefonins framväxt, inte om datatekniken i Televerket, vilket kanske hade varit motiverat.

Johan informerade också om Svenolof Karlssons bok ”Att förändra världen” som just utkommit. Boken är en berättelse om Lars Magnus Ericsson och hans efterföljare. Den beskriver ingående mobiltelefonins framväxt både hos Televerket/Telia och hos Ericsson. Boken presenteras på webplatsen http://www.storkamp.com/ericsson.html. Den skall gå att köpa på nätet för 285 kr.

Många av senITel-medlemmarna som i sina gömmor har diabilder från yngre dagar har funderat på att skanna dem och lägga in dem tillsammans med de digitala bilderna från dagens digitalkameror. Krister Björnsjö berättade om en ny ”skanner” (bilden) som är avsevärt snabbare än andra skanrar. Anledningen är att det inte alls är en skanner utan en 5 megapixels kamera. Det tar bara ett par sekunder per bild att få en jpeg-fil med bilden i digital form. De resulterande digitala bilderna kan sedan förbättras i bildbehandlingsprogram på samma sätt som bilder från en digitalkamera. Priset är c:a 700 kr.

Den 8 oktober
Anderberg.jpg (33022 bytes) fick vi höra mycket om vad som sig tilldrog på Lidingö på 40-talet. Magnus Anderberg, med gediget Ericsson-förflutet, sedermera ADB-chef i Lidingö och numera ordförande i Lidingö hembygsförening, redovisade sina rön rörande "Hemligheter under kriget". Redan 1940 lade Försvarsstaben beslag på Riksidrottsförbundets fastigheter på Bosön där förhållandena för radiosignalspaning var bättre än vid Karlaplan och ett 70-tal personer sysselsattes med avlyssning av framförallt tyska sändningar. Magnus far Erik Anderberg var chef för signaltjänstavdelningen. När tyskarna efter ockupationen av Norge begärde att få skicka sin trafik från Norge via Sverige underlättades arbetet för spanarna (även om man officiellt förstås protesterade livligt).
     Många intressanta och skickliga personer engagerades i verksamheten. Bland dem Arne Beurling, som lyckade med konststycket att knäcka meddelandena från tyskarnas "Geheimschreiber", en betydligt knepigare krypteringsmaskin än Enigma. Han lät t o m bygga ett eget exemplar. Troligen bidrog trafikstörningar i maj 40 till att koden kunde knäckas, de framtvingade ödesdigra omsignaleringar.
     Beurling lyckades också knäcka en tjeckisk chiffrering (där även klartexten var obegriplig tills en medarbetare kunde avslöja att den var skirven på tjeckiska) - en bedrift som sedermera blev till ett operalibretto. Beurlings framgångar renderade honom så småningom arbete vid Princeton university - i det som tidigare varit Einsteins arbetsrum.
     På Lidingö växte verksamheten och fler anläggningar togs i bruk, men föga anade lokalbefolkningen vad som försiggick - eller i vart fall pratade man inte om det. 1942 dechiffrerades över 100 000 meddelanden, sedan blev det svårare; tyskarna hade insett (eller snarare fått hjälp att inse) att svensk signalspaning kunde läsa deras dittillsvarande chiffermerddelanden som en öppen bok - t ex visste man om tyskarnas invasion i Ryssland ett par veckor i förväg.
     Det var ofta bråttom att förmedla informationen vidare - genom att ta upp ett hål i golven på Bosön kunde man snabbt få info om dechiffrerade ryska bombfällningsorder rörande Finland ner till undervåningen, där de omgående sändes vidare till finska signalspaningen - här handlade det om minuter innan bomberna skulle börja falla.
     Om detta och annat berättade Magnus om för en månghövdad och intresserad skara senITelare, oberörda av att naturen utanför bjöd på en av årets vackraste höstdagar.

Litteraturreferenser i ämnet:
- Bengt Beckman: Svenska Kryptobedrifter (med en beskrivning hur Arne Beurling knäckte den tyska chiffertrafiken.) (1996) (Pocket 2006)
- Bengt Beckman: Svenska Kryptotriumfer under andra världskriget (1999)
- Försvarets Radioanstalt 50 år, 1942 – 1992
- Fotografier och material välvilligt utlånade från FRA Arkiv och Museum.
- Privata minnesanteckningar från Erik Anderberg
- Craig McKay & Bengt Beckman: Swedish Signal Intelligence 1900-1945 (2003)
- David Kahn: The Codebreakers (1967)

Den 1 oktober
hade något färre lockats ut i de snåla höstvindarna för att ta sig till Tekniska Museet, men vi var ändå ca 20 pers. Vi enades om att e.v. inte riskera vår dators funktion genom att försöka få den att starta Vista och Ubuntu. I stället föreslogs att vi köper in en uppgradering till Windows 7 när den kommer senare i månaden och installerar den på vår dator. Det lär ju vara ett bättre system än Vista och kan vara bra att lära känna.
Till Mayer fick en trisslott som arvode för sin septemberbild på hemsidan. Den gav 10-faldig vinst, men vinsten var tyvärr 0 kronor. Calle Falk har en lott att vänta - det är hans bild som ligger på sidan i oktober. Till bekräftade nu att han kommer att skicka vinstpresentkort till de tre vinnarna från förra veckan i medlemslotteriet.
Kurt Åberg gav oss sedan en intressant jämförelse mellan Picasa 3 och Photoshop Elements 5. I kort sammanfattning kan noteras att det går att göra betydligt mer(och bättre) i Photoshop Elements än i Picasa, men det är betydligt krångligare (och dyrare, eftersom Picasa är gratis) och nya Picasa kan faktiskt göra en hel del åt bilderna. Och den sparar automatiskt originalbilden, ifall man själv ändrar i den. Automatisk retusch av damm och repor ingår, liksom möjlighet att skapa collage av bilder. Kurts redovisning (som ursprungligen är gjord för SeniorNet Södermalms fotogrupp) finns att hämta som word- eller pdf-fil på https://sth-se.diino.com/pellegram/senITel.

Den 24 september
var det dags att starta senITels trettonde hösttermin. Och visst hade oturen varit framme. Det gick bara att köra Ubuntu, inte Windows, i vår dator på museet.
Men det gick förstås ändå bra att koppla upp sig på Internet. Med hjälp av en slumptalsgenerator på nätet drogs så de tre vinnarna i årets stora medlemslotteri - hela 73 medlemmar hade försett sig med varsin lottsedel, vilket nog är rekord för inloggningar i vårt forum.Dragningen utföll sålunda:

Ordförande Kalle hälsade förstås välkommen och påminde om att vi behöver en ny programchef, dvs någon som ser till att torsdagsförmiddagarna framöver förses med något vettigt innehåll. Krister, som skött sysslan med den äran, behöver ägna sin tid åt annat. Dock hade han, som framgår ovan, med hjälp från andra redan fått ihop programpunkter till rätt många av höstens torsdagar. Om vi alla hjälps åt med idéer så blir det fullbokat - och den som vill bli ny programchef får gärna kontakta Kalle eller Krister.

Så resonerade vi runt diverse dataproblem, inte minst då hur tusan vi skulle få Ubuntu att ge oss tillgång även till XP och Vista, som finns i datorn. Försök ska göras att hitta en Ubuntu-kunnig som kan berätta för oss om detta Linuxbaserade system, och kanske också hjälpa oss att återställa datorn i rätt skick (efter mötet lyckades några kvarvarande dock få datorn att starta med Windows XP, men då fanns det inte kvar något alternativ för att starta Vista eller Ubuntu. Ytterligare handpåläggning behövs alltså.

Boktips lämnades också: "Hur funkar det?" som Kjell&Co säljer för 39 kr och handlar om datorer, nätverk, ellära och hembio. Samt "Att förändra världen" som Johan Martin Löf visade ett förhandsexemplar av. Handlar mycket om Ericsson och Televerket, mobilteleutvecklingen m m. Slutligen utbyttes synpunkter om för- och nackdelar med mobiltelefon och mobilt bredband i stället för fast uppkoppling och ADSL. Går att spara 6000 om året men kanske blir bredbandet rätt smalt ibland när många surfar.

Den 14 maj
fortsatte de cineastiska övningarna. Vi tittade på två filmer: En journalfilm från 1971 samt en riktig gammal goding om rikssamtal från 1951. Dessutom hade vi som pausunderhållning en utrymningsövning av samtliga besökare på museet. Jag skojar bara, men brand hade uppstått i en tvättmaskin inne i museet, därför blev det stort pådrag från brandkåren.
Vi önskade varandra trevlig sommar och ska ses igen den 24/9.
Hälsar Kjell Rydberg

Den 23 april
var vi på utflykt i underjorden. Fredhälls telestations inre granskades på allt djupare nivåer, från reservkraftaggregat och batterier till tunnelsystem under staden och med anhalter däremellan vid korskopplingar (både vanliga och för optisk fiber), transmissionsutrustningar, lokalstation (som betjänar ca 40 000 nummer) med "gammal" AXE-teknik, förmedlingsstation med modernare elektronik och mycket annat. Våra guider P-O Blomgren och Stephen Morrison gjorde ett bra jobb och svarade på många frågor, men även om modern stationsutrustning är tystlåten så är inte alla kylfläktar det. Därför begränsar sig referatet från detta besök till några bilder enligt nedan:

Den 16 april
PHolm090416.jpg (37030 bytes)

samlades vi efter påsklovets utsvävningar till en mer reglerad tillvaro. Peter Holm, jurist, tidigare hos Näringsdepartementet men sedan Sonera-fusionen hos Telia, gav oss en initierad bild av nuläge och trolig framtid vad gäller regleringen inom teleområdet i Sverige och Europa.
     Den nuvarande telelagen (lagen om elektronisk kommunikation) är speciell såtillvida att den inte i första hand anger vad man får och inte får göra, utan reglerar formerna och procedurerna för hur Post- och Telestyrelsen (PTS) får fastställa regler inom teleområdet. Detta ger PTS en unik makt att bl a bestämma skyldigheterna för den dominerande operatörern inom ett antal olika marknader. I den processen har ett antal tvister och överklaganden förekommit, liksom i det efterföljande steget då det gäller tillämpningen av reglerna. Priser för samtrafik och förment diskriminering (av Telia gentemot övriga operatörer) har varit vanliga ämnen. Men Telia har ofta gått oskatt genom dessa tvister.
     EU gör nu en översyn av de övergripande reglerna från 2002 som utgjort grundvalen för PTS agerande. Ny myndighet på EU-nivå för att ensa regeltolkningarna och verktyg för "funktionell separation" (av nät och trafik) är tänkbara, men omstridda, nyheter, liksom krav på att nummerportering vid operatörsbyte ska ske på 1 dag (f n tar det i Sverige ca 10 dagar).
     PTS förbereder sig inför de nya EU-reglerna och funderar på nya relger för betalsamtal, trasitering via annans nät och hur accessnätsregleringen ska anpassas från att bara ha gällt kopparnätet till att även gälla fibernät (där det inte är givet att Telia är dominerande leverantör). Med mera.
    Det nya Skanova AB som ska svara för en funktionell separation mellan nät och trafik. Kraven är höga och det gäller att kunna visa att ingen part diskrimineras vad gäller nätaccess, sevice och priser. En trehövdad nämnd rapporterar regelbundet hur man lyckas - rapporter som är intressanta såväl för PTS och Telia som för Telias konkurrenter.
     Avslutningsvis diskuterade vi något Telias höjda kvartalsavgift för basabonnemang som (hittills?) gett rätt lite eko i kundkretsen.

Den 2 april
var vi alla idel öron när Krister Björnsjö gick igenom grundläggande bildbehandlingsmetoder i Adobe Photoshop Elements (nr 6). Programmets sorteringsfunktioner har behandlats tidigare, så nu var det redigeringsmöjligheterna som fokuserades. Krister rekommenderade läget Fullständig redigering och läste in ett antal exempelbilder.
     Att vrida sneda bilder rätt går bra på tiondels grad när (Bild/Rotera, alternativt "räta upp"-verktyget, alternativt ... ja, som vanligt finns det ett flertal sätt att göra allt på.
     Justera perspektivet gick också som en dans (Bild/Omformatera/Perspektiv). Vill man ha det riktigt rakt blir det kanske lite tomt i de nedre hörnen av bilden, men då kan man fylla ut i hörnena genom att nyttja klonstämpeln - på det sättet fick Masthuggskyrkan på bilden lite extra tegelstenar.
     redeye.jpg (50926 bytes)

Att ändra ljus ("exponering") och kontrast hör ju till de klassiska mörkrumsåtgärderna och hanteras sofistikerat med programmets verktyg (Förbättra/Justera ljussättning/Skuggor-högdagrar), där man kan göra skuggor ljusare och ljusa ytor mörkare. Hela bilden påverkas på liknande sätt (Förbättra/Justera ljussättning/Intensitet-kontrast)
     Färgjustering kan göras på olika sätt (Förbättra/Justera färg), bl a kan man ändra hudens färgton och göra en blek nuna lite friskare eller tvärtom. Röda ögon fixas busenkelt med Röda-ögon-verktyget (men funkar bara på foto, inte i verkligheten). På bilden t h har ett rött öga först genom kloning gjorts till två, varefter det högra av dem behandlats för rödaögonåkomman.
    Krister visade också hur man kan skriva in text i bilden om så önskas. Och till sist hur man bäst sparar bilden, beroende på om man ska jobba vidare i Photoshop me den (PSD-format) eller om man är färdig med den (JPG-format). Med dagens pixelstinna kameror blir även jpg-bilderna rätt tunga om man väljer högsta jpg-kvaliteten.
     Det nämndes också att det finns ett gratis bildbehandlingsprogramsom av somliga anses jämbördigt med APE, det heter Paint.net.
    Sedan hann vi inte mer (ja, vi fikade förstås också), för styrelsen skulle hinna med ett möte och lokalen var bara ledig till halv ett.

Den 24 mars
var vi på besök hos Stockholm Radio i Nacka Strand, där Arild Winge gav oss en inblick i ett helt nytt Stockholmradio än den gamla kustastationen i Stavsnäs. Kustradion är nu en del av Viamare-gruppen, där även Sjöassistans men också många fritidsbåtföretag ingår, liksom t ex Sandhamns seglarhotell. sthradio1.jpg (27414 bytes)

     Den ursprungliga kustradioverksamheten finns kvar sedan 1911, men i mindre format. Man har dock 25000 svenska kunder och sänder 60 000 sjöfartsmeddelanden om året. 50-talet VHF-basstationer och 5 HF-stationer manövreras från Nacka Strand.
     Flygradio är också en del av verksamheten sedan många år. Det handlar då förstås inte flygledningstrafiken utan om kommunikation mellan de flesta flygföretag och deras plan, ca 120 000 transaktioner om året - man är rätt ensam om denna service och sköter verksamheten för större delen av Europa med omnejd. På samma sätt har man ett AOCC (airline operation control centre) som säljer färdplaneringstjänster åt många mindre flygbolag, bl a Star Air.
     Sjöassistans bildades för 10 år sedan och organiserar resurser och förmedlar kontakter när det gäller incidenter på sjön som inte kräver sjöräddning - mest handlar det om fritidsbåtars motorkrångel i Stockholms skärgård, men man servar hela landet och samspelar vid behov med sjöfarstverkets räddningscentral i Göteborg. För den egna hjälpverksamheten har man samarbete med över 600 skeppare runt svenska kusten, många varv och dykare m fl. Medlemmar i sjöassistans kan teckna försäkring för sina båtar, så man har också ett försäkringsbolag.
     Vidare sköter man beställningsförmedlingen för ett 50-tal sjötaxiföretag, har en omfattande utbildning av fritidsbåtsägare, dygnetruntöppen help-desk för bl a sjöfartsverket samt driver IT-tjänster som "Sjöportalen online" och "AIS web", det senare en sorts övervakning av båttrafik med GPS-teknik med lokala vindprognoser och vattenståndsrapporter som extratjänster.
     Så dagens kustradio söker sig nya verksamhetsområden med koppling till sjöfart och telekommunikation. Med ca 30 anställda och en omsättning runt 32 milj kr får man det hela att gå runt och ge vinst.
     Vi fick också titta närmare på expeditionsplatser m m. På bilden med Arild närmast kameran studerar några av dagens rätt stora och vetgiriga skara senitelare kustradions flygradioexpedition.

Den 19 mars
gästades vi av en av initiativtagarna till senITel, Göran Olausson. Han kom för att visa oss ett litet urval av alla sina egenproducerade filmer/videor. Alltsedan han fick tillgång till en 16 mm filmkamera 1939 har han ägnat sig åt att filma. De första produktionerna i telesammanhang var för driftvärnet i Gävle, men 49-50 gjorde han och Bertil Palmer med stöd från verket en film om gävleområdets automatisering. I mitten av 80-talet blev det video i stället och Göran har filmat intervjuer med ett antal namnkunniga televerkare genom åren.
Det vi fick titta på denna gång var dock mera egotrippat - filmsnuttar från senITels första år och en film som Göran och K.V. Tahvanainenm gjorde när Telemuseum stängdes. Vi såg bl a det senITelmöte då Ragnar Thorell firades för att han fyllde 80, det då SeniorNets ordförande ViviAnn Lundberg gästade oss och några möten till då vi drack glögg eller frös in våren på Stallet-restaurangens uteservering. Sedan fick vi också se en intervju med Gunnar Stigmark, legendarisk telefonbyråchef. Och en snutt om senITel ur SeniorNets presentationsvideo från sekelskiftet.
Tekniken krånglade förstås lite också, så vi fick klart för oss att vi borde skaffa ett program som kan visa DVD-skivor utan problem.

Den 12 mars
karlarne.jpg (25203 bytes)

fick vi en historisk exposé över sjöfartsradion genom 100 år. Karl-Arne Markström (vars far är kusin med Kjell M) på bild här t.v. från Telemar Scandinavia var det som försåg oss med den.
     Från Maxwell, Hertz och Popov via Marconi och fram till dagens situation. En pionjär var också svensk, Rendahl, som tillsammans med tysken von Arco uppfann en gnistsändare som sände toner i stället för bara skrapljud (Tönende Löschfunken, system Telefunken, bild nedan t.h.).
     Marconi såg affärsmöjligheterna med sjöfartsradio och hyrde ut såväl radiostationer som telegrafister och försökte skapa sig ett monopol på marknaden. Något som förhindrades bl a av Telefunken-systemet.
     Titanic-katastrofen satte fokus på radions betydelse och ledde till ensade regler för passningstider etc.
     På 1920-talet kom kortvågssändarna , som gav global räckvidd och blev ett rejält steg framåt för sjöfartsradion. Frekvenskaos hotade men ITU:s världsradiokonferens 1927 redde upp det hela.
     I slutet av 30-talet gjorde kraven på frekvensstabilitet att gnistsändarna inte längre fick brukas annat än som reservutrustning. Då kom också möjligheterna till telefoni med fartyg. Det dröjde dock till 60-talet innan talkommunikationen tack vare SSB-sändare blev mer vardagsvara.
    Efter andra världskriget provades VHF, men det fick genombrott först på 60-talet, då tekniken blivit tillräckligt bra. Det blev trångt i etern efter 1945 och en total översyn av frekvenserna gjordes av ITU-mötet i Atlantic City 1947. De nya kraven gjorde det mesta av äldre utrustningar omoderna. gnist.jpg (12281 bytes)

    Telegrafin dominerade fortfarande på 1950-talet, automatisering av texttrafiken inleddes dock på 60-talet, bl a genom Maritex.
     De geostationära satelliterna gav helt nya möjligheter på 70-talet, Marisat och senare Inmarsat bildades. Priserna föll. Säkerhetssystemen förnyades också med väldefinierade larmvägar till land, där räddninginsatser kunde organiseras.
    Svenska Televerket hyrde i många år ut radiostationerna till svenska fartyg, liksom fullservice på stationerna. Vid behov flögs reparatörer till världens alla hamnar - ett system som upphörde på 80-talet, bl a ett krav från personalorganisationerna.
     För tio år sedan upphörde i praktiken radiotelegrafistyrket. Kustradion har rationaliserats till ett integrerat sammanhängande system, där alla operatörer kan disponera resurserna och bemanningen koncentreras.
     Karl-Arne tror för framtiden på en fortsatt integrering av sjöfartsradion med telenätet i övrigt med bredbandstjänster via globala mobiltelenät och likartad service till lands och till sjöss. Redan nu har mobiltelefonin tagit över den kustnära trafiken helt och hållet.

Den 5 mars
excellerade vi i Excel. Till Mayer, vår kassör, repeterade först en del grundfunnktioner i programmet och visade oss sedan hur klubbens bokföring sköttes med Excelark, där input i hög grad utgjordes av transaktionslistor från plusgirokontot som kan importeras till Excel och sedan (efter viss handpåläggning) skapar de summeringar och redovisningar som behövs för vår ekonomiuppföljning.
     Det blev lite extra övning för Till också, eftersom Excel plötsligt valde att öppna sin Office2007-version, där vi gemensamt fick leta oss fram till de kommandon som inte längre ligger på samma ställen som de gjorde i Office2003. Men det gick det också.
     Efter kafferasten visade Uno Herrlin hur han nyttjat en stor databas med information om alla telefonstationer när det en gång var aktuellt att skaffa fram beställningsunderlag för introduktion av AXE-M (dvs ett mellanting mellan elektronik och elektromekanik, där abonnentstegens koordinatväljeri behölls, men stationens intelligentare delar byttes mot AXE. Han gav exempel på hur man kan utnyttja autofilter för att sortera och gallra i materialet på olika sätt.
     Krister Björnsjö kompletterade med att visa hur man i en stor Excel-tabell kan låsa rubrikrader och/eller vänsterkolumn(er) så att de ligger kvar även när man skrollar i dokumentet (ställ dig på raden under det som du vill ha kvar överst vid skrollning, välj avd Fönster, kommandot lås förnsterruta. Och så fick vi tips om hur man tämligen automatiskt kan numrera raderna i tabellen från valfri rad och nedåt.
     Sedan var det dags att ta bussen till Södermalm för att bevista Göran Olaussons videominnen.

Den 26 februari
summerade vi erfarenheterna av årsmötet. Tekniken hade fungerat problemfritt och debattdeltagandet var tämligen högt, delvis tack vare en oviktig diskrepans i bokslutets siffermaterial. I den nya förstärkta styrelsen kommer Kjell Rydberg att sköta programplaneringen tillsammans med Krister - det underströks dock att många krafter måste samverka med tips om ämnen och kontaktpersoner för att torsdagarna framöver ska bli intressanta och givande.
     Så ondgjorde vi oss en del över att ingen mobiltelefontillverkare vill göra enkla nallar med läsbara siffror och skärmar och med kännbara knappar som kan hanteras inte bara av barnahänder.
     Neve propagerade för ett projekt där vi specar en dator endast för det nödvändigaste (vad nu det är) och sedan skaffar och fyller den med gratisprogram. Kanske något för en liten projektgrupp, trodde han.
     Och Pelle Carlson berättade vidare om säkerhetsprogram som man inte behöver ha i sin dator, utan som gör det möjligt att via webbläsaren genomföra kontroll av sin dators hälsotillstånd. Det är förstås närmast bara ett komplement till de antivirus-, antispion- och brandväggsprogram som man har i sin dator. Vi tittade på F-secures hälsokontroll (http://www.f-secure.se/healthcheck) som går igenom de program man har och rekommenderar uppdatering/uppgraderingar och även (som regel) ger direktlänkar till sådana åtgärder. Microsoft har också ett program som kollar upp ens dator vad gäller säkerhet, städning och finjustering. Det heter One-care Safety scanner (http://onecare.live.com/site/sv-se/) och förefaller göra en ordentlig koll (i vart fall tar den avsevärd tid i anspråk). Medan vi höll på hittade vi också Nortons säkerhetstestprogram (http://security.symantec.com/sscv6/home.asp?eula_status=0&langid=in&venid=sym&plfid=23&pkj=VLDCXSZHFNGASZLERNK&bhcp=1) som vi dock inte hann kolla in närmare.
     Resvägen för dem som nästa (eller nästnästa) torsdag tänker besöka Brofestet i Tanto för att kolla film klargjordes också med hjälp av webbplatserna eniro, hitta och sl.

Den 19 februari
StigG2.jpg (22287 bytes)

fick vi en fyllig redovisning av ett sjökabelprojekt, närmare bestämt optokablarna Sverige-Tyskland i början av 90-talet. Det var Stig Gunnarsson som berättade om hur han efter många år på nätplanering vid en omorganisation 1992 hamnade på en gubbhylla, men blev erbjuden att ta hand om sjökabelprojekt. Som han redan hade skepparexamen accepterade han och det blev 6 och ett halvt projekt innan han gick i pension. Från kabelspecifikation, via upphandling, projektering, tillverkning, utläggning, idrifttagning och uppföljning.
     Stig liknade optokabeln vid en 20 mil tjock glasruta med en lampa i ena änden och en fotocell i den andra. 2,5 miljarder blinkningar i sekunden klarade man att överföra och kraven var att högst 20 blink fick bli fel på 14 dagar.
     Den första tysklandskabeln lades på telegraftiden, 1865, de nya kablarna på 90-talet var nummer 10 och 11. Den ena kabeln var reserv för den andra, och de har därför olika dragningar i geografin. Redundansen behövs, det har varit ett antal avbrott på endera kabeln genom åren. Och vid fel på kabeln tar det minst en vecka att laga.
     Projektgruppsmöten varje månad var kutym och de kombinerades med social samvaro, t ex i den tjusiga villa Sjövik eller Silja Lines redarhytt. Imponerade på de tyska kollegorna.
    Vi såg också den video om kabelprojektet som producerades av TELE-TV och fick höra om bl a kontaktproblem inför invigningshögtidligheten, vilka dock avhjälptes i sista stund så att kommunikationsministrarna kunde utväxla multimedial information.
     Projektet finns också beskrivet i ett nummer av Tele 1994, artikeln finns att hämta här i pdf-format (ca 2,8 Mb).

De församlade passade också på att gratulera och hurra för programchef Krister Björnsjö som några dagar tidigare fyllt 70.

Den 12 februari
propagerade Pelle Carlson för gratis säkerhetsprogramvara - som privat användare har man goda möjligheter att slippa betala.
     Ett bra antivirusprogram, som numera även inkluderar ett skydd mot spionprogram, är AVG från Grisoft (för att hitta gratisversionen bör man gå till http://free.avg.com och avstå från erbjudanden om pro-version o dyl). Vi hämtade hem och uppdaterade en ny version av detta program och det gick tämligen smärtfritt.
     Ett måhända lika bra, och i vissa avseenden smidigare, antivirusprogram är Avast (kan hämtas på http://avast.com/eng/download-avast-home.html). Här finns även en svenskspråkig version. För att kunna uppdatera krävs en licens som man får gratis via epost. Denna licens måste förnyas för varje 12-månadersperiod. Vi hämtade hem programmet, men utan att installera det - som bekant kan det bli eländes elände om man försöker installera två antivirusprogram i samma dator.
     Uppdateringar med nya virusvaccin sker i princip automatiskt både för AVG och Avast.
     Om man har en router inkopplad mellan modem och dator fungerar den även som brandvägg. Och i Windows XP och Vista finns Windows eget brandväggsprogram. I Voista skyddar det mot både inkommande och utgående hack-försök, men i XP bara mot inkommande.
     Vill man ha en bra gratis mjukvarubrandvägg finns t ex Zone Alarm från Zonelabs (http://www.zonealarm.com/security/en-us/free-upgrade-security-suite-zonealarm-firewall.htm klicka sedan på knappen i högerkolumnen). Håll fast vid gratisversionen trots andra erbjudanden som ges. När programmet är installerat krävs att man för varje nytt program som vill komma ut på nätet från den egna datorn anger om det är tillåtet eller inte. Om man först kryssar i att datorn ska komma ihåg beskedet så slipper man få fråga på samma program fler gånger. Även Zone Alarm inkluderar visst skydd mot antispionprogram.
     I Vista finns Windows Defender, som jagar antispionprogram automatiskt och även uppdateras automatiskt. Progammet kan även hämtas hem gratis till XP (http://www.microsoft.com/sverige/protect/spyware/software/default.mspx).
     Vi hann också prata en del om det pågående årsmötet. Inläggen har varit rätt så många, vilket ju är glädjande. Dock har inga motioner inströmmat i år.

Den 5 februari
geary1.jpg (25810 bytes)

fick vi besök av John Geary som arbetat sedan 1980-talet för Televerket/Telia/TeliaSonera. Han var bl a chef för en av de tidiga utlandssatsningarna, Telia UK i London. John arbetar sedan några år med TeliaSoneras internationella relationer och med Telias historia.
     John informerade om TeliaSoneras satsningar i olika länder och berättade om bakgrunden till dem. 1989-90 gjordes spridda inköp i en internationell satsning, bl a i Omnitel i Italien. Några år senare såldes flera av dem och Telia gjorde under 90-talet vinsthemtagningar. Telia koncentrerade sig istället på de nordiska länderna och i Unisource. Unisource-satsningen blev dock ett misslyckande.
     Finska Sonera gjorde flera inköp, bl a Turkcell, och tågade vidare i några europeiska länder. Ett alltför dyrt bud på en 3G-licens i Tyskland ledde till att Sonera fick ekonomiska problem, vilket var en av anledningarna till samgåendet med Telia några år senare.
     geary 2.jpg (26294 bytes)

TeliaSonera-koncernen har nu i majoritetsbolagen c:a 32 000 anställda (150 000 i alla bolagen där man har ägande). Koncernens främsta marknadspositioner är naturligtvis i de nordiska och baltiska länderna, TeliaSonera är ledande mobiloperatör i Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen; Netcom i Norge är andra operatör, och i Danmark svänger Telia mellan andra- och tredjeplatserna. För bredbandstjänster är situationen snarlik, utom i Finland där man är en av de tre största operatörerna. Koncernen har hittills behållit de inarbetade varumärkena på de olika marknaderna, se bilden t h. Dessutom har koncernen ett eller flera lågprismärken i varje land, t ex Halebop i Sverige och Chess i Norge.
     Ett arv från Sonera är en mobillicens i Spanien. Inför hot om tillbakatagande av licensen drog TeliaSonera igång en lågpristjänst, Yoigo, på ett fjärde nät. Yoigo tillämpar outsourcing helt och hållet, bolaget har endast 81 anställda. Nätutbyggnad och driften av nätet svarar Ericsson för.
     Inom begreppet Eurasia är TeliaSonera ägare av större eller mindre delar i operatörer i Turkiet, Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Kazakstan, Nepal och Kambodja. Ett par exempel är Turkcell, där man äger 37%, med 36 miljoner kunder, störst i landet, och ryska Megafon som ägs till 44%, 42 miljoner kunder. Dessa marknader är intressanta, framförallt pga stor befolkning, låg mobilpenetration och ekonomisk tillväxt.
     Avslutningsvis berättade John litet om International Carrier, som han var med och startade i London, där man utmanade BT m fl. Efter flera års svårigheter och motgångar är nu International Carrier ett av de stora nätbolagen i världen. Nätet sträcker sig från Moskva till nästan alla länder i Europa, vidare till USA (öst och väst) och fortsätter till Hongkong och Singapore.

Den 29 januari
inledde vi med att hedra minnet av Helge Svanlund, en av de senITel-medlemmar som varit med från början.

I Microsoft Office-paketet från 2007 finns naturligtvis också en ny version av PowerPoint. Krister Björnsjö visade hur man kan hitta några av de omstuvade och förbättrade funktionerna, och han demonstrerade med några exempel. Liksom med Word och Excel 2007 kan man spara filerna i 2007-version (kan ej läsas med de äldre programmen) eller i 2003-version. När man ska skicka över en fil som man gjort gäller det alltså att tänka på vilken version som mottagarna kan tänkas ha i sina datorer! Det går även att spara filerna i pdf-format, som ju de allra flesta kan läsa (men då kan man inte göra ändringar i dokumentet!).

Efter tidig kafferast gick vi i två grupper till utställningen ”Likt – olikt”, som tillkommit på gemensamt initiativ av Svenska Föreningen för Industriellt Rättsskydd och Tekniska museet. På museets hemsida kan man f ö se att museet mottagit Global Anti Counterfeiting Award inom kategorin Media för arbetet med utställningen. Utställningen belyser betydelsen av patentskydd, varumärkesskydd, mönsterskydd och upphovsrätt . Vi fick se exempel på plagiat, efterbildningar och piratkopior samt degenererade standarder, dvs varumärken som kommit att bli benämning för vissa slag av produkter. Exemplen på utställningen utgjordes av föremål från Tekniska museets samlingar. Utsällningskatalogen kan laddas ner från http://www.tekniskamuseet.se/upload/Utstallningar/LiktUniktKatalog.pdf.

Den 22 januari
träffades vi igen efter helger och julgransplundring, dock hade vi litet startsvårigheter eftersom vår allt-i-allo Pelle Carlson som vanligtvis sätter igång dator, högtaleri och annan apparatur (kaffebryggare) var förhindrad. Nu vet vi i alla fall att pluggen i högtalarlådan inte skall stickas in helt.
Vi ventilerade ideer om tänkbara ämnen för kommande torsdagsträffar och studiebesök, och flera av deltagarna åtog sig villigt (nåja) att ta kontakt med tänkbara presentatörer. Efter denna brainstorming ser det ut att kunna bli många intressanta träffar på museet eller studiebesök hos IT-relaterade verksamheter. På gång – men ännu inte i kalendariet – är ett föredrag om sjökablar och ett annat om sjöfartsradiokommunikation, förhoppningsvis följt av studiebesök på Stockholm Radio.
Programansvarige Krister Björnsjö uttryckte också en förhoppning om att någon annan intresserad senITel-medlem skulle vilja ta över programansvaret, bl a beroende på hans ökande engagemang i den lokala SPF-föreningen i Järfälla. Krister har varit programchef i närmare fyra år och tyckte att det nu också kan vara dags för nya krafter och ideer.